Examensarbetet omfattar dels en teoretisk del, en litteraturstudie som sammanfattar andras erfarenheter av problem vid Procenträkning, dels en egen undersökning. Diagnosen kompletterades med elevintervjuer. Resultatet av diagnosen visade att eleverna hade problem med begreppsförståelse i Procenträkning och att de i hög grad endast klarade av enkla uppgifter i diagnosen genom att räkna helt mekaniskt med kända algoritmer..

Syftet med detta examensarbete var att ur ett elevperspektiv belysa hur skolpersonalens bemötande uppfattas av elever i två olika skolor. 112 elever från år 4-6 och år 9 deltog i undersökningen. Metoden var tvåfaldig och bestod av en kvantitativ enkätundersökning med en komparativ redovisningsdel. Resultatet av undersökningen visar att drygt en tredjedel av alla elever anser att de sällan eller aldrig får påverka och planera sitt skolarbete. 65 Procent av eleverna i år 4-6 och 50 Procent i år 9 anser att det finns ?dåliga? regler på skolan.

Syftet med denna undersökning är att titta på hur många femteklassare i en skola i söderförort (kallad ?Skolan?) som håller på med någon idrott på fritiden, i såväl organiserad som oorganiserad form och om det är någon skillnad mellan flickor och pojkar. Dessutom om habitus och genus har någon betydelse för idrottsintresset.Följande frågeställningar användes för att ta reda på detta: Hur många av femteklassarna i ?Skolan? håller på med någon idrott på fritiden?Är det någon skillnad på idrottandet på fritiden mellan flickor och pojkar? Jag har gjort en kvantitativ enkätundersökning med 10 frågor som delades ut till eleverna i årskurs 5 i ?Skolan? i södra Stockholm. Totalt svarade 61 elever på enkäten, varav 36 flickor och 25 pojkar.

Syftet med denna undersökning är att titta på hur många femteklassare i en skola i söderförort (kallad ?Skolan?) som håller på med någon idrott på fritiden, i såväl organiserad som oorganiserad form och om det är någon skillnad mellan flickor och pojkar. Dessutom om habitus och genus har någon betydelse för idrottsintresset.Följande frågeställningar användes för att ta reda på detta: Hur många av femteklassarna i ?Skolan? håller på med någon idrott på fritiden?Är det någon skillnad på idrottandet på fritiden mellan flickor och pojkar? Jag har gjort en kvantitativ enkätundersökning med 10 frågor som delades ut till eleverna i årskurs 5 i ?Skolan? i södra Stockholm. Totalt svarade 61 elever på enkäten, varav 36 flickor och 25 pojkar.

Syftet med den här studien var att undersöka utbredningen av psykosomatiska symptom på en svensk gymnasieskola och om möjligheten att koncentrera sig på skolarbetet påverkas av dessa. Syftet var även att undersöka relationen mellan socialt stöd och psykosomatiska symptom. En enkät delades ut på en gymnasieskola med 95 elever i norra Sverige. Frågan gällande psykosomatiska symptom är hämtad från HBSC och innefattar åtta olika besvär. Totalt 93 av ungdomarna svarade på enkäten.

En stor del av en individs liv består av arbete och fritid. Ett konstaterade är att arbete och lärande handlar om att utveckla copingstrategier som individen behöver för att framgångsrikt kunna hantera och följa den växande förändringen i samhället som kan förebygga faror för ohälsa i individens arbetslivs- samt fritidsmiljö och stärka individernas balans mot de situationer som kan uppstå i den livsmiljön de befinner sig i. Studiens syfte var att undersöka om människor upplevde stress på fritiden och arbetet och i så fall om det påverkade arbetsprestationen samt om det är fritiden eller arbetet som upplevdes skapa stress. Ville även identifiera vilka copingstrategier som kunde optimera balansen för den enskilda individen och på så sätt stärka individens arbetsprestation. Metoden är enkätstudie.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med studien har varit att undersöka vilka som väljer att studera till lärare i idrott och hälsa samt till tränare på Gymnastik- och idrottshögskolan i Stockholm.? Hur ser studenternas bakgrund (ålder, kön, bostadsort, social bakgrund, invandrarbakgrund och idrottslig bakgrund) ut?? Varför valde studenterna att studera på GIH i Stockholm, och på vilka antagningsgrunder blev de antagna?MetodI studien deltog 83 studenter, varav 35 stycken från tränarprogrammet och 48 stycken från lärarprogrammet. Studenterna svarade på en enkät som tog upp frågor rörande studenternas bakgrund och studieval. Enkätsvaren bearbetades sedan i SPSS där signifikansnivån sattes till p<0,05. De resultat vi fick fram i vår undersökning tolkades sedan med hjälp av tidigare forskning samt Pierre Bourdieus teori om habitus, kapital och fält.ResultatMedelåldern på lärarprogrammet var 24,5 år samt 25,2 år för studenter på tränarprogrammet.

Syftet med den här uppsatsen har varit att kartlägga Jönköpings gymnasieungdomars användning av samtliga professionellt producerade lokalmedier på orten, sammanlagt tolv stycken.461 enkätsvar från elever på 18 gymnasieprogram visar att i Jönköping har ännu inte den stora världen konkurrerat ut den lilla. Trots den digitala tidsålderns influenser på den unga generationen uppger hela 50 Procent av gymnasieungdomarna att de är intresserade av lokala nyheter och helst konsumeras dessa via traditionella medier. Samtidigt uppger 44 % att de dagligen eller nästan dagligen använder sociala medier för att ta del av lokala nyheter.Jönköpings-Posten är det överlägset mest frekvent använda lokala nyhetsmediet. 26 Procent av Jönköpings gymnasieungdomar läser den lokala morgontidningen på papper dagligen eller nästan dagligen. På delad andraplats med 12 Procents daglig användning ligger nättidningen Jnytt och TV4 Jönköping.

