Vårt arbete syftar till att studera två övergripande tillvägagångssätt gällande annonsering vid en nylansering för att avgöra när det ena tillvägagångssättet förespråkas framför det andra. En kvalitativ studie i form av 4 individuella delvis öppna djupintervjuer har genomförts genom att utgå från en tolkningsbaserad ansats. Intervjuerna har genomförts med personer från en mediebyrå, reklambyrå, ett högteknologiskt företag samt en mediekanal. Teorier om Produktlivscykeln, lansering, målgrupp, självkoncept, typ av produkt samt reklamens utformning behandlas i studien. De slutsatser som kan dras är att det inte finns någon generell ideal tidpunkt för annonserig vid lansering av en ny produkt.

Syftet med denna studie var att identifiera problem och behov som byggare i Sverige stöter på i sin vardag samt anordna en workshop där produktutveckling utifrån dessa behov diskuteras, samt hur denna information kan användas i produktutvecklingen. Studien grundar sig i teorier om innovation, behov och kvalitet, behovsidentifiering, innovationsspridning, Produktlivscykel och metoden NABC: Need, Approach, Benefit, Competition. Grunden till arbetet är en föreställning att produktanvändare har behov som dem själva inte är medveten om. Genom att utgå från dessa omedvetna behov kan en bättre produkt utformas. Empatisk design (deltagande observation) användes för att kunna upptäcka outtalade behov samt skapa en god förståelse för byggarnas naturliga arbetsmiljö.

Syftet med uppsatsen är att undersöka befintliga trähusproducenters förutsättningar och intresse att bygga flerfamiljshus med bärande trästomme med fler än två våningar. För att nå vårt syfte har vi satt oss in i marknaden för höga trähus. Detta har vi gjort genom att initialt betrakta dels marknaden ur olika intressenters perspektiv, dels genom att undersöka företagen som finns på marknaden idag och placera in deras respektive byggsystem i en Produktlivscykel. Vi har därefter satt oss in i marknaden för trähus och fokuserat på tio företag som vi har djupintervjuat. Vi beskriver sedan de samband vi ser mellan förutsättningarna på marknaden för höga trähus och intervjuresultaten.

Problem Dagens företag står inför framtida utmaningar, som förändrad konsumtion, strängare miljörestriktioner och hårdare krav på förlängd Produktlivscykel för att nå en mer hållbar utveckling. Produktservicesystem (PSS) utgör en potentiell lösning för dessa utmaningar. Uthyrning har kommit att bli en självklar del inom vissa branscher emedan andra branscher fortfarande bygger på traditionell konsumtion. Textil- och modebranschen är en bransch där ägande fortfarande är den rådande formen. Vår undersökning grundar sig i att undersöka möjligheterna för ett PSS inom denna bransch.

Produktnedläggning är ett sätt för företag att få bort produkter som inte presterar tillfredsställande. Tidigare studier har visat att företag med ordentliga rutiner kring produktavveckling har kunnat tillgodogöra sig flera fördelar i form av bland annat bättre lönsamhet och försäljning. Ändå har forskning visat att de flesta företag inte har några formella rutiner för nedläggning av produkter och att produktnedläggning inte ses som lika viktigt som andra produktaktiviteter. Av den anledningen studeras i denna uppsats hur väl utvecklade rutiner två utvalda företag har för avveckling av produkter.Syftet med uppsatsen är att undersöka hur två utvalda företags rutiner för produktnedläggning ser ut. Resultaten jämförs sedan med den teoretiska referensramen samt mellan företagen i fråga för att urskilja likheter och olikheter.Till denna uppsats har en kvalitativ metod använts för att klargöra hur företag går tillväga vid nedläggning av produkter. Genom intervjuer med AB Karl Hedin och Spendrups Bryggeri AB har empirisk data samlats in för att möjliggöra jämförelser företagen emellan samt med den teori som sammanställts.    De två studerade företagen har helt skilda förfaranden kring produktavvecklingar.

