Denna uppsats inom fältet för praktisk kunskap ställer frågan hur manusförfattarens, skådespelarens och Processledarens praktiska kunskap, inrymda i en och samma person, definieras och renodlas, och också hur de glider över i varandra och bidrar till identiteten för yrkesmänniskan och privatpersonen som härbärgerar dem. En till synes odramatisk och alldaglig händelse vid utförandet av ett teateruppdrag med ett efterföljande interaktivt seminarium väcker reaktioner hos yrkesrollerna. Uppsatsen vill i essäns form och utifrån ett förstapersonsperspektiv på reaktionerna reflektera över bevekelsegrunder för och mål med yrkesutövandet som manusförfattare, skådespelare och Processledare i uppdragsbaserad, arbetslivsrelaterad teater. Uppsatsens resonemang närmar sig frihet som drivkraft för både yrkesrollerna och personen bakom dem..

?Den ickeverbala kommunikationens betydelse - Kommunikation av kroppsligt förankrad erfarenhet? är en fallstudie med kvalitativ metod där ?Berättelsen om K? står i centrum.Det empiriska arbetet sätts in i ett filosofiskt och teoretiskt perspektiv med förankring i framför allt forskning kring lek. Flerårig erfarenhet av arbete med Expressive Arts i utbildnings-, socialpedagogiska- och psykoterapeutiska sammanhang utgör studiens bakgrund. Studien svarar på följande frågeställningar:Vad kännetecknar kommunikation av kroppsligt förankrad erfarenhet i/genom användandet av expressiva estetiska uttrycksformer?Vilka former tar sig en sådan kommunikation?Hur förhåller sig denna typ av kommunikation till verbal kommunikation?Vilka konsekvenser får denna typ av kommunikation för deltagande parter? Arbetet visarAtt det är möjligt att konstruera en förståelse av sin verklighet och sig själv genom sitt handlande i kropp, rörelse, färger, lera, ljud på instrument samt inspelad musik.Att kommunikationen genom icke-verbala uttrycksformer stiger fram som språk i sig.Att denna kommunikation tar deltagarens teknik och skicklighet i sin tjänst ? samtidigt som tekniken och skickligheten utvecklas.Att samarbete, samhandling och samtal i mötet mellan Deltagare och Processledare[1] är av avgörande betydelse då utveckling av sinne och själv är en social, relationell komposition.Att ett nytt mellanmänskligt område skapas i samarbetet mellan Deltagare och Processledare genom det omedelbara, känslomässiga, intersubjektiva mötet som uppstår ? och att tolkning får stå tillbaka för arbetets sociala och kommunikativa betydelse.Att leken är central för var människa.Att slutsatserna ovan för den skull inte förminskar den verbala kommunikationens, ordens, övergripande och centrala roll i vårt vara som människor. Jag har i tidigare texter använt benämningen Processledare framför exempelvis psykoterapeut och Deltagare framför exempelvis klient..

?Den ickeverbala kommunikationens betydelse - Kommunikation av kroppsligt förankrad erfarenhet? är en fallstudie med kvalitativ metod där ?Berättelsen om K? står i centrum.Det empiriska arbetet sätts in i ett filosofiskt och teoretiskt perspektiv med förankring i framför allt forskning kring lek. Flerårig erfarenhet av arbete med Expressive Arts i utbildnings-, socialpedagogiska- och psykoterapeutiska sammanhang utgör studiens bakgrund. Studien svarar på följande frågeställningar:Vad kännetecknar kommunikation av kroppsligt förankrad erfarenhet i/genom användandet av expressiva estetiska uttrycksformer?Vilka former tar sig en sådan kommunikation?Hur förhåller sig denna typ av kommunikation till verbal kommunikation?Vilka konsekvenser får denna typ av kommunikation för deltagande parter? Arbetet visarAtt det är möjligt att konstruera en förståelse av sin verklighet och sig själv genom sitt handlande i kropp, rörelse, färger, lera, ljud på instrument samt inspelad musik.Att kommunikationen genom icke-verbala uttrycksformer stiger fram som språk i sig.Att denna kommunikation tar deltagarens teknik och skicklighet i sin tjänst ? samtidigt som tekniken och skickligheten utvecklas.Att samarbete, samhandling och samtal i mötet mellan Deltagare och Processledare[1] är av avgörande betydelse då utveckling av sinne och själv är en social, relationell komposition.Att ett nytt mellanmänskligt område skapas i samarbetet mellan Deltagare och Processledare genom det omedelbara, känslomässiga, intersubjektiva mötet som uppstår ? och att tolkning får stå tillbaka för arbetets sociala och kommunikativa betydelse.Att leken är central för var människa.Att slutsatserna ovan för den skull inte förminskar den verbala kommunikationens, ordens, övergripande och centrala roll i vårt vara som människor. Jag har i tidigare texter använt benämningen Processledare framför exempelvis psykoterapeut och Deltagare framför exempelvis klient..

