Mitt examensarbete handlar om när och hur tidigalärare introducerar Procent. Jag beskriver vilka förkunskaper eleverna bör ha innan Procent introduceras. Arbetet belyser vilka metoder och material som lärare kan använda sig av. Jag ger några exempel på hur Procentarbete kan gå till i år 2, men det huvudsakliga arbetet handlar om hur Procent introduceras för elever med förkunskaper inom bråk och decimaltal. Procent introduceras enligt min undersökning tidigast år 5.

Abstrakt Syfte Syftet med uppsatsen är att öka kunskapen om bollsporternas roll i idrottsundervisningen och studera dess relation till skolbetygen. Metod Datainsamlingen gjordes i form av en enkätundersökning som riktade sig elever i årskurs 9. Undersökningen genomfördes på tre skolor i tre olika kommuner. På varje skola deltog två klasser. Totalt medverkade 127 elever i årskurs 9, varav cirka 56 Procent av deltagarna i studien var pojkar och cirka 44 Procent var flickor. Resultat Resultaten visade att 35,4 Procent av eleverna var aktiva i minst en bollsportsförening och 64,6 Procent var inte aktiva i en bollsportsförening.

Syftet med studien var dels att undersöka hur momentet Procent introduceras i matematikläromedel förelever i år 4-6, samt att undersöka karaktären av elevernas kunskaper i Procentbegreppet efter avslutadkurs. Undersökningen inleddes med en litteraturstudie kring begreppet Procent. Därefter gjordes entextanalys på aktuella läromedel för år 4-6 i Sundbybergskommun samt Bollnäs kommun.Undersökningen genomfördes sedan i år 6, en grupp om 40 elever. Eleverna följde en traditionellundervisning med lärarens genomgång som sedan följdes av individuellt arbete. Under arbetets gånggenomfördes tre diagnoser som avsåg att mäta elevernas begreppsförståelse i Procent.

Genom webbaserade enkäter har data insamlats för att undersöka huruvida det finns en korrelation med de olika personlighetsdragen inom The Big Five och olika dimensioner av prosocialt beteende. Till detta utformades en enkät genom sammanslagning av Ten Item Personality Inventory (TIPI) och Prosocial Tendency Measure (PTM), där index togs ut för alla olika dimensioner. Respondenter rekryterats genom ett tillgänglighetsurval (N= 79, varav 24 stycken män, M= 39,6 år, SD= 13.6, 55 stycken kvinnor, M= 40.1 år, SD= 13.6 ). Totalt av urvalet var 13,8 Procent uppvuxna i en storstad, 28,8 Procent uppvuxna i småstad och 57,5 Procent inom landsbygd. Inom urvalet hade 10 Procent en grundskoleutbildning, 38,8 Procent gymnasieutbildning, och 51,3 högskole- eller universitetsutbildning.

I denna studie undersöks effekterna av en minskning av den svenska kärnkraften på elpriset för svenska hushåll på den nordiska elmarknaden. En grafisk modell som är baserad på utbudskurvan för elkraft och en ekonometrisk modell har används i analysen. Den ekonometriska modellen bygger på tidsseriedata över perioden 1970-2013 för sex variabler som historiskt kan antas ha påverkat elpriserna. Studien har avgränsats till insamling av datamaterial från Sverige, Norge, Finland och Danmark. Resultatet från den grafiska modellen visar att en 20 Procents minskning av den svenska kärnkraftsproduktionen skulle leda till en höjning av hushållens elpriser med drygt 9 Procent.

Enligt ett historiskt perspektiv från boken Aftonbladet en svensk historia har tidningen varit uppbyggd på i stort sett samma sätt sedan 1930-talet. Efter slutförd undersökning är jag beredd att instämma i detta. Vissa skillnader finns dock och vid en Procentjämförelse har min undersökning visat att det finns stora skillnader i bland annat nöje och recensioner. I 1970 års tidning fanns det 26,3 Procent artiklar om nöjen medan det i 2005 års nummer finns 11,8 Procent. Det skrevs alltså Procentuellt sett mer om nöjen förr än idag.