EU: s lagstiftning gör det obligatoriskt för alla aktiebolag att upprätta årsredovisning och låta en kvalificerad revisor granska uppgifterna. Det fjärde EG direktivet ger dock de nationella myndigheterna en möjlighet att undanta små företag från denna annars tvingande regel. Sverige har till skillnad från nästan alla andra EU-länder låtit bli att införa särskilda regler för de minsta aktiebolagen.Uppsatsen syftar till att belysa småföretagarnas åsikter om revisionsplikten som Sverige, i och med utvecklingen i våra grannländer, snart är ensam om inom EU. Utöver att undersöka svenska företagares attityd skall det kontrolleras om en jämförelse med utvecklingen i Storbritannien kan göras.De svenska småföretagens attityder och åsikter har insamlats genom en enkätundersökning som skickats till 300 småföretagare via den öppna databasen Forreg.se. Undersökningen gav en svarsfrekvens på 19 Procent.

Svenska dagstidningar använder allt mer journalistiskt material producerat av nyhetsbyråer. I en majoritet av alla svenska medier upptas också en stor del av utrymmet av material som levererats från nyhetsbyråer. Användningen av centralt producerat material har kritiserats för att både likrikta medieinnehållet och för att minska mångfalden på dagspressmarknaden.   Det finns emellertid stora luckor i forskningen kring sportjournalistik och få forskare har tagit reda på hur stor andel av tidningars artiklar, notiser och krönikor på sportsidorna som faktiskt är skrivna av Tidningarnas Telegrambyrå eller någon annan nyhetsbyrå.   Denna undersökning visar nu att det finns en likriktning på sportsidorna i åtminstone Sundsvalls Tidning och Dagbladet, med avseende på användningen av centralt producerat material. Under två vanliga veckor år 2009 är 47 Procent av den förstnämnda tidningens artiklar, notiser etc. skrivna av en eller flera nyhetsbyråer.

Detta examensarbete handlar om säkerhetsproblem som finns vid datorkommunikation. Man måste vara medveten om att informationen som skickas mellan datorer på intet sätt är säker mot avlyssning eller förändring. För att eliminera dessa hot kan man använda sig av olika säkerhetsstrategier. De strategier som har undersökts i detta examensarbete är IPSec och SSL. IPSec är en strategi som skyddar hela IP-paketen mellan två datorer mot flera olika hot.

Syfte och frågeställningarVårt syfte är att undersöka och följa upp utvalda hälsokomponenter hos deltagarna i VillGott-projektet i Solna Stad våren 2008. Frågeställningar:1. Hur ser den upplevda kroppsliga hälsan ut vid de tre mättillfällena och hur är den kopplad till variablerna fysisk aktivitet och sömnvanor (utvilad och en god nattsömn)?2. Hur ser den upplevda själsliga hälsan ut vid de tre mättillfällena och hur är den kopplad till variablerna kontroll i vardagen och socialt nätverk?3.

Syftet med studien var att undersöka vad som fanns dokumenterat i omvårdnadsstatus samt Nortonpoäng relaterat till trycksår på en njurmedicinsk avdelning. Studien gjordes genom att granska avidentifierade patientjournaler (n=50) från en njurmedicinsk avdelning i Sverige. Studien är empirisk kvantitativ av deskriptiv karaktär. Författarna granskade graden av dokumentation i omvårdnadsstatus med hjälp av granskningsschemat Cat-ch-ing. Sökord som granskades var kommunikation, kunskap, nutrition, elimination, aktivitet, sömn, psykosocialt, smärta/sinnesintryck, hud/vävnad, andning/cirkulation och välbefinnande.

Syftet med den här studien är att undersöka huruvida en stor andel av intensiva grenspecifika pass utvecklade den aeroba kapaciteten hos motionärer som tränar inför Vasaloppet. Två testmetoder användes; ett maximalt laktattest på rullskidor utomhus och ett maximalt cykeltest på en cykelergometer inomhus. En utav fp genomförde ett tidstest på rullskidor på en given sträcka istället för laktattestet. Båda testerna genomfördes före och efter en 11-veckors träningsperiod som bestod av 41 Procent medel- och högintensiva pass som genomfördes grenspecifikt. Det betyder intervaller på rullskidor eller i skidgång samt snabbdistanspass på rullskidor.

Syftet med denna undersökning är att titta på hur många femteklassare i en skola i söderförort (kallad ?Skolan?) som håller på med någon idrott på fritiden, i såväl organiserad som oorganiserad form och om det är någon skillnad mellan flickor och pojkar. Dessutom om habitus och genus har någon betydelse för idrottsintresset.Följande frågeställningar användes för att ta reda på detta: Hur många av femteklassarna i ?Skolan? håller på med någon idrott på fritiden?Är det någon skillnad på idrottandet på fritiden mellan flickor och pojkar? Jag har gjort en kvantitativ enkätundersökning med 10 frågor som delades ut till eleverna i årskurs 5 i ?Skolan? i södra Stockholm. Totalt svarade 61 elever på enkäten, varav 36 flickor och 25 pojkar.