?Den ickeverbala kommunikationens betydelse - Kommunikation av kroppsligt förankrad erfarenhet? är en fallstudie med kvalitativ metod där ?Berättelsen om K? står i centrum.Det empiriska arbetet sätts in i ett filosofiskt och teoretiskt perspektiv med förankring i framför allt forskning kring lek. Flerårig erfarenhet av arbete med Expressive Arts i utbildnings-, socialpedagogiska- och psykoterapeutiska sammanhang utgör studiens bakgrund. Studien svarar på följande frågeställningar:Vad kännetecknar kommunikation av kroppsligt förankrad erfarenhet i/genom användandet av expressiva estetiska uttrycksformer?Vilka former tar sig en sådan kommunikation?Hur förhåller sig denna typ av kommunikation till verbal kommunikation?Vilka konsekvenser får denna typ av kommunikation för deltagande parter? Arbetet visarAtt det är möjligt att konstruera en förståelse av sin verklighet och sig själv genom sitt handlande i kropp, rörelse, färger, lera, ljud på instrument samt inspelad musik.Att kommunikationen genom icke-verbala uttrycksformer stiger fram som språk i sig.Att denna kommunikation tar deltagarens teknik och skicklighet i sin tjänst ? samtidigt som tekniken och skickligheten utvecklas.Att samarbete, samhandling och samtal i mötet mellan Deltagare och Processledare[1] är av avgörande betydelse då utveckling av sinne och själv är en social, relationell komposition.Att ett nytt mellanmänskligt område skapas i samarbetet mellan Deltagare och Processledare genom det omedelbara, känslomässiga, intersubjektiva mötet som uppstår ? och att tolkning får stå tillbaka för arbetets sociala och kommunikativa betydelse.Att leken är central för var människa.Att slutsatserna ovan för den skull inte förminskar den verbala kommunikationens, ordens, övergripande och centrala roll i vårt vara som människor. Jag har i tidigare texter använt benämningen Processledare framför exempelvis psykoterapeut och Deltagare framför exempelvis klient..

Syfte: Syftet med arbetet är är att beskriva neutralitetens roll vid facilitering avdialogprocesser. Detta görs genom intervjuer med fem Processledare med lång erfarenhet avden faciliterande rollen. Deras uppfattningar och synsätt kring neutralitet kommer sen attställas mot befintlig teori för att på så vis bättre förstå betydelse av facilitatorns neutrala rollvid dialogprocesser.Tidigare forskning/teori: En genomgång av befintlig litteratur och teori presenteras förområdet facilitering men även från området medling där neutralitetsbegreppet har en mycketcentral roll. Även forskning hämtad från medlingsfältet presenteras som ett komplement dådet saknas inom området för facilitering. Den tämligen omfattande teorigenomgången avserlägga en god grund varpå en djupare förståelse och teoribildningen kan ske utifrånrespondenternas egna berättelser.Metod: Intervju används som kvalitativ metod och följer ett semi-strukturerat upplägg.Utifrån en intervjuguide görs 4 intervjuer på plats och en över skype.

Studien syftar till att förbättra kunskapen om förhållandet mellan idéhantering och idégenereringsvilja hos Volvo CE och presenterar rekommendationer för fortsatt förbättringsarbete. Detta behov har uppkommit då Volvo CE uppfattat att antalet genererade idéer sjunkit. Följande frågor formulerades i arbetets inledningsfas: Hur påverkas deltagarnas vilja att komma med idéer och förbättringsförslag av idéhanteringssystemet? Finns det brister i Volvos idéhanteringssystem och om så är fallet, hur avhjälps detta? Arbetets empiri samlades genom ett antal intervjuer av deltagare och Processledare under hösten 2011 och metoden har varit kvalitativ med grundad teori som ansats. Resultatet av arbetet är ett antal faktorer som tillsammans kraftigt påverkar deltagarnas idégenereringsvilja på lång sikt.

