Denna uppsats dokumenterar uppkomst, frontpersoner och verksamhet för Dalarnes sjuksköterskeförening (DSF) mellan åren 1920-1933, vilket är en lokal sjuksköterskeförening som senare blev underavdelning till riksföreningen Svensk sjuksköterskeförening (SSF). DSF var den första lokala sjuksköterskeföreningen och startades 1920 av sjuksköterskor kring området Falun/Borlänge. Det var inte en elitförening likt SSF som i sin Professionalisering enbart ville avskärma sig från de underordnade som biträden och kämpa för status och kalltanken. DSF var en förening som ville stärka kårandan men även arbeta för löne- och arbetsförhållandefrågor, vilket på den tiden egentligen hörde samman med socialistiska föreningar. I sin verksamhet ville de även få till stånd en platsbyrå för föreningens medlemmar.

Abstract: Syftet med denna studie har varit att undersöka hur en grupp äldrepeagogstudenter upplever sin kommande yrkesroll och hur professionsutvecklingen för äldrepedagoger ser ut. Vi har undersökt hur professionsutveckling ser ut utifrån den vetenskapliga litteraturens uppställda professionskriterier och hur dessa professionskriterier bedöms ha betydelse för formandet av en profession. För att komma åt våra grundläggande frågeställningar och för att förstå äldrepedagogers utveckling består det empiriska materialet dels av en litteraturstudie och dels av kvalitativt öppna intervjuer. För att tolka och förstå empirin är teorier kring profession, professionsutveckling och socialkonstruktivism centrala i studien. De kriterier vi utgått från är följande: professionell kunskap bör vara förankrad i en systematisk teori, den professionellt utbildade har auktoritet, de professionella ska inneha etiska regler och yrkeskåren ska ha bildat en egen organisation.

Examensarbete CivilekonomiprogrammetFörfattare; Louise TorstenssonHandledare; Sven-Olof Collin och Jenny AhlbergExaminator; Anna Stafsudd Titel; Familjeföretagets styrelse ? Övergång från familjerepresentant till utomstående ledamotBakgrund och problem; Det finns gedigen forskning kring familjeföretag, styrelsearbete likväl som Professionalisering inom företag.  I forskningen om familjeföretag förutsätts ofta att företagets styrelse enbart består av familjemedlemmar. Genom att i denna studie undersöka varför familjeföretagare väljer in en utomstående ledamot i företagets styrelse finns möjlighet att bidra till forskningen om de tre delarna familjeföretag, styrelsearbete samt Professionalisering.  Syfte; Att förklara varför en familjeföretagare väljer in en utomstående ledamot i företagets styrelse.Metod; Denna studie har främst antagit en deduktiv ansats där tidigare forskning om de tre delarna familjeföretag, styrelsearbete samt Professionalisering tillsammans med bolagsstyrningsteorier har varit utgångspunkt.

I Sverige finns det idag ett stort antal yrken och en del av dessa är i en Professionaliseringsprocess. Studie- och yrkesvägledaryrket är ett exempel på ett yrke i denna process. Syftet är att beskriva utvalda aktörers syn på studie- och yrkesvägledaryrkets avgränsningar, kompetens samt eventuella auktorisation i ett Professionaliseringsperspektiv. En kvalitativ metod har använts och fem elitintervjuer har genomförts med representanter från Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund, Sveriges vägledarförening, Högskoleverket samt Skolverket. Samtliga respondenter ansåg att det finns specifika kompetenser som endast studie- och yrkesvägledare besitter men åsikten om vilka kompetenser detta är, gick isär.

Bakgrund:Urvalet av litteratur med fokus på lärarens Professionalisering har gett oss en ram för arbetet och har varit till hjälp vid bearbetning och analys av resultaten. Den utvecklingsekologiska och Professionaliseringsteorin utgör grunden för vår studie.Syfte:Syftet med vår studie är att få en fördjupad kunskap om föräldrars egna uppfattningar om den nya lärarlegitimationen och läraren som en professionell yrkesutövare. Vidare vill vi jämföra skillnaden mellan föräldrarnas syn på skolan jämfört med förskolan och därmed föräldrarnas syn på lärare som verkar i skolan respektive förskolan.Metod:För det ovannämnda syftet har vi använt oss av en kvalitativ intervjumetod. Det empiriska materialet består av femton intervjuer med föräldrar. Intervjuerna är genomförda på en förskola och en skola i en mellanstor kommun i Västra Götaland.Resultat:Utifrån våra kvalitativa intervjuer har vi funnit fyra teman: Behörig lärare ? den som kan allt, Förskola och skolan ? lika viktiga, Erfarenhet och personliga egenskaper och "Ja" till legitimation.

