Syftet med studien var att kartlägga svenska förlossningsklinikers PM angående urinretention Postpartum, samt att studera om dessa överensstämmer med de rekommendationer som återfinns i litteraturen. Chefsbarnmorskan/avdelningschefen på alla svenska förlossningskliniker tillfrågades via e-post och telefon om de kunde skicka in sina PM angående urinretention Postpartum. De insamlade dokumenten bearbetades genom kvalitativ och kvantitativ innehållsanalys. De flesta PM förespråkar att bedömning om urinretention föreligger ska ske inom fyra timmar Postpartum. I hälften av förlossningsklinikernas PM anges både tappningskateter och ultraljud/bladderscan som diagnosmetod.

AbstractBackground:There are three diffrent Postpartum problems a woman can suffer after a childbirth, Postpartum blues that is the mildest one that almost everyone are suffering. Postpartum depression that is substantial and above 10-15 % are suffering, the most servere is Postpartumpsychosis that 1-2 women per 1000 deliveries are suffering from. Aim: Illustrate womens experience during and after a Postpartumpsychosis. Methods: This is a literary review of scientific articel and biographies, they are analysed with latent content analysis. Results: Six themes were found after the literature review; experience of; ?unnatural frame of mind?, loss of controll, loneliness, feeling guilt, living with a label and fear that there will be a recurrence.

Bakgrund: 10-15% av alla nyblivna svenska mödrar drabbas idag av Postpartum depression, även kallat förlossningsdepression. Sjukdomen uppkommer i samband med barnets födelse och utvecklas oftast inom två månader efter förlossningen. Postpartum depression påverkar moderns självbild och kan skapa problematik i anknytningen mellan modern och det nyfödda barnet.Syfte: Belysa mödrars upplevelser i samband med Postpartum depression.Metod: Studien är baserad på sex självbiografier och är genomförd utifrån en kvalitativ ansats där resultatet har bearbetats med stöd av en manifest innehållsanalys.Resultat: Det framkom fem huvudkategorier: Lycka blev en obekant känsla, Förväntningarna på moderskapet uppfylldes inte, En främling för sig själv fångad i negativa tankar, När bägaren rann över samt Ljusa stunder. Ett tydligt fynd är att mödrarna känner stor besvikelse över att förväntningarna på Postpartum perioden inte överensstämmer med verkligheten samt oförståelse över sina negativa tankar som överrumplade dem.Slutsats(er): Resultatet påvisar att Postpartum depression måste synligöras bättre för att fler mödrar som drabbats ska våga söka hjälp. En bredare kunskap inom vården kan möjliggöra att Postpartum depression uppmärksammas bättre.  Även allmänsjuksköterskor bör lära sig att uppmärksamma sjukdomen för att kunna fånga upp dessa mödrar i ett tidigt skede..

Bakgrund: Postpartum depression har länge förknippats med moderskap, men drygt 10 % av papporna drabbas också av depression efter barnets födelse. Syfte. Belysa begreppet Postpartum depression hos fäder. Metod: Systematisk litteraturstudie som bearbetat och analyserat kvantitativ samt kvalitativ forskning genom en innehållsanalys. Resultat: Orsakerna till Postpartum depression hos fäder var främst psykologiska och sociala faktorer där mammans eventuella depression, pappans arbetslöshet och en ansträngd ekonomi samt pappans upplevelse av bristande socialt stöd utgjorde de viktigaste orsakerna.

Att kvinnor drabbas av Postpartum depression är vanligt runtom i världen. Cirka tio procent drabbas och sjukdomen innebär lidande för kvinnan och risker för spädbarnets känslomässiga anknytning och utveckling. Även sociala relationer riskerar att skadas. Depressionen debuterar i ett läge då kvinnan förväntar sig må bra och känna glädje över det nyfödda barnet. Som sjuksköterskor kan vi lättare förstå och hjälpa patienter genom att delges upplevelser och erfarenheter från patientens livsvärld.

Under graviditet och Postpartum genomgår kvinnans kropp omfattande fysiologiska förändringar och en restriktiv syn på träning har förkommit. Gravida rekommenderas att följa samma träningsrekommendationer vid okomplicerade graviditeter som övriga befolkningen. Det finns inte rekommendationer för Postpartumträning.Syftet med studien var att undersöka vilka resultat träning ger under graviditetens olika faser samt Postpartum. En systematisk litteraturöversikt genomfördes i de tre databaserna Pubmed, Cinahl och Pedro med sökorden; pregnancy, exercise, pregnancy outcome och Postpartum period. 137 artiklar identifierades varav 20 artiklar var relevanta och 12 inkluderades.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka i hur några BVC-sjuksköterskor arbetar för att belysa och upptäcka Postpartum depression hos nyblivna pappor. Studiens empiriska material bygger på en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Totalt har åtta BVC-sjuksköterskor intervjuats, varav sju av intervjuerna har använts för att presentera studiens resultat. Uppsatsens teoretiska referensram utgörs av Travelbees omvårdnadsteori, Von Bertalanffys generella systemteori samt Antonovskys KASAM. Resultatet visar bland annat att BVC-sjuksköterskorna inte aktivt arbetar för att belysa och upptäcka Postpartum depression hos nyblivna pappor, men att några av dem i enstaka fall har erbjudit pappan en EPDS-screening eller pappasamtal.