Syftet med detta examensarbete var att utvärdera utbildningen Processledare som utfördes av Göteborgs Regionen åt stödfunktionen på Stadsdelsförvaltning Centrum. Intresset med studien var att se om investeringen i utbildningen genererade en ökad kunskap till de anställda och uppfyllde motsvarande mål som var att öka samverkan mellan avdelningarna HR, ekonomi och utveckling. För att uppnå syftet med detta examensarbete användes elektroniska enkäter som skickades ut före och efter genomförd utbildning. Enkäterna utformades genom att ha koppling till Kirkpatricks fyrstegsmodell och målen med utbildningen. Den kvantitativa metoden var således huvudansatsen och den kvalitativa metoden i form av observation och semistrukturerad intervju tillämpades också för att öka förståelsen för verksamheten.

Utifrån de snabba omställningar, globalisering och nya omvärldskrav inom nya yrken och med krav på ny kompetens tvingas människor navigera och skapa nya karriärer. Vi såg det angeläget att undersöka hur utvärderingsprocessen på vägledningsverksamheten på vuxenutbildningen fungerar. Syftet med uppsatsen är att visa en bild av hur studie- och yrkesväglednings-verksamheten, organiseras, utvärderas och kvalitetssäkras på vuxenutbildningen. För att genomföra undersökningen valde vi att göra kvalitativa intervjuer med fem personer i olika positioner. En politiker, en förvaltningschef, en avdelningschef och en Processledare på vägledningsavdelningen samt en kvalitetscontroller på utbildningsavdelningen. Valet av denna metod baserades på att vi ville få en bred förståelse för hur vägledningsverksamheten organiseras och utvärderas.

A?r 2002 uppho?rde kommundelsna?mnderna inom O?rebro kommun och da? togs ett politiskt beslut om att tillsa?tta Processledare i sex utsatta bostadsomra?den, i bland annat Vivalla. Processledarnas huvudsakliga arbetsuppgifter var att bidra till omra?desutvecklingen i omra?dena. Tja?nsterna har successivt avvecklats och verksamhetsa?r 2013 togs Processledaren bort fra?n Vivalla.

Studiens syfte är att fördjupa kunskapen om hur ledarskapets struktur och utövande underlättar genomslagskraften vid implementeringen av en gemensam platsvarumärkesplattform. Förståelsen syftar till att ge rekommendationer till aktörer som leder implementeringsprocesser av ett gemensamt platsvarumärke, men specifikt till fallstudieprojektetPartnerskap Småland och deras implementeringsprocess av den småländska varumärkesplattformen.Studiens tillvägagångssätt för datainsamlingen utgår ifrån det hermeneutiska förhållningssättet med en kvalitativ metod och ett induktivt angreppssätt. Det empiriska materialet utgörs i huvudsak av åtta djupintervjuer, där en är projektledare och fem är Processledare för den småländska varumärkesplattformens implementeringsprocess och de andra två är varumärkesutvecklare av platser. Empirin består även av en observation som genomfördes i anknytning till en workshop som är en del av implementeringsprocessen av den småländska varumärkesplattformen. Ambitionen var att observera projektdeltagarnas bemötande av implementeringsverktyget "Smålandsspelet" och processledarnas utövande under workshopen.

Den här studien beskriver kritiska händelser och vad som påverkat läroprocessen i en reflektionsgrupp för ledarstöd, ett samverkansprojekt mellan två olika förvaltningar och landstinget i en medelstor svensk stad. Åtta erfarna chefer från olika arbetsplatser träffades vid sju tillfällen under perioden nov 2004 ? juni 2005 under ledning av en Processledare. Det övergripande syftet med studien är att ur deltagarperspektiv belysa och analysera processen i kompetensutvecklingsinsatsen och söka svar på vilka brytpunkter deltagarna upplevt i termer av stödjande och hindrande händelser under läroprocessens gång samt vilka effekter av kompetensutvecklingen deltagarna själv ser i sin profession som ledare i den dagliga praktiken.Studien har en kvalitativ ansats och kritiska-händelse-metoden, CIT (Critical Incident Technique) har använts för att samla in och analysera data. Åtta djupintervjuer med samtliga deltagare och en djupintervju med Processledaren har legat till grund för analysen, som resulterade i sju kategorier; Engagemanget och motivationen, Tryggheten, Kommunikationen och interaktionen, Perspektivvidgandet, Samhörighetskänslan, Energitappet och Självkänslan.Följande slutsatser mynnar i studien ut i en diskussion mot bakgrund av teorier om lärande och då i synnerhet vuxnas lärande;? Den strategiska styrningen av kompetensutvecklingsprogrammet har öppnat lärandeporten och lagt grunden för deltagarnas motivation? Det operativa ledarskapet har haft mycket stor betydelse för lärprocessen och skapat förutsättningar för kommunikationen, kunskapsutbytet och därmed kunskapsbildningen.? De respektfulla relationerna i gruppen har gett en känsla av samhörighet, som i sin tur legat till grund för det viktiga erfarenhetsutbytet i kunskapsbildningen? Reflektionsgruppen har bidragit till autonomi.

