Det är fler arbetande kvinnor och familjer där båda vuxna arbetar på arbetsmarknaden idag. Kraven har ökat eftersom de nu har ansvar gentemot både arbetet och familjen som kan vara stressigt att hantera. Syftet med denna undersökning var att undersöka vad en arbete/Privatliv-balanspolicy kan inkludera i ett företags arbete för att underlätta för de anställdas balans mellan arbetsliv och Privatliv och om en sådan policy kan fungera som en förebyggande åtgärd för att minska de anställdas stress. Genom att intervjua fjorton anställda på ett multinationellt företag framkom att en arbete/Privatliv-balanspolicy kan inbegripa ett flexibelt arbete. Eftersom de anställda hade en flexibel arbetsplats så kunde de undvika rollkonflikt och arbete/familj-konflikt.

I följande uppsats undersöker vi chefers upplevelser kring ämnet Work-life balance, som handlar om balansen mellan arbetsliv och Privatliv. Ämnet är aktuellt i dagens samhälle då allt fler väljer att satsa på både karriär och familjeliv. Det är vidare ett relevant ämne eftersom arbetsmarknaden har förändrats genom ett ökat tempo och nya flexibilitetsformer vilket kan medföra svårigheter för individen att skapa gränser mellan arbete och Privatliv. Studiens syfte är att skapa förståelse för kommunala chefers upplevelse kring balansen mellan arbetsliv och Privatliv samt undersöka hur de i praktiken avgränsar arbetet från Privatlivet. Utifrån studiens syfte och frågeställningar har vi utfört en kvalitativ semistrukturerad intervjuundersökning med åtta chefer i en kommunal organisation i Västra Götalands län.

Detta är en empirisk studie som handlar om relationen mellan arbetsliv och Privatliv. Det som beskrivs i studien är innebörden av att ha ett serviceyrke samt att arbeta på obekväma tider. Är de två sfärerna, arbetssfären och familjesfären, relaterade till varandra eller är de två helt skilda sfärer? Kan det uppstå konflikter mellan arbetsrollen och familjerollen?Syftet är att undersöka hur relationen mellan arbetsliv och Privatliv fungerar för flygpersonal och butiksbiträden. Olika teoretiska perspektiv presenteras på aspekterna av samspelet av arbete och familj.

Uppsatsen handlar om tryckfrihets- och yttrandefrihetsbrott och då speciellt brotten mot enskild person, såsom förtal, förtal av avliden person och förolämpningar. I dagens massmedia verkar det som gränserna för etik tänjs till det yttersta. Frågan är om media inte har tagit sin informationsskyldighet för långt och om det finns grund för publiciteten av människors Privatliv. Är verkligen allt som publiceras till allmänhetens nytta eller är det bara för att tillfredsställa människors nyfikenhet. Visserligen skall sådant som efterfrågas tas upp, men hur långt skall media gå in i någons Privatliv.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka vad som påverkar en människas Privatliv efter det att hon/han tilldelats sin första chefsbefattning. Detta för att kunna analysera hur en människas Privatliv påverkas, för att slutligen kunna analysera och förstå varför denna påverkan sker. Metod: Vi har använt oss av den kvalitativa forskningstrategin med fallstudien som undersökningsdesign. Arbetet har varit av iterativ karaktär då vi använt oss av det abduktiva synsättet. Semi-strukturerade personliga intervjuer gjordes med sammanlagt tretton personer.

Möjligheten till att uppnå balans mellan arbete och Privatliv antas i framtiden bli en allt viktigare fråga och i allt högre grad påverka individen i hennes val av arbetsgivare. Studiens syfte utformade författarna tillsammans med Halmstad kommun vilka har märkt av en svårighet att rekrytera yngre kompetenta chefer och därför önskar bli mer attraktiv som arbetsgivare. Syftet med studien är att öka förståelsen för hur kvinnliga chefer mitt i livet upplever balans i livet och vad arbetsgivaren, Halmstad kommun, kan erbjuda för att de skall uppnå balans. Undersökningen är av kvalitativ karaktär och till grund för studien låg åtta djupintervjuer med kvinnliga mellanchefer. Enbart kvinnor valdes ut till studien eftersom kvinnor utöver sitt lönearbete traditionellt sett även antas utföra det mesta av hushållsarbetet.

Flexibelt arbete blir ett alltmer vanligt sätt att arbeta. Tekniken gör det allt svårare att urskilja gränserna mellan privat- och arbetsliv. Därför blir det intressant att undersöka om flexibelt arbetet har någon relation till Privatlivet samt om stress har något samband till flexibelt arbete och Privatliv. En enkätstudie genomfördes på två organisationer, undersökningen innehöll 136 deltagare varav 78 kvinnor. Enkäten innehöll frågor om stress, Privatliv och flexibelt arbete.

Arbetskraven på kvinnor och män är idag högre än tidigare och gränsen mellan arbete och Privatliv har mer eller mindre suddats ut, vilket kan påverka hälsan negativt. Tack vare dagens teknik kan anställda vara tillgängliga i en större grad, och arbetet går att utföra på fler ställen än på själva arbetsplatsen. Syftet med den här studien är att undersöka hur individer med aktiva arbeten hanterar balansen mellan arbete och Privatliv, och om de med aktiva arbeten kan drabbas av ohälsa på grund av arbetet. Aktiva arbeten innebär de arbeten med hög kontroll och höga krav som enligt Karaseks krav/kontrollmodell är de arbeten som sägs vara de "bästa" arbetena, för att prestera högt utan att drabbas av ohälsa. I den här studien har en kvalitativ undersökning genomförts, i form av intervjuer med sju respondenter som går inom de aktiva arbetena.

