Syftet med uppsatsen var att utreda vilka kriterier som g?ller f?r att en Princip ska kunna klassificeras som en allm?n associationsr?ttslig Princip, samt besvara fr?gan om likhetsPrincipen uppfyller kriterierna. Vad g?ller fastst?llandet av vilka kriterier som g?ller togs avstamp i r?ttsfallet NJA 2019 s. 23, d?r HD gjorde vissa Principiella uttalanden avseende distinktionen mellan en sj?lvst?ndig r?ttsregel och en Princip. Med hj?lp av denna distinktion, samt uttalanden i doktrin, utformades kriterierna f?r en allm?n associationsr?ttslig Princip enligt f?ljande: - 1.

Vårt syfte är att visa på de normer rörande adoptivföräldraskap som finns i Statens nämnd för internationella adoptionsfrågors (NIAs) handböcker och tidskrift NIA informerar. Utifrån queerteorins Principer om exkludering och inkludering och forskarens Michael Lipskys teori om närbyråkrater har vi vaskat fram hur normen för adoptivföräldraskapet konstrueras utifrån det biologiska föräldraskapet som ideal.Barnets bästa är den Princip som det genomgående hänvisas till i materialet för att motivera kärnfamiljen som norm. Dock är denna Princip aldrig definierad men ges innebörd genom NIAs kriterier för adoptivföräldraskapet. Normen för adoptivföräldraskapet är kortfattat den heterosexuella kärnfamiljen..

Uppsatsen unders?ker om det finns en generell Princip om likabehandling inom f?retagsobligationsmarknadsr?tten i Sverige, med s?rskilt fokus p? regleringen av obligationsinnehavares r?ttigheter i f?rh?llande till emittenter. Genom redog?relse och analys av de r?ttsliga utg?ngspunkterna konstateras det att EU-r?tten ensamt inte f?reskriver likabehandling av obligationsinnehavare ut?ver den l?pande informationsgivningen. D?remot talar den svenska implementeringen av ?ppenhetsdirektivets krav i 18 kap.

Vi ämnar undersöka hur informationen om CSR i årsredovisningar har förändrats sedan 1995. Syftet är att se hur informationen har utvecklats över tid, vilka nyanser som har funnits samt vilka intressenters informationskrav som har tillgodosetts.Studien omfattar en innehållsanalys av årsredovisningar. Analysen har gjorts efter en checklista som bygger på indikatorer och Principer från GRI. Årsredovisningar från fem svenska företag har granskats i ett tre års intervall mellan 1995 och 2007.Mängden CSR-information i årsredovisningar har ökat stadigt sedan 1995. Fram till 2001 redovisades i Princip ingen information kring mänskliga rättigheter, företagets inverkan på samhället eller ekonomiska konsekvenser av CSR.

Syftet med denna uppsats var att undersöka syfte samt för- och nackdelar med traditionsPrincipen för att kunna bedöma om det finns goda skäl för traditionsPrincipens ställning i den svenska rätten. TraditionsPrincipen är en Princip som sedan länge tillämpats i Sverige för erhållande av sakrättsligt skydd. Enligt denna Princip krävs att en besittningsövergång sker för att en köpare ska erhålla skydd mot säljarens borgenärer. TraditionsPrincipens berättigande har flitigt debatterats i doktrin och Principen har blivit kraftigt ifrågasatt. I detta arbete har jag använt traditionell juridisk metod men då traditionsPrincipen inte återfinns i lagtext utan har tillkommit genom praxis har studiet av Principen i detta arbete främst inriktats på praxis och doktrin.

Enligt läroplanen (Lgr11) och skollagen (SFS 2010:800) är det lärarens uppdrag att individanpassa sin undervisning. Dessa styrdokument är tydligare kring den individanpassade undervisningen än vad tidigare styrdokument har varit. Min erfarenhet var att detta inte gjordes fullt ut som det förväntades. Med detta som bakgrund ville jag undersöka lärares förståelse av individanpassad undervisning. Därmed blev mitt syfte att undersöka och studera lärares skilda uppfattningar av individanpassad undervisning.

Den svenska redovisningsregleringen går nu mot en fo?ra?ndring i och med det nya K-projektet som tra?dde i kraft den 1 januari 2014. Hela 97 % av de svenska sma?- och medelstora bolagen ma?ste va?lja mellan det regelbaserade K2 och det Principbaserade K3 och detta kommer att pa?verka ba?de fo?retagare, redovisningskonsulter och revisorer. Syftet med denna studie är att undersöka hur redovisningskonsulter och revisorer förhåller sig till ett regel- och Principbaserat redovisningsverk.

Regler är befallningar från normgivningsmakten som uttrycker hur den/de som regeln riktar sig mot skall och får handla. Regler kan därför sägas vara handlingsmönster. Principer är däremot regler med ?bör-sats?, d.v.s. hur rättstillämparen bör handla i ett specifikt mål.

Noss AB i Norrköping specialiserar sig på att utveckla system och utrustning till pappersmassaindustrin. De vill med detta examensarbete få hjälp att ta fram ett verktyg för efterjustering av kraghålen på Radiclone AM80/BM80 för att förhindra att läckage uppstår om kraghålen blir ovala. Arbetet syftar till att ta fram en färdig prototyp som kan användas på levererade produkter. Framtagningen av lämplig Princip kom att bli den stora utmaningen då verktygets storlek är begränsad till kraghålets dimensioner. På grund av kraghålets komplicerade geometri och varierande spänningstextur kunde inte teoretiska kunskaper ge svar på utformningen av verktyget.

Påverkansmöjligheterna i ett representativt system är normalt att rösta, kontakta en politiker samt eget engagemang i ett politiskt parti. Uppsatsens syfte är att precisera hur Västerås stad förhåller sig till två idealtypiska ytterligheter och ifall beslutsprocessen är att betrakta som ett närmande eller avvikande från Dahls idealtypiska demokratidefinition. De undersökta påverkansmöjligheterna medborgardialog, utökat samråd, allmänhetens frågestund och sociala medier var av olika dignitet. Utökat samråd och allmänhetens frågestund betraktas som meningsfulla och som ett närmande av idealet, medan medborgardialogen och sociala medier betraktas som symboliska och ett närmande av idealtypen oligarki. Uppsatsens huvudsakliga slutsats är att det i Princip krävs att medborgaren är berörd av en fråga för att inkluderas inför en beslutsprocess.

I studien utreds EG-domstolens tolkning av missbruksdoktrinen och missbruksdoktrinens rättsliga ställning. Med missbruksdoktrinen menas all praxis från EG-domstolen som behandlar missbruk av EG-rätten. Syftet med studien är dels att klargöra konceptet missbruksdoktrinen och dels att utreda huruvida missbruksdoktrinen återspeglar en allmän Princip som stadgar att EG-rätten inte får missbrukas. Studien fokuserar särskilt på skatterättsområdet.För att utreda EG-domstolens tolkning av missbruksdoktrinen analyseras relevanta rättsfall i kronologisk ordning. Urvalet av rättsfall har gjorts genom en undersökning av vilka rättsfall som behandlas i doktrinen.

Ett processbolag är ett bolag vars huvudsyfte är att driva en process åt sin huvudman. Enligt huvudregeln i rättegångsbalken skall den förlorande parten stå för den vinnande partens rättegångskostnader. Vid det fall att en person använder sig av ett underkapitaliserat processbolag för att driva processen kan denne person vid en eventuell förlust, försätta bolaget i konkurs och därmed undvika att betala det stora belopp som krav på rättegångskostnader oftast utgör.Huvudregeln i aktiebolagslagen är att vare sig aktieägare eller någon annan skall vara skyldig att svara för aktiebolagets åtaganden. Denna huvudregel stipuleras i aktiebolagslagens 3 kap 1 §. Det har dock utvecklats en Princip i praxis för när undantag görs ifrån denna huvudPrincip och man ålägger aktieägare eller annanmed "bestämmande inflytande" över bolaget ett ansvar för bolagets skulder.

Målet med denna uppsats var att presentera huvudregeln om avtalsfrihet samt undantaget kontraheringsplikt, vad detta innebär och i vilka situationer en sådan plikt föreligger. Vidare har kontraheringspliktens motiv behandlats samt frågan om det förekommer en oreglerad kontraheringsplikt utformad som en allmän Princip. Vid författandet av uppsatsen har lag, förarbeten och doktrin använts, även rättspraxis har använts i den mån det funnits lämpliga fall. Avtalsfrihet innebär att individen är fri att bestämma om denne vill ingå avtal, med vem och om vad. Kontraheringsplikt begränsar avtalsfriheten och innebär en skyldighet att ingå avtal.

Uppsatsen undersöker utifrån Tillys (2000) teori om beständig ojämlikhet hur kön utgör en organiserande och hierarkiserande Princip inom Karlskronas pingstförsamling. Studien är kvalitativ och metoderna observation och intervju har använts..

Uppsatsen undersöker utifrån Tillys (2000) teori om beständig ojämlikhet hur kön utgör en organiserande och hierarkiserande Princip inom Karlskronas pingstförsamling. Studien är kvalitativ och metoderna observation och intervju har använts.