Inom kort stundar en av Försvarsmaktens kanske största processer sedan förändringen mot ett insatsförsvar påbörjades under 90-talet. Soldatförsörjningen övergår från värnplikt till en Professionalisering av hela personalstyrkan och soldater skall på frivillig bas rekryteras och anställas för att fylla upp Försvarsmaktens insatsförband. Med grund i Bernt Öströms rapport från 2008: Soldatförsörjning ? Redogörelse för modellerna i Danmark, Nederländerna och Spanien studeras de två nationerna Danmark och Nederländerna för att identifiera påverkande faktorer inom de bådas soldatförsörjningssystem. De två nationernas försvarsmakter, samt Sveriges, beskrivs övergripande med historisk bakgrund och nuläge angående soldatförsörjning.

Syftet med vårt examensarbete är att undersöka huruvida det är rimligt att Studie- och yrkesvägledarutbildningen är inriktad mot skolväsendet (grundskola, gymnasium och Komvux). Vi har i detta arbete frågat oss vilka uppfattningar vår undersökningsgrupp har och vilka konsekvenser det har för dem att utbildningen är inriktad mot skolväsendet. Vi undrar även vilka faktorer som varit viktiga vid anställning och i det sammanhanget, vilken betydelse praktiken haft. Vi har genomfört en kvantitativ webbenkät via Facebook, riktad till vår undersökningsgrupp som bestod av 33 personer. De deltagande har genomgått studie- och yrkesvägledarutbildningen på Campus Malmö högskola 2006-2009. Vi har även utfört en kvalitativ intervjuundersökning med Anders Lovén som är programansvarig för studie- och yrkesvägledarutbildningen på Malmö högskola. Resultatet av våra genomförda undersökningar visar på att det finns en önskan om större inflytande gällande praktiken hos undersökningsgruppen.

Titel Politisk Professionalisering och röda tårtspadar. En kvalitativ studie av valrörelsen 2010 års strategiska kommunikation hos Hallands Socialdemokratiska PartidistriktFörfattare Therese StoltzKurs Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap, institutionen för journalistik, medier och kommunikationTermin Höstterminen 2010Handledare Mathias FärdighAntal ord 16 732 (inkl. bilagor)Syfte Att studera ett politiskt partis förutsättningar för att inför och under valrörelsen 2010 arbeta med strategisk politisk kommunikation.Metod Kvalitativ metod. Intervjuer samt analys av strategidokument och medietexter.Material Intervjuer med politiska företrädare inom Hallands Socialdemokratiska Partidistrikt. Strategidokument i form av de nationella och regionala valstrategierna samt en handlingsplan för fackligpolitisk samverkan.

Maciej Zarembas artikelserie ?Hem till skolan? rörde upp en stor skoldebatt när den publicerades under våren 2011. I denna studie undersöks vilka mediala bilder av lärare som återfinns i Zarembas uppmärksammade debattserie, samt vilka lärarbilder som återfinns i några av de blogginlägg, som kom som reaktioner på serien. Detta görs eftersom studien grundar sig på uppfattningen om att läraryrkets status konstrueras genom talet om lärare och läraryrket bland annat i media. Metoden för denna undersökning är en kritisk diskursanalys och de analysinstrument som används är att undersöka vilka lärarkategorier som konstrueras i texterna samt vilken professionalism och makt över att påverka sin egen arbetssituation de olika kategorierna tillskrivs.

