The aim of this research was to gain a comprehensive understanding of how daily activities impact the organizational culture within the Swedish Police enforcement agency, Polismyndigheten. The study specifically explored the influence of the purported culture of silence on organizational culture. Employing a case study approach, data were collected with a qualitative method from a total of 15 individuals, including students and officials affiliated with Polismyndigheten. The findings were categorized into five distinct groups, revealing a noticeable gap between employees and management. Additionally, the study identified generational disparities and a lack of a clear set of core values.

SammanfattningEtt mål inom svenskt polisväsende är att skapa en jämnare könsfördelning med avseende på chefsfunktioner inomoperativ verksamhet. Mot bakgrund i detta startade Polismyndigheten i Hallands län under hösten 2007 ettstrategiskt långsiktigt utvecklings- och ledarskapsprojekt.Syftet med denna undersökning är tvådelat, där ett praktiskt och ett abstrakt teoretiskt syfte har sammanfogats.Det praktiska syftet avser på att utvärdera utvecklings- och ledarskapsprojektet ?Att vara chef i operativverksamhet?. Det teoretiska syftet är att undersöka om det finns några genus- och könsrelaterade föreställningar,normer och värderingar inom Polismyndigheten i Hallands län som har en negativ inverkan på kvinnorsmöjligheter att söka sig till chefstjänster.Undersökningens empiriska material har samlats in genom en enkätundersökning och analyserats med teorier omutvärdering och genus- och könsmaktsordning. De resultat som framkommit visar att projektet var ettframgångsrikt utvecklings- och ledarskapsprojekt.

Studien syftade till att undersöka polisers upplevelse kring debriefing. Studien undersökte hur Polismyndigheten i Skåne län arbetar med debriefing och vad de kan utveckla samt förbättra. Litteraturgenomgången tar upp de sju olika faser som debriefing kretsar kring samt vilka förutsättningar som bör råda för att en debriefing ska kunna hållas. Studien är av kvalitativ art, fyra intervjuer med två kvinnor och två män genomfördes. Urvalspersonerna var två erfarna poliser samt två relativt nyutexaminerade poliser, förutsättningen var att de genomgått debriefing.

Polismyndigheten har under många år haft problem med hög personalomsättning på landsbygden i Norrbotten. Polisaspiranterna blir efter sin aspiranttjänstgöring placerade på mindre orter, men många väljer att söka sig därifrån. Vi har valt att presentera några teorier vilka behandlar arbetstillfredsställelse, men även berört icke arbetsrelaterade faktorer som livskvalitet. Med dessa teorier som grund har vi undersökt vad som kan leda till den höga personalomsättningen och om det finns några faktorer som Polismyndigheten som arbetsgivare kan påverka. Vi har i vår studie genomfört en enkätundersökning där aspiranter och polisassistenter fått besvara frågor beträffande arbetstillfredsställelse och frågor som behandlar de icke arbetsrelaterade faktorer som kan påverka personalomsättningen.

Polismyndigheten har under många år haft problem med hög personalomsättning på landsbygden i Norrbotten. Polisaspiranterna blir efter sin aspiranttjänstgöring placerade på mindre orter, men många väljer att söka sig därifrån. Vi har valt att presentera några teorier vilka behandlar arbetstillfredsställelse, men även berört icke arbetsrelaterade faktorer som livskvalitet. Med dessa teorier som grund har vi undersökt vad som kan leda till den höga personalomsättningen och om det finns några faktorer som Polismyndigheten som arbetsgivare kan påverka. Vi har