SYFTE: Vårt syfte med föreliggande uppsats är att genom en event studie undersöka om det är möjligt att erhålla överavkastning genom att följa Affärsvärlden och Veckans Affärers köprekommendationer på en nedåtgående börs. Vi vill även undersöka om småbolag med ett börsvärde under 2000 Mkr påverkas mer än stora bolag av köprekommendationer. METOD: Alla köprekommendationer sorterade vi ut från Affärsvärlden och Veckans Affärer. Vår mätperiod sträcker sig från 2000-01-01 till 2003-01-01. Samtliga historiska aktiekurser fick vi från databasen SIX TRUST, som erhålls av föreningen LINC.

Sverige har som mål att år 2020 reducera energianvändningen för bostadssektorn med 20 Procent och med 50 Procent till år 2050. För att målen ska uppnås fordras fler energisnåla nybyggnationer och energieffektivisering på ombyggnationer.Av alla nybyggnationer som har produceras i Sverige är mindre än 1 Procent energisnåla nybyggnationer. Studier visar att en av orsakerna till den låga marknadsutvecklingen för lågenergihus beror på att lågenergihus är generellt mellan 2 till 10 Procent dyrare än traditionellt byggda hus. Andra orsaker är att många byggherrar inte känner till fördelarna att bygga energieffektivt. Det har även visat sig att byggherrar har för lite kunskaper om energieffektivisering och saknar förmågan att tänka långsiktigt vilket har bidragit att många byggherrar inriktar sig på kortsiktiga ekonomiska resultat istället för hela byggnadens livscykel.Syftet med den här rapporten var att beräkna merkostnaden och livscykelvinsten för nyproduktion av minienergihus och passivhus.

Idag besväras ungefär 8 Procent av Sveriges befolkning utav någon form av obstruktiv lungsjukdom som astma och kronisk obstruktiv lungsjukdom, kol. Genom en effektiv medicinering kan symtomen från sjukdomen minimeras och patienten få en nästintill symptomfri tillvaro. Tidigare studier visar dock att följsamhet, compliance, till behandling med inflammationsdämpande mediciner för dessa patienter inte är god. Syftet med denna studie har därför varit att i detalj kartlägga hur följsamheten är för patienter i åldersgruppen 40-49 år som köpt läkemedel mot obstruktiva lungsjukdomar i Jämtland. Kartläggningen har gjorts genom sammanställning av patientprofiler utifrån registrerade läkemedelsuttag, definierade dygnsdoser, beräknad följsamhet och fördelning av läkemedelsuttag.

AbstractSyftet med denna studie var att undersöka:Om delägarna i Älvdalens Besparingsskog röjer sin ungskog i större omfattning än andra skogsägare i Sverige.Hur delägarna i Älvdalens Besparingsskog utnyttjar sina skogsbruksplaner.Hur entreprenörerna får sina uppdrag.Studien genomfördes som dokument-och litteraturstudier, enkät samt personliga intervjuer.Röjningsfrekvensen i Sverige år 2012 var 18,4 Procent av röjningsbehovet, enligt Riksskogstaxeringen.Skogsvårdsaktiviteten i Älvdalens socken är sannolikt högre än i landet i övrigt.Enkäten visar att endast cirka 38 Procent av delägarna i Älvdalens besparingsskog konsulterar sin skogsbruksplan när beslut skall tas angående röjning.Skogsbruksplanerna används i liten omfattning.Entreprenörerna får sina uppdrag till cirka 80 till 90 Procent genom att skogägarna kontaktar entreprenören.Cirka 80 till 85 Procent av röjningsarbetet görs av entreprenörer med en ökande trend.Ungskogsröjning, Älvdalens Besparingsskog, skogsbruksplan, entreprenörer.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka välmående hos svenska transsexuella patienter som har genomgått könskorrigerande operation. Undersökningen har inkluderat psykiatriska, psykosociala och sexuella aspekter av hälsa. Vidare har även att passera i nytt kön undersökts. Passera i detta sammanhang handlar om att känna sig accepterad av om omgivningen. Det datamaterial som uppsatsen är baserat på kommer ifrån en större utredning vid Karolinska Institutet som startade år 2005, utförd av psykiatriska utredare på Karolinska universitetssjukhuset.