Lärarkåren är en yrkeskår vars status är omdiskuterad. Yrket är inte professionellt i samma utsträckning som t.ex. läkaryrket, utan är istället att betrakta som semiprofessionell. Yrket har under 1900-talet genomgått en Professionaliseringsprocess och har under historien rört sig närmare eller längre ifrån att uppfylla kriterierna för att räknas som en profession. Denna studie utforskar denna Professionaliseringsprocess genom att undersöka diskussioner av elevproblem i lärarförbundets medlemstidning under perioden 1950-2010 och det är diskussionernas diskursiva grund som analyseras och detta med fokus på vilka som uttalar sig, hur påståenden legitimeras och med vilken blick problemen betraktas.

En upprörd patient sitter i väntrummet på en akutmottagning. Patienten har väntat på vård i flera timmar och äntligen kommer en sjuksköterska in. Patienten reser sig upp och bereder sig på att följa med. Tyvärr utropar sjuksköterskan någon annans namn och den väntande patienten frågar undrande: ?Ursäkta, när är det min tur?? Problem:Vi anser att det finns problem i arbetsprocessen på akutmottagningen som orsakar att patienten får vänta onödigt länge.

Syftet med denna studie är att undersöka lärarstudenters och yrkesverksamma lärares uppfattning om läraryrkets status samt att undersöka en eventuell legitimations inverkan på läraryrkets status. De övergripande frågorna behandlar hur lärarstudenter och yrkesverksamma lärare uppfattar läraryrkets nuvarande status samt vad ett införande av lärarlegitimation skulle kunna ha för inverkan på yrkets status. Vidare frågas om en lärarlegitimation kan professionalisera läraryrket. I bakgrundskapitlet presenteras för studien viktiga begrepp utifrån olika teoretiska perspektiv. Begreppen profession, status och Professionalisering definieras och innebörden av ett legitimationssystem för lärare presenteras. Det empiriska underlaget för studien samlades in med hjälp av en enkät riktad till lärarstudenter på sitt sista studieår samt redan yrkesverksamma lärare från tre geografiska områden. Resultatet visar att lärarstudenter och yrkesverksamma lärare uppfattar läraryrkets status vara mellan låg och medelhög.

Tidigare studier visar att sjuksköterskor lägger allt mer tid på omvårdnadsdokumentation.Forskningen tyder på två rationella förklaringar till detta fenomen. Den ena förklaringenbehandlar den ökade dokumentationen som en effekt av sjuksköterskors Professionalisering.Samtidigt som lagkravet på sjukvårdsdokumentation trädde i kraft startade enProfessionaliseringssträvan för sjuksköterskor. Vikten låg på att som sjuksköterska ständigtsöka större skicklighet inom sitt yrke för att kunna erbjuda patienter bästa möjliga vård. Dettagjorde dokumentationen till en del i ett kollegialt kommunikationsverktyg för att säkrapatientsäkerheten.Den andra förklaringen till ökad dokumentation kan se fenomenet som en effekt avgranskningssamhället. New Public Management och konkurrensbaserad sjukvård har drivitsjuksköterskor att dokumentera om patienters vård och omvårdnad för att kunna styrka att rätthandlingar ä gjorda och därmed klara en granskning.Tidigare studier visar att både Professionalisering och granskningssamhället har uppvisateffekter som kan förklara den ökade dokumentationen i sjukvården.

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka om och hur begreppet beprövad erfarenhet används i den specialpedagogiska verksamheten. De uppställda frågeställningarna till syftet är:- Hur definierar nio specialpedagoger begreppet beprövad erfarenhet och hur talar man om beprövad erfarenhet i den specialpedagogiska praktiken? - Hur anser specialpedagogerna att förhållandet mellan beprövad erfarenhet och vetenskaplig grund ser ut?- Används beprövad erfarenhet och vetenskaplig grund för Professionalisering av specialpedagoger?Teori: Studien utgår från två teoretiska perspektiv. Dels det specialpedagogiska dilemmaperspektivet men även från professionsteorin. Dilemmaperspektivet problematiserar skolans komplexa värld.

The Bachelor thesis ?Oh, it?s only student radio? is a qualitative study of the Swedish student radio and its members. The study aims to investigate the professionalisation of the radio hosts through Pierre Bourdieu?s theories of field and habitus as well as theories of profession. In order to do so, it?s also necessary to establish the radiostations? perceived role in today?s media landscape by analysing their ambition in relation to other media organisations.