EU:s regler kring öppenhet har utvecklats från deklarationer, beslutoch fördragsbestämmelser. Sedan 2001 ger förordning 1049/2001 enlagstadgad rätt för medborgare att få tillgång till handlingar inomEU:s institutioner. Nya rättsfall på området har förändrattillämpningen av förordning 1049/2001 och Bavarian Lager-målet harpåverkat hur sekretessgrunden i 4(1)b i förordning 1049/2001 omskyddet för Privatliv och personuppgifter skall förstås. Istället föratt göra en riskbedömning om den potentiella skada utlämnandet avpersonuppgifter kan ha på skyddet för Privatliv har EU-domstolentolkat bestämmelsen i 4(1)b som en hänvisning direkt till förordning45/2001 om skydd för personuppgifter. Domstolen har även fastslagitatt personnamn skall anses vara personuppgifter.

Som en följd av generationsväxlingen kommer chefspositioner i arbetslivet att ersättas av yngre generationer. Med bakgrund av detta är syftet med denna studie att undersöka och skapa förståelse för unga chefers föreställningar om och förhållningssätt till arbete ocharbetsliv. Detta inom aspekter som arbetsförhållanden, krav, ung i chefsrollen samt förhållandet mellan arbetsliv och Privatliv. Det empiriska materialet samlades in genom semistrukturerade intervjuer med sju informanter. Urvalsmetoden var ett snöbollsurval.Studien visar att unga chefers arbetsförhållanden innebär stressiga arbetsdagar med många arbetsuppgifter.

I denna socialpsykologiska uppsats har vi undersökt svenska ledares upplevelse kring balansen mellan arbetsliv och Privatliv. Ämnet är av relevans att studera då dagens föränderliga arbetsvillkor ställer höga krav på de anställdas anpassningsbarhet. Behovet av anpassning medför en alltmer komplex tillvaro i hanteringen av en tillfredställande gränsdragning mellan dessa domäner. Vårt syfte med studien var att förmedla en förklaring och helhetsbild som påvisar vad som är mest angeläget för ledarna i hanteringen av denna gränsdragningsprocess. Vi har genomfört en kvalitativ studie, och utifrån syftet och frågeställningarna har vi använt Grundad teori som metodval.

Uppsatsen syfte är att undersöka vilka faktorer som haft betydelse för kvinnor som befinner sig på höga ledarpositioner inom omsorgen. Uppsatsen har genomförts med hjälp av kvalitati-va intervjuer av fyra kvinnliga stadsdelsdirektörer, varigenom bidragande och motverkande faktorer kartlagts för vägen till positionen. Även resurser och strategier de kvinnliga ledarna använder sig av för att klara av påfrestande situationer i arbets- och Privatlivet och hur de kombinerat sitt Privatliv med sitt arbetsliv kartlades. Uppsatsen genomfördes utifrån Kanters organisationsperspektiv och Antonovskys känsla av sammanhang. Resultaten visar att inter-vjupersonerna troligen har en hög känsla av sammanhang, genom att ha resurser och ett spekt-rum av strategier för en livssituation med låg stressnivå och positiv stresshantering.

This qualitative study treats the construction and maintenance of balance between work and private life and how flexibility in the workplace is perceived. The study was conducted using semi-structured interviews and these have been conducted in five large companies around Gothenburg. The analysis and results are based on the phenomenographic method approach and the final results were four themes: Balance, Flexibility, Combining family and work and lifelong learning with related subcategories. The result shows that the construction and maintenance of balance between work and personal life is something that is tied to the indi-viduals and the current situation in life. Two of the most common strategies to maintain a dis-tinction proved to be planning as well as other activities, in order to move the focus away from the work.