Patienter vars hälsotillstånd försämras på sjukhusen ska känna sig trygga i att det upptäcks i tid och att åtgärder vidtas för att förebygga och behandla försämringen.Syfte:Att undersöka undersköterskors, sjuksköterskors och läkares behov av utbildning i att tidigt upptäcka patienter med sviktande vitala funktioner på fyra vårdavdelningar på Akademiska sjukhuset.Metod:Författarna valde att göra en deskriptiv, kvantitativ tvärsnittstudie. Studien pågick under vecka 9 och 10 år 2011. Det delades ut 202 enkäter, varav 69 blev besvarade, vilket innebär att svarsfrekvensen uppgick till 34 %.Resultat: Fyrtioåtta Procent av respondenterna upplevde stress då en patient sviktade i sina vitala funktioner. Tjugotvå Procent saknade kunskaper i bedömningen av medvetandegrad och neurologi. Sextioen Procent svarade att de ibland kunde få hjälp av en läkare/läkarkollega med att göra en bedömning av patientens tillstånd.

SammanfattningSyfteSyftet med föreliggande studie är att jämföra lärares verbala feedback i ett teoretiskt ämne med deras verbala feedback i ett praktiskt ämne.Med följande frågeställningar:Vilken typ av feedback ger lärare i idrott & hälsa?Vilken typ av feedback ger lärare i ett teoretiskt ämne?Hur ser lärare på feedback som ett pedagogiskt verktyg?MetodFöreliggande studie är en kvalitativ studie med observation och intervju som insamlingsmetod. Urvalet är fyra tvåämneslärare som undervisar på gymnasiet i idrott och hälsa och ett teoretiskt ämne. Varje lärare har observerats under en idrottslektion och en lektion i ett teoretiskt ämne, samt intervjuats efter varje observationstillfälle.ResultatResultaten visar vilken typ av feedback som är vanligt förekommande i ett teoretiskt ämne och i idrott och hälsa. Det visar även hur de olika lärarna använder feedback och vilken typ av feedback de väljer att använda mest.

Titel Nyheter i mobilen, en nyhet? ? En kartläggning av svensk dagspress närvaro i mobila tjänster.Författare Frida Eriksson och Hanna TomicUppdragsgivare DagspresskollegietKurs Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskapTermin Vt - 2011Antal ord 19 943Syfte Kartlägga vilken närvaro svensk dagspress har i mobila tjänster.Metod Kvantitativ innehållsanalysMaterial En kartläggning av det totala utbudet av mobila tjänster, samt två olika innehållsanalyser varav en koncentrerar på utformning, utseende och funktioner och den andra på nyhetsinnehåll, urval och värdering.Huvudresultat Drygt 44 Procent av svensk dagspress har i dagsläget en mobilsajt, 24 Procent iPhoneapp och 12 Procent androidapp. Dock är det fler tidningar som närvarar än vad som finns av mobila tjänster, vilket innebär att fler än en tidning kan stå bakom en mobilsajt eller app. Få tidningar har alla tre tjänsterna i sitt utbud och de flesta som enbart har en tjänst har då mobilsajt. De tre största ämnesområdena i nyhetsinnehållet är politik/samhälle, olyckor/brott och sport.

Svenska dagstidningar använder allt mer journalistiskt material producerat av nyhetsbyråer. I en majoritet av alla svenska medier upptas också en stor del av utrymmet av material som levererats från nyhetsbyråer. Användningen av centralt producerat material har kritiserats för att både likrikta medieinnehållet och för att minska mångfalden på dagspressmarknaden.   Det finns emellertid stora luckor i forskningen kring sportjournalistik och få forskare har tagit reda på hur stor andel av tidningars artiklar, notiser och krönikor på sportsidorna som faktiskt är skrivna av Tidningarnas Telegrambyrå eller någon annan nyhetsbyrå.   Denna undersökning visar nu att det finns en likriktning på sportsidorna i åtminstone Sundsvalls Tidning och Dagbladet, med avseende på användningen av centralt producerat material. Under två vanliga veckor år 2009 är 47 Procent av den förstnämnda tidningens artiklar, notiser etc. skrivna av en eller flera nyhetsbyråer.