Bakgrund: Under en graviditet utsätts den kvinnliga kroppen för faktorer som påverkar den dynamiska stabiliteten i bäckenet. Bäckenrelaterad smärta benämns oftast som pelvic girlde pain och kan klassificeras som en undergrupp till nedre ryggsmärta. Vad gäller stabiliserande träning och akupunktur som behandlingsmetoder under graviditet och Postpartum är evidensen varierande. Syfte: Syftet med studien var att undersöka effekten av stabiliserande träning samt akupunktur som behandlingsmetod under graviditet samt Postpartum. Metod: Studien är en meta-analys med sex inkluderade RCT-artiklar.

Bakgrund: 13 procent av alla kvinnor drabbas av Postpartum depression (PPD). PPD påverkar inte bara kvinnan som individ utan även barnet och resten av familjen. Syfte: Att belysa de faktorer som på olika sätt har betydelse vid Postpartum depression. Metod: Litteraturstudie. Artiklar har sökts i databaserna Cinahl, PsychInfo och PubMed.

Bakgrund: En vanlig komplikation relaterat till graviditet och f?rlossning ?r urinretention. Denna komplikation ?r ?verg?ende hos majoriteten av de som drabbats men ?r trots detta en vanligt f?rekommande orsak till v?rdskada som kan orsakas av bristande riktlinjer. F?r att minska risken f?r best?ende skador orsakade av urinretention Postpartum kr?vs riktlinjer som ?r grundade i aktuell vetenskaplig evidens. I denna studie avser begreppet Postpartum tiden upp till en vecka efter f?rlossning. Syfte: Syftet med studien ?r att systematisk bed?ma kvaliteten p? Sveriges f?rlossningsklinikers riktlinjer g?llande urinretention Postpartum. Metod: Riktlinjer erh?lls fr?n totalt 36 av Sveriges 44 f?rlossningskliniker, totalt erh?lls 19 riktlinjer, d? vissa enheter anv?nde samma.

Bakgrund: Under en graviditet utsätts den kvinnliga kroppen för faktorer som påverkar den dynamiska stabiliteten i bäckenet. Bäckenrelaterad smärta benämns oftast som pelvic girlde pain och kan klassificeras som en undergrupp till nedre ryggsmärta. Vad gäller stabiliserande träning och akupunktur som behandlingsmetoder under graviditet och Postpartum är evidensen varierande. Syfte: Syftet med studien var att undersöka effekten av stabiliserande träning samt akupunktur som behandlingsmetod under graviditet samt Postpartum. Metod: Studien är en meta-analys med sex inkluderade RCT-artiklar.

Introduction: Approximately one in eight women suffer from Postpartum depression, which can affect them for a period of weeks or even years. Postpartum depression does not only affect the mother, it also has a negative influence on the rest of the family. Postpartum depression can also lead to negative consequences for the development of the infant. It is an illness that is still considered a taboo, a fact that makes it hard to identify among women who are affected. Aim: The aim of the study was to examine cases where there is a connection between social economic status (SES) and the presence of Postpartum depression.

Postpartum depression (PPD) är ett begrepp som används vid depressioner upp till ett år efter förlossningen. Syftet med studien var att beskriva mödrars upplevelse av PPD. Examensarbetet är en litteraturstudie med deskriptiv design. De 15 kvalitativa vetenskapliga artiklarna som ligger till grund för resultatet är hämtade ur databaserna PubMed samt CINAHL. Känslor vid PPD kan förklaras i termer av lidande, förluster och förändringar.

Bakgrund:Postpartum depression är lika vanligt förekommande som att drabbas av depression under något skede i livet men kan vara svår att upptäcka. Tillståndet framkallar ett lidande hos kvinnan och leder till en enorm belastning för anhöriga. Syfte: Syftet var att belysa upplevelser av Postpartum depression ur kvinnans perspektiv. Metod: Tolv vetenskapliga artiklar med kvalitativ design har analyserats och sammanställts till en litteraturöversikt. Resultat: Sex teman identifierades; rädsla, skuld, misslyckande, förväntningar och besvikelse, ensamhet och fångad i situationen som ledde till att kvinnorna förlorade kontrollen.

Bakgrund: Postpartum depression är ett relativt vanligt tillstånd hos nyblivna mödrar, men kan vara svårt att identifiera i ett tidigt skede. Det kan resultera i ett onödigt lidande för de drabbade kvinnor som inte blir tagna på allvar inom vården. Syfte: Att belysa kvinnors erfarenheter av Postpartum depression. Metod: En systematisk litteraturstudie där sökningar av aktuell forskning gjordes i tre databaser: Cinahl, PsycINFO och PubMed. Tio kvalitativa artiklar kvalitetsgranskades.