Från att det tidigare varit enbast mycket offentliga personer med allmänintresse som omskrevs vid självmord, så har gränserna flyttats successivt så att det i kvällspressen, Aftonbladet och Expressen, skrivs även om idrottare och artister, även sådana personer som inte räknas till mycket offentliga. Pressen namnpublicerar och självmorden beskrivs detaljerat på ett ingående sätt, där mycket av den dödes Privatliv öppnas upp. I samband med en sådan rapportering exponeras anhöriga i text och bild. Ibland är det en anhörig som öppnar upp sitt Privatliv med den döde, och blir den som beskriver problematiken. Detta faktum tillsammans med att den döde var av stort allmänintresse motiverar att den döde och de anhöriga exponeras.

En hel del tidigare forskning tyder på att ha en balans mellan arbetsliv och Privatliv är viktigt för att uppleva ett psykiskt välmående samt för att kunna prestera bra på arbetsplatsen. Då verkstadschefer på ett industriföretag genomgår ett stort förändringsarbete undersöktes hur fem manliga chefer upplevde sin balans mellan Privatliv och arbetsliv. Delsyften med studien var att undersöka hur chefens roll i Privatlivet påverkade balansen, i vilken grad stöd hemifrån påverkade balansen samt vilka konsekvenser en balans eller konflikt skulle kunna få. Studien genomfördes kvalitativt, med en semistrukturerad intervjuguide, där samtliga respondenter var påverkade av förändringsarbetet. Resultatet visade att det fanns verkstadschefer som upplevde en konflikt mellan arbetsliv och Privatliv men även de som upplevde en balans.

 De styrda tid- och rumsstrukturerna om när och var arbetet ska utföras är under snabb uppluckring. Det blir allt vanligare att den enskilde individen själv får sätta sina gränser mellan arbetsliv och Privatliv. Studiens syfte var att undersöka hur individer upplever gränserna mellan dessa domäner, hur dessa upprätthålls samt om olika roller och krav inom de olika domänerna leder till konflikt mellan dessa. Sju semistrukturerade intervjuer gjordes med chefer och andra nyckelpersoner inom olika branscher. Intervjuerna analyserades efter deduktiv teoristyrd analys.

En hel del tidigare forskning tyder på att ha en balans mellan arbetsliv och Privatliv är viktigt för att uppleva ett psykiskt välmående samt för att kunna prestera bra på arbetsplatsen. Då verkstadschefer på ett industriföretag genomgår ett stort förändringsarbete undersöktes hur fem manliga chefer upplevde sin balans mellan Privatliv och arbetsliv. Delsyften med studien var att undersöka hur chefens roll i Privatlivet påverkade balansen, i vilken grad stöd hemifrån påverkade balansen samt vilka konsekvenser en balans eller konflikt skulle kunna få. Studien genomfördes kvalitativt, med en semistrukturerad intervjuguide, där samtliga respondenter var påverkade av förändringsarbetet. Resultatet visade att det fanns verkstadschefer som upplevde en konflikt mellan arbetsliv och Privatliv men även de som upplevde en balans.

Balans mellan arbete och Privatliv är en viktig och aktuell fråga både idag och i framtiden. I organisationerna ses balans mest som en hälsofråga och någonting som framförallt är aktuellt för chefer med barn eller sjuka föräldrar. Dock menar tidigare forskning att frågan numera även är aktuell för ungdomar som beaktar balansfrämjande insatser vid val av arbetsplats. Det handlar mer om att arbeta för att kunna leva än att leva för att kunna arbeta.Studiens syfte är att skapa en övergripande bild av HR-chefers arbete med balans mellan arbe-te och Privatliv. Vidare vill vi skapa en förståelse för vilka insatser HR utför i dagsläget och vilka insatser de vill utföra i framtiden för att linjechefer ska kunna skapa balans.

Tidigare forskning om förekomsten av hot, våld och trakasserier inom kriminalvården påvisar att detta är en förekommande faktor inom kriminalvårdens verksamhet. Genom policys om hur man skall arbeta ?personligt men inte privat? skapas ett ?vi och dem? perspektiv som påverkar den dynamiska säkerheten. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur anställda inom kriminalvården upplever sin säkerhet på jobbet och på sin fritid. Studien är baserad på de övergripande frågeställningarna: Hur upplever kriminalvårdarna sin säkerhet på jobbet? Hur upplever kriminalvårdare sin säkerhet på fritiden, är det lätt för före detta intagna att komma i kontakt med dem i ?det fria?? Utifrån en kvalitativ studiedesign utformade vi intervjufrågor som ställts till fem kriminalvårdare, i syfte till att undersöka deras upplevelse av hot, våld och trakasserier på deras arbetsplats.

Tidigare forskning belyser vikten av att lärare sätter en gräns mellan arbetsliv och Privatliv för att orka. Syftet med denna uppsats är att klargöra hur lärare upplever denna gränsdragning. Den belyser även gränsdragningen mellan det privata och det offentliga i en lärares vardag. Undersökningen är av kvalitativ karaktär och den bygger på sex intervjuer av gymnasielärare i olika kärn- och karaktärsämnen. Huvudfrågorna i undersökningen är: Hur upplever lärare gränsdragningen mellan Privatliv och arbetsliv? Hur upplever lärare gränsdragningen mellan det privata och det offentliga? Går det att sätta en tydlig gräns eller upplevs läraryrket som en livssituation? Påverkar gränsdragningen lärarens arbetssituation på något vis? Resultatet visar att lärare har svårt att definiera gränsdragningen och att den är högst personlig, de ser och hanterar gränsdragningen på olika sätt.

I ett samhälle där tekniken rusar fram och medarbetare på många arbetsplatser har möjlighet att ständigt vara uppkopplade och arbeta hemifrån, undrar vi vad som ligger på företagets ansvar och vad individen ska få sköta själv? Idag är det en självklarhet inom IT-branschen att hänga med i den tekniska utvecklingen för att överleva ute på marknaden. I och med detta utrustas de anställda med det senaste inom tekniken gällande datorer och telefoner vilket bidrar till att de är anträffbara dygnet runt. Att identifiera sig med sitt arbete förekommer idag och människor tar med sig sin arbetsidentitet in i Privatlivet. Detta för att människor i samhället förknippar individer med deras arbete och det får till följd att de anställda stannar kvar i sin arbetsroll även på fritiden och att de alltid representerar sin arbetsplats, både i arbetet och privat. I undersökningen framkom det att alla informanterna har ett Privatliv bara att det har olika betydelse för individerna hur privata de vill vara.

Uppsatsen bygger på den vandringsdagbok som skrevs under 1952-1954 av 24 nyutexaminerade småskollärarinnor från Norrköpings småskoleseminarium. De hade enats om att skriva brev i dagboksform omfattande tre sidor brevtext och sedan låta boken cirkulera runt till samtliga författare. Boken skulle i första hand spegla deras arbete som lärarinnor och viktiga delar av deras Privatliv. För några år sedan skänktes böckerna, 23 av 25, till Arbetets museum i Norrköping. Jag har tagit del av breven som omfattar lärarinnornas första arbetsår och försökt analysera deras arbete, Privatliv, föreningsliv och deras hemligheter som det speglas i vandringsdagboken.

AbstraktVårdyrket anses som ett av de mest ansträngande yrken där sjukskrivningar förekommer redan i tidig ålder. I dagens senmoderna samhälle är det ett vanligt problem för anställda i olika verksamheter att hitta en balans mellan sin professionella yrkesroll som består av flexibilitet och ojämna arbetstider och sitt Privatliv. Det är denna balans mellan arbetstid och Privatliv som vi har undersökt och hur den påverkar anställdas välmående inom omsorgen. Det vi särskilt har undersökt är kommunikation och hur kommunikationen fungerar inom arbetsgruppen. Kommunikation kan ses som en ?tvåvägs - process? där två personer utbyter tankar, funderingar och meningar.