Syftet med rapporten a?r att beskriva hur fastighetsbolaget, Varbergs Fastighets AB och energibolaget, Halmstad Energi och Miljo? hanterar de risk-, och osa?kerhetsfaktorer som fo?rekommer vid solcellsinvesteringar.Fo?r att energisamha?llet skall na? en ha?llbar framtid kra?vs att elproduktionen kommer ifra?n fo?rnybara energika?llor. Sedan a?r 2008 har installationstakten fo?r solceller i Sverige o?kat. A?r 2012 installerades 8,3 MW solceller och a?r 2013 mer a?n fo?rdubblades den installerade effekten till 19 MW (Lindahl, 2014).

Den generella svenska byggprocessen idag är inte utformad för att hantera hela processen som ett system, vilket innebär att förändringar krävs inom såväl processen som dess styrning. Inom bostadsbyggande är produktivitetsutvecklingen betydligt lägre än i tillverkningsindustrin och man brottas med bristande samarbete mellan aktörer, svagt engagemang, en fragmenterande byggprocess och bristande helhetssyn. Att skapa maximalt värde för kunden och minimera slöserier är grundläggande för ?lean production? och ?Toyota Production System?, TPS, två av tillverkningsindustrins mest framgångsrika processfilosofier.För att uppnå ett effektivt och fungerande helhetskoncept bör industriellt byggande behandlas med ett systemtänkande, baserat på långsiktiga och kontinuerliga processer med fokus på kunderna. Inom systemtänkandet bör processer och metoder struktureras, teknik standardiseras och kunskap återförs till processerna.MFB, Masonite Flexibla Byggsystem, är ett byggsystem för industriellt byggande med hög prefabriceringsgrad där andelen montagearbete på byggarbetsplats underlättas och minimeras.

I uppsatsen studeras den kommunikativa planeringsteorin utifrån en utgångspunkt om att den inbegriper en inbyggd konflikt i att å ena sidan syfta till att skapa ett mer rättvist och demokratiskt samhälle, samtidigt som flera problemområden identifierats vilka hindrar deltagandeprocesser att uppnå detta mål. Genom att studera en detaljplaneprocess i Biskopsgården i Göteborg där stadsbyggnadskontoret själva valt att engagera en medborgargrupp, syftar uppsatsen till att skapa en djupare förståelse för hur den kommunala planprocessen kan arbeta med frågor om inkludering, konsensus, lokal demokrati och legitimitet. Den för studien aktuella medborgargruppen har fått ett relativt gott genomslag för sina förslag i planprocessen. Uppsatsen menar dock att detta inte främst beror på den detaljplaneprocess som dialogarbetet genomfördes i, utan snarare för att även andra planeringsnivåer varit förmögna att införliva gruppens förslag i sina respektive processer. Grunden till detta är att vidden av deltagandegruppens perspektiv på stadsdelens utveckling övergår detaljplaneprocessens möjlighet till utvecklingsarbete.

Att arbeta som landskapsarkitekt innebär att möta många olika människor med olika önskemål och krav. Det innebär att arbeta problemlösningsbaserat, platsorienterat, och som detta arbete vill belysa, med en medveten kommunikativ inställning gentemot alla de olika aktörer som man samverkar med. Jag menar att det goda resultatet i stadsutvecklings- och stadsbyggnadsprocesser ligger i den dialog och det gemensamma lärande som uppstår vid en positiv samverkan mellan alla involverade aktörer. Fokus ligger på det gemensamma arbetet och en god samverkansprocess på väg fram till målet, snarare än på själva målet.Syftet med detta examensarbete är att belysa, undersöka, samt främja ett fortsatt arbete med och en ökad medvetenhet om, kommunikationens betydelse, tillämpning och resultatpåverkan inom landskapsarkitekturen. Den typ av kommunikation som främst behandlas i detta arbete är den som kan kategoriseras kring det fysiska mötet.