Syftet med denna studie var att studera kvinnliga juristers syn på balans mellanarbete och Privatliv. Forskningsfrågor som använts är bland annat hur balansmellan arbete och Privatliv ser ut hos juristerna, hur de sätter gränsermellan arbete och Privatliv, men också om strategier används, både från företagensoch individers sida, för att få en bättre balans mellan arbete och Privatliv.Gruppen som undersökts var fem kvinnliga jurister som samtliga arbetarpå advokatbyrå. De är i varierande åldrar med olika befattningar, hararbetat olika länge inom branschen samt har olika familjesituation. Studienbaseras på kvalitativ metod och information om studien skickades ut tillgruppen där etiska aspekter beaktades både vid det tillfället och under intervjuernasgång. Intervjuer genomfördes sedan med personerna utifrån en intervjuguide,materialet sammanställdes och organiserades i teman.

Negativöverspridning från arbetsliv till Privatliv och från Privatliv till arbetslivuppkommer när beteenden, humör, stress eller känslor från den ena sfären på ettnegativt sätt påverkar den andra sfären. Denna uppsats har en kvalitativ ansatsoch undersökte lärares upplevelse av negativ överspridning mellan arbetsliv ochPrivatliv och tvärtom. Respondenterna var 16 lärare inom grundskola ochgymnasieskola som förde dagbok kring negativ överspridning. De typer av negativöverspridning som nämndes oftast var 1) hög arbetsbelastning, 2) tankar ellerkänslor som stör, 3) trötthet, 4) problem med andra människor samt 5) problemmed maskiner. Resultatet visade att respondenterna rapporterade mer negativöverspridning mellan arbetsliv och Privatliv än tvärtom.

Syftet med denna studie var att studera kvinnliga juristers syn på balans mellanarbete och Privatliv. Forskningsfrågor som använts är bland annat hur balansmellan arbete och Privatliv ser ut hos juristerna, hur de sätter gränsermellan arbete och Privatliv, men också om strategier används, både från företagensoch individers sida, för att få en bättre balans mellan arbete och Privatliv.Gruppen som undersökts var fem kvinnliga jurister som samtliga arbetarpå advokatbyrå. De är i varierande åldrar med olika befattningar, hararbetat olika länge inom branschen samt har olika familjesituation. Studienbaseras på kvalitativ metod och information om studien skickades ut tillgruppen där etiska aspekter beaktades både vid det tillfället och under intervjuernasgång. Intervjuer genomfördes sedan med personerna utifrån en intervjuguide,materialet sammanställdes och organiserades i teman.

Ett införlivande av yrkesrollen och en identifikation utefter denna är något som händer många individer, speciellt vid dem tillfällen yrket kräver mycket av individens engagemang och tillförlitlighet. Studien syftar till att undersöka yrkesgruppen polis och hantering och möjliga strategier som kommer med det komplexa yrket, och då specifikt upplevelsen av närmandet mellan yrkesliv och Privatliv. Även att se om olika strategier för hantering och gränsdragning mellan yrkesliv och Privatliv existerar. I denna studie har en kvalitativ metod tillämpats och en intervjustudie inom poliskåren utgör det empiriska material som studien baserar sig på. Materialet har i sin tur analyserats utefter valda teorier inom Goffmans dramaturgiska perspektiv i samband med en teori om individens befinnande i en mittenregion.

I Sverige ökar frekevensen av psykisk ohälsa. Mindfulness är en form av uppmärksamhetsträning att vara i nuet, som kan kan öka förmågan till lugn istället för att fastna i invanda beteenden såsom oro för framtiden. I aktuell studie delger fyra respondenter individuellt sina upplevelser kopplat till hälsa, efter deltagande i ett mindfulnessprogram. Denna kvalitativa studie med en tematisk analys på narrativ bas visar att berörda anammat mindfulness i varierande grad för att hantera egen hälsa och tillvaro i arbete samt Privatliv inklusive relationer. Ytterligare studie rekommenderas kring effekter av mindfulness i ett mer långsiktigt perspektiv samt att utröna eventuellt andra påverkansfaktorer..

Syftet med denna socialpsykologiska uppsats är att söka förståelse för intervjupersonernas subjektiva upplevelse av arbetslivet, samt hur de balanserar och förhåller sig till arbetslivet i relation till Privatlivet. Studien baseras på intervjuer med två personer, varje deltagare har intervjuats vid två tillfällen. För att försöka förstå intervjupersonernas subjektiva upplevelser har begreppet möjlighetsrum använts. Möjlighetsrummet förstås som ett utrymme mellan arbetsliv och Privatliv, som både kan expandera och kontrahera. Intervjuerna har transkriberats och analyserats med utgångspunkt i Alfred Schütz (2002) resonemang om vetenskaplig tolkning av mänskliga handlingar.Studiens resultat bekräftar att individer har olika erfarenhetsförråd, vilka i sin tur fungerar som förkunskaper.

Syftet med denna uppsats är att undersöka fenomenet Facebook i relation till arbetslivet och Privatlivet. Uppsatsen bygger på en kvalitativ studie där vi genomförde sex semistrukturerade intervjuer för att ta reda på om hur presentationen av ens profil, med andra ord statusuppdateringar, bilder och vänner, kan ha en påverkan på arbetslivet men även Privatlivet. Som analysredskap använder vi oss av Erving Goffmans dramaturgiska teori, Anthony Giddens struktureringsteori samt Michel Foucaults teori om övervakningssystemet i relation till makt. En kort sammanfattning av det resultat som framkommer i vår studie visar att Facebook från en början besöktes av våra informanter med syfte att komma i kontakt med vänner samt släkt, dock har nätverkstjänsten utvecklats till ett socialt fenomen och vidare blivit en del av informanternas vardag..