Sammanfattning ProblembeskrivningKonfektionsbranschen har problem med osålda produkter vilket resulterar i hög kapitalbindning. Modesvängningarna inom konfektionsbranschen blir allt snabbare vilket gör att felinköp av stora produktpartier kan bli avgörande för företagets lönsamhet. Produkter som inte säljs i ordinarie butiker måste avyttras och ett alternativ kan vara outletförsäljning. SyfteSyftet med denna magisteruppsats är att beskriva outlet som en marknadskanal inom konfektionsbranschen. Vidare är syftet att analysera vilka förhållanden som talar för respektive emot användningen av outletförsäljning som en alternativ marknadskanal.

Intresset för denna uppsats uppkom i och med samhällsprogrammet Faktum på SVT2. I ett avsnitt avslöjades att flera trender såsom exempelvis caffelattetrenden uppstått ur kommersiella syften, med bland annat Arla som bakomliggande initiativtagare. Detta osynliga sätt att använda trender för att påverka konsumenten gjorde oss väldigt fascinerade.Vi bestämde oss för att göra en fallstudie och titta på hur mjölk- och kaffeförloppet utspelat sig alltsedan det startade i början av 1980-talet. Vårt syfte är att identifiera kritiska händelser som inträffar när en produkt blir populär samt identifiera kritiska faktorer som spelar in under en produkts popularitetsförlopp. De teorier som används för att besvara vårt syfte handlar om tändande gnistor, nätverkskommunikation, Produktlivscykeln, opinionsledare och övertalning.Vi utförde fyra personliga intervjuer med personer som vid olika tidpunkter varit delaktiga i det popularitetsförloppet.

Målet med att anlita en fastighetsmäklare är tydligt, bostaden ska bli såld till ett tillfredställande pris. Däremot är processen, det vill säga vad tjänsten egentligen innehåller och hur fastighetsmäklaren sätter sina arvoden, desto mer diffus. Mäklartjänsten är liksom tjänster i allmänhet opåtagliga, ytterst subjektivt uppfattade och svåra att standardisera. Det är bland annat detta som skiljer tjänster från produkter. Även mäklarbranschen är komplex, då den bygger på tekniska aspekter samtidigt som valet av fastighetsmäklare bygger på personliga aspekter.

Ett snabbare mode med allt kortare produktlivscykler tvingar företagen att hitta nya sättatt interagera med sina kunder på för att skapa långvariga relationer. Nya aktörer pådistanshandelsmarknaden, både svenska och utländska, ökar konkurrenssituationen för debefintliga e-handlarna som utmanas både prismässigt och modemässigt. Konsumenternaär idag mer krävande och mer medvetna om pris och kvalitet, vilket gör attdistanshandelsföretagen pressas till förändrig för att locka kunder.Sociala medier har tagit allt större plats och genom word-of-mouth sprider privatpersonersina åsikter och erfarenheter kring produkter och företag. Företagen måste använda sig avden nya typen av marknadsföring för att på bästa möjliga sätt vara konkurrenskraftiga.Även webbshoppen, som inte bara fungerar som butik utan också sommarknadsföringskanal, påverkar kunden inför ett eventuellt köp.Idag produceras betydligt mer än vad som säljs, vilket skapar ett överskott av produktersom är svårt för företagen att göra sig av med. Slow-movers brukar reas ut, trots attföretagets image och status påverkas negativt.Med den här bakgrunden i åtanke, har vi i vår uppsats arbetat utefter syftet att undersökaoch analysera problemet för att finna möjligheter för Nelly att minska sina slow-movers.Vad kan producenterna erbjuda Nelly samt vad kan företaget i sin tur erbjuda kundernaför att lösa problemet?Våra intervjuer med anställda på företaget visar att de strävar efter att interagera mer medsina kunder, både genom communities och genom bloggar.