Sök:

Sökresultat:

7 Uppsatser om Poulärkultur - Sida 1 av 1

Vad Àr det du egentligen vill sÀga? : En diskursanalys av Kentares tolkningar av Joakim Bergs lÄttexter

I C-­?uppsats ser fo?rfattaren na?rmre pa? hur fans tolkar och diskuterar rockgruppen kents la?ttexter. Tanken a?r att so?ka efter teman som de flesta fans tycks identifiera och sedan, med hja?lp av Laclau och Mouffes diskursteori se na?rmre pa? hur tolkningarna skiljer sig a?t, trots ett gemensamt ?grundtema.? Till syftet ho?r a?ven att se pa? vilka sa?tt dessa diskussioner och tolkningar ga?r att sammankoppla till identitet och identifikation.Tre tydliga teman gick att finna bland fansens tolkningar: ka?rlek, ensamhet/uppva?xt samt la?ngtan och dro?mmar. Samtliga tre teman tycktes tolkas i huvudsak med antingen en negativ eller positiv grundsyn, da?r samtliga teman/fenomen a?ven gick att sammankoppla med varandra.

Icke vinstdrivande organisationers förtroendeskapande webbkommunikation

Icke vinstdrivande organisationers förtroendeskapande webbkommunikation Àr en undersökning som syftar till att öka förstÄelsen för hur icke vinstdrivande organisationer etablerar förtroende i sin kommunikation pÄ webben. Genom att analysera hur de tre icke vinstdrivande organisationerna Forest Stewardship Council (FSC), KRAV och Fairtrade skapar förtroende i textmaterial presenterat pÄ respektive organisations hemsida söker uppsatsen belysa hur olika förtroendeskapande grepp anvÀnds av icke vinstdrivande organisationer för att etablera förtroende mot allmÀnheten. Analysen visar att det mest förekommande sÀttet att skapa förtroende mot allmÀnheten bland de studerade icke vinstdrivande organisationerna Àr att framhÀva sin expertis pÄ det omrÄde organisationen verkar. Uppsatsen öppnar upp för ett nytt forskningsomrÄde med fokus pÄ hur den icke vinstdrivande organisationen etablerar förtroende pÄ webben. För vidare forskning kan det vara intressantatt öka antalet analyserade organisationer för att öka möljligheten att fastslÄ samband mellan hur stor grad av förtroende allmÀnheten upplever sig ha för en organisation och vilken typ av förtroendeskapande kommunikationen organisation anvÀnder sig av..

ATT ANV?NDA POPUL?RKULTUR SOM ROP P? HJ?LP: En kvalitativ studie om hur hiphop-musiken i Sverige anv?nds som identitetsskapande och verklighetsskildrande

Hip-hop music has long been an expressive medium used by individuals from marginalized areas in Sweden to address social issues and shape their identities. Through interviews with Swedish hip-hop artists and analysis of lyrics, this bachelor thesis explores the self-expression of the artists and how they express their views of society. It focuses on how social problems are expressed and understood, as well as on how the artists view the depiction of contemporary Swedish hip-hop music in media. Additionally, the study investigates how hip-hop artists themselves perceive the significance of their music lyrics. Furthermore, I explore the impact of music on the identity of hip-hop artists from marginalized areas, as perceived by the artists themselves. To gain a comprehensive understanding, the ethnographic study employs semi-structured interviews and participant observation with four non-ethnically Swedish hiphop artists who live or have grown up in disadvantaged areas in Sweden.

Riskminimering i förÀldrasamverkan

The way we socialize today is radically different from how it was only twenty years ago. Since the arrival of the Internet more and more of what we know about the lives of our friends comes from text-based social networks, or blogs. This means that we all, more or less, have become authors of our own life stories and that the reality we live in have become fictionalized. In this paper I explore what effects this postmodern process of dissolving boundaries has had on the autobiographical genre, where the line between fiction and reality is traditionally stressed. By analysing Carina Rydberg?s (b.

Grönare konsumtion : Hur konsumerar deltagare i MiljöVarDag projektet idag?

The way we socialize today is radically different from how it was only twenty years ago. Since the arrival of the Internet more and more of what we know about the lives of our friends comes from text-based social networks, or blogs. This means that we all, more or less, have become authors of our own life stories and that the reality we live in have become fictionalized. In this paper I explore what effects this postmodern process of dissolving boundaries has had on the autobiographical genre, where the line between fiction and reality is traditionally stressed. By analysing Carina Rydberg?s (b.

Fiktionen som verklighet, verkligheten som fiktion : En analys av gra?nsupplo?sningen mellan verklighet och fiktion i Carina Rydbergs Dja?vulsformeln

The way we socialize today is radically different from how it was only twenty years ago. Since the arrival of the Internet more and more of what we know about the lives of our friends comes from text-based social networks, or blogs. This means that we all, more or less, have become authors of our own life stories and that the reality we live in have become fictionalized. In this paper I explore what effects this postmodern process of dissolving boundaries has had on the autobiographical genre, where the line between fiction and reality is traditionally stressed. By analysing Carina Rydberg?s (b.

Attentatet mot Charlie Hebdo i Paris : En jÀmförelsestudie av tvÄ danska och tvÄ svenska tidningars rapportering och diskussion kring yttrandefrihet och extremistisk islamism

Denna uppsats syfte Àr att undersöka hur de danska tidningarna Berlingske och Ekstra Bladet samt de svenska Expressen och Svenska Dagbladet rapporterade och diskuterade om attentatet mot Charlie Hebdo i Paris den 7 januari 2015 veckan efter hÀndelsen. Uppsatsen syftar till att besvara följande frÄgestÀllningar: Hur skiljer sig de fyra tidningarna Ät i hur de valt att publicera bilder pÄ och ur Charlie Hebdo? Hur ser förekomsten av vÀrdeord ut i de fyra tidningarna kring yttrandefrihet, pressfrihet och extremistisk islamism, i samband med attentatet? PÄ vilket sÀtt diskuteras yttrandefrihet kontra extremistisk islamism i nyhets- respektive opinionstexter? Vad finns det för tankar bakom publicistiska val och pressetik i samband med Charlie Hebdo-rapporteringen?Resultaten visar att de danska tidningarna anvÀnder vÀrderande ord i större utstrÀckning Àn de svenska. Det gÀller bÄde om orden anvÀnds i positiv eller negativ kontext.  De visar ocksÄ att tidningarna gjort olika vÀrderingar nÀr det gÀller publicering av omslag samt karikatyrer kopplade till Charlie Hebdo.