Den här uppsatsen undersöker kännedom om och syn på Pragmatiska språkstörningar bland lärare. Allt högre krav ställs på att kunna kommunicera och samspela med andra människor på ett skickligt och lämpligt sätt. I dagens informationssamhälle, med dess stora flöde av envägskommunikation, hamnar det goda samtalet, dialogen, på undantag. I dialogen lär man sig tidigt att använda språket på ett lämpligt sätt i en viss situation utifrån samhällets fastlagda normer. Intresset för pragmatik har ökat de senaste decennierna, och följaktligen intresset för Pragmatiska språkstörningar.

Sammandrag Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka strategier som har använts vid översättning av svenska invektiv till språken serbiska och kroatiska i den svenska filmen Män som hatar kvinnor, samt att beskriva de Pragmatiska effekterna av dessa översättningar. En korpus bestående av de 49 textpassager som innehåller invektiv är studiens material. Tre frågeställningar är centrala för undersökningen. Den första berör vilka sätt som har tillämpats vid översättningsprocessen av invektiv. Den andra frågan är om de översatta invektiven är lika situationsanpassade på målspråken (serbiska och kroatiska) som på källspråket svenska.

Different abilities are of importance to pragmatics, there among hearing. Hearing impairment can affect language development and also pragmatic ability. The aim of the present paper was to study the pragmatic ability in terms of request for clarification in children with Hearing Impairment (HI) in conversation with children with no known hearing impairment, henceforth normally hearing (NH). The present study also describes requests for clarification sequentially in detail, and also highlights points where there may be observable differences between children with and without hearing impairment. Eight conversational pairs consisting of one child with HI and one NH child were studied.

Syftet med denna uppsats är att kartlägga vilka översättningsstrategiersom tillämpats vid undertextningen från spanska till svenska av PedroAlmodóvars film Todo sobre mi madre (Allt om min mamma) samt attförsöka fastställa vilka funktionsförändringar dessa strategier för medsig. Analysen har i uppsatsen begränsats till vad som i uppsatsenbetecknas som grovt språk.53 textpassager innehållande grovt språk har hittats i filmen och 52 avdessa behandlas i analysen. De grova uttrycken har delats in i fem olikakategorier: könsord, ord för sexuell handling, svordomar, slang ochannat grovt språk.Vid jämförelsen av de spanska textpassagerna med motsvarandesvenska undertexter urskiljs tre olika översättningsstrategier: ordagrannöversättning, ersättning och strykning. Vidare har de språkligauttryckens effekt i undertexterna jämförts med den effekt sommotsvarande uttryck förmedlar i källspråket och graden av Pragmatiskekvivalens mellan källspråkstext och målspråkstext har klassificeratssom total, partiell eller ingen.Undersökningen visar att ersättning är den mest använda strategin ide analyserade textpassagerna och att denna strategi medfört en totaleller partiell Pragmatisk ekvivalens i hela 94% av fallen.Strategin ordagrann översättning förekommer i 27% av deanalyserade textpassagerna och har i samtliga fall lett till totalPragmatisk ekvivalens. Strategin strykning förekommer endast vid fyratextpassager (8%) och tre av dessa har förts till kategorin ingenPragmatisk ekvivalens..

I de exempel på presupposition vi möter i den språkvetenskapliga litteraturen är den presupponerade informationen så gott som alltid enkel, konkret, verifierbar och fri från värderingar. I det språk vi möter i vår dagliga verklighet är det däremot inte alls ovanligt att talare presupponerar information av en helt annan karaktär: den presupponerade informationen i (1)?(3) är både vag och kontroversiell, och vi kan anta att den har att göra med talarens åsikter..

Studien är en kvalitativt inriktad undersökning omfattande sex intervjuer med studenter och alumni vid ett lärosäte i södra halvan av Sverige, som har till syfte att identifiera och beskriva faktorer som gör arbetsgivare attraktiva för gruppen lärarstudenter. Frågeställningarna rör i första hand identifiering av betydelsefulla faktorer i valet av arbetsgivare. Forskningsprocessen har i stora delar varit induktiv och de teoretiska analysverktygen har därför valts sedan det empiriska materialet redan framkallats. Som utgångspunkt för den teoretiska analysen har använts epistemologisk identitetsteori (Demerath), psykologiska kontrakt (Rousseau) och Pragmatisk rationalism (Hodkinson & Sparkes). Delar av den teoretiska analysen har gjorts utifrån Bourdieus teorier om habitus och sociala strukturer.

Uppsatsen syfte är att undersöka motiveringar till varför man skall läsa historia i skolan. Forskare och filosofers argument ställs emot de syften som finns angivna i svenska skolans läroplaner. Tidigare läroplaner har också studerats, men fokus ligger på de nuvarande. Till hjälp i analysen har historikern Thorsten Nyboms teori om kulturvetenskapernas nytta använts. I detta arbete framträder en viktig skillnad mellan de motiveringar historikerna ger och de som finns i läroplanerna.

Det övergripande syftet med denna uppsats är att undersöka hur växelverkan mellan teknik, människa och natur hanteras i teknikläroböcker.  Totalt har 10 textavsnitt analyserats med en Pragmatisk diskursanalytisk metod.  Resultatet som framkom ur de undersökta texterna visar olika diskurser och sätt att se på samspelet mellan teknik-människa-natur.  De normer som styr inkludering och exkludering i texterna uttrycker olika natursyner, tekniksyner, samt olika uppfattningar om människans roll och ansvar.  Analysen visar att de framanalyserade normerna ger problematiska följder i en kontext av utbildning för hållbar utveckling..

This study is about the significance of dual citizenship and the feeling of belonging people experience. Descriptions about the problems with being a citizen in a state, but not being accepted as one, is also discussed in the thesis. The juristic aspects, what it means to be possessed of dual citizenship and the consequences when the negative aspects of dual citizenship arise, is also discribed. The reasons for having dual citizenship is very analogous but at the same time different. The common denominator is however pragmatics.

Många försvarsanalytiker och luftmaktsteoretiker har sedan 1990-talet gjort gällande att teknisktavancerade så kallade UCAV farkoster, kan komma att ersätta eller komplettera många av de idagmest avancerade stridsflygplanens uppgifter. Dessa förväntningar har inte infriats. De beväpnadeUAV som nu används i pågående operationer skulle mer kunna liknas vid beväpnade propellerdrivnasegelflygplan och utvecklingen av dessa kan sägas ha varit mer Pragmatisk än innovativ.Utvecklingen skulle kunna förklaras som två olika utvecklingsspår, Armed UAV och UCAV. Undersökningenvisar att det är Armed UAV:s egenskap, uthållighet som gör att den är ett så efterfrågatsystem i dagens lågintensiva konflikter. UCAV å andra sidan har visat sig vara både dyrareoch komplexare än man tidigare förutsåg, men framförallt är dess egenskaper hastighet, autonomioch signaturanpassning i dagsläget inte efterfrågade..

I detta arbete har det undersökts om ett brädspel kan vara ett bra komplement till den övriga undervisningen för sjöingenjörsprogrammet på Kalmar Sjöfartshögskola. Ett brädspel har producerats och utvärderats av studenter.Tanken med detta arbete har varit att ge studenter en alternativ studieteknik. Denna studieteknik har ingen koppling till undervisningen på skolan. Med spelets hjälp har det kunnat undersökas vad studenter anser om att använda sig av ett spel för att lära sig delar av olika ämnen i utbildningen.För att söka svar på vår problemställning så har en kvalitativ studie gjorts. Vi har induktivt utgått ifrån empirin med en Pragmatisk inriktning.

Föreliggande examensarbete består av en praktiskt och en teoretisk del. Den teoretiska delen är en jämförande studie mellan två essäer; Rem Koolhaas ?Den generella staden? samt Kenneth Framptons ?Mot en kristisk regionalism- sex punkter för ett motståndets arkitektur?. Dessa ställs mot varandra då de står för två diametralt olika synsätt på stadsbyggande och planering. Frampton betonar identiteten och platsens betydelse medan Koolhaas, som är mer Pragmatisk i sin teoribildning, menar att stadsbyggnad idag inte främst handlar om bevarande utan om att i första om att gestalta framtiden och bejaka en samhällsutveckling.

Syftet med denna undersökning är att analysera hur regeringens ekonomiska politik formas under ekonomiska kristider. Undersökningen har en idéanalytisk utgångspunkt och använder dels dokument som beskriver de långsiktiga idéer som upprättats av den nuvarande borgerliga regeringen, dels även budgetpropositioner som beskriver den praktiskt utformade ekonomiska politiken från hösten 2006, hösten 2007 och våren 2009. Den praktiska politiken återkopplas till idéerna för att dra slutsatser om huruvida regeringen har en strikt ideologisk eller en Pragmatisk syn på ekonomin. Detta sker genom att använda dimensioner skapade utifrån John Maynard Keynes och Friedrich Hayeks ekonomiska teorier, och därigenom observera hur regeringen förhåller sig på dessa dimensionsskalor vid varje tidpunkt relaterat till de långsiktiga idéerna.Resultatet visar att regeringen till viss del frångår sin ekonomiska idéinriktning på så sätt att man får en större acceptans till Keynes idéer när det ekonomiska klimatet blivit sämre..

Föreliggande examensarbete består av en praktiskt och en teoretisk del. Den teoretiska delen är en jämförande studie mellan två essäer; Rem Koolhaas ?Den generella staden? samt Kenneth Framptons ?Mot en kristisk regionalism- sex punkter för ett motståndets arkitektur?. Dessa ställs mot varandra då de står för två diametralt olika synsätt på stadsbyggande och planering. Frampton betonar identiteten och platsens betydelse medan Koolhaas, som är mer Pragmatisk i sin teoribildning, menar att stadsbyggnad idag inte främst handlar om bevarande utan om att i första om att gestalta framtiden och bejaka en samhällsutveckling. Den praktiska delen innehåller två projekt för delar av centrala Tullinge.

Syftet med detta arbete är att få en ökad insikt om vilka arbetsmetoder pedagoger väljer att använda sig av när de arbetar med den tidiga läsinlärningen. Jag har velat ta reda på om pedagoger väljer att kombinera två skilda metoder såsom analytisk och syntetisk arbetsmetod. Analytisk arbetsmetod innebär att läsinlärningen utgår från en helhet för att sedan analysera delarna. En syntetisk arbetsmetod innebär att läsinlärningen utgår från olika delar för att sedan fogas samman till en helhet. Jag vill få en djupare kunskap om hur de pedagoger som medverkar i min undersökning ser på sina egna läsinlärningsmetoder.