Sök:

Sökresultat:

5 Uppsatser om Prisdifferentiering - Sida 1 av 1

Marknadsföring enligt konstens alla regler : En fallstudie om prissättning och mervärde på Kungliga Dramatiska Teatern

En stor del av kulturen finansieras idag av statliga bidrag men detta har även medfört ett högre krav på egenfinansiering.  Teatern är beroende av sina lojala kunder men för att säkra denna grupp måste teatern locka nya besökare och få dessa att komma tillbaka. Teorin tar upp prisets varierande betydelse för förväntningar i olika kundgrupper och hur mervärdesfaktorer kan användas för att få det upplevda värdet att leva upp till det förväntade. Genom en dokumentstudie och intervjuer genomförs en fallstudie av Kungliga Dramatiska Teatern i Stockholm för att undersöka hur just denna organisation arbetar med balansgången mellan pris och upplevt värde. Resultaten visar att unga, som utgör majoriteten av förstagångsbesökare, lockas av låga priser men blir mindre priskänsliga då de upplever ett mervärde.

Märkesdifferentiering ur ett konsumentskyddsperspektiv

En ur ett marknadsrättsligt perspektiv uppmärksammad och kontroversiell fråga är när samma företag marknadsför två mer eller mindre identiska produkter under olika varumärken, så kallad märkesdifferentiering. Ur ett näringsidkarperspektiv finns det ofta goda skäl för denna form av varumärkesanvändning, vilken närmast kan ses som reklamdriven produktdifferentiering. Ur ett konsumentperspektiv är dock företeelsen inte alltid lika eftersträvansvärd. Genom märkesdifferentiering kan konsumenters möjligheter att orientera sig på marknaden genom meningsfulla pris- och kvalitetsjämförelser försvåras, vilket kan utnyttjas av näringsidkare för att sälja likartade varor till olika priser. Samtidigt kan dock märkesdifferentiering leda till positiva effekter ur ett konsumentperspektiv, exempelvis genom att konsumenter ges information om en produkts egenskaper de tidigare varit omedvetna om, varvid konkurrensen på marknaden stärks.

Från Boom till Doom? : En undersökning av konkurrensen inom svensk golf och dess konsekvenser för verksamheterna

Medlemsutvecklingen inom golfbranschen nådde sin topp under 2004 och har sedandess haft en nedgående trend. Det har resulterat i en större tillgång av golfbanor irelation till efterfrågan från golfspelarna, vilket har lett till ekonomiska besvär förvissa aktörer inom branschen. Uppsatsen undersöker de bakomliggande orsakerna tillden negativa utvecklingen med hjälp av Porters Femkraftsmodell. De krafter somvisade sig påverka branschen mest var hotet från nya aktörer i form av klubbar somerbjuder billigt distansmedlemskap, kundernas förhållningssätt till verksamheternaoch hur aktörerna konkurrerar på den begränsade marknad som golfbranschen är. Hurklubbarna hanterar problematiken undersöktes med hjälp av en kvantitativenkätundersökning som spreds till klubbar i hela Sverige.

Prissättning inom högteknologiska B2B-företag

Syftet med denna uppsats var att undersöka vilka prisstrategier högteknologiska B2B-företag använder sig av samt hur dessa val av prisstrategi förhåller sig till tidigare forskning på området. Vidare har vi undersökt huruvida högteknologiska B2B-företag har någon gemensam karaktäristik som kan påverka valet av prisstrategi. Slutligen har vi diskuterat hur de högteknologiska B2B-företagens användande av analysverktyg kan påverka valet av prisstrategi. Vi har genomfört en fallstudie av åtta företag och jämfört dessa empiriska observationer med det teoretiska ramverket. Studien visar att högteknologiska B2B-företag i stor utsträckning använder sig av marknadsbaserad prissättning.

Basel II ur ett konkurrensperspektiv : En studie i nischbankernas ställning på den svenska bankmarknaden

Konkurrensen på den svenska bankmarknaden har efter en rad avregleringar på 1990-talet förbättrats, mycket på grund av nya nischbanker som på allvar börjat tävla med de stora aktörerna på marknaden. I februari år 2007 inträdde ett nytt regelverk för banker, Basel II, som bland annat reglerar hur mycket kapital en bank måste hålla i förhållande till den risk den tar. Regelverket öppnar upp för banker att använda olika metoder, som kostar olika mycket att implementera och underhålla, för att beräkna detta kapitalkrav. Som en följd av detta kommer mindre banker att ha svårt att bära de kostnader som mer avancerade metoder för med sig. Valet av beräkningsmetoder kommer också leda till att banker beläggs med olika stora kapitalkrav.Denna studie syftar till att beskriva den förväntade effekt införandet av Basel II kommer att ha på nischbankernas ställning på den svenska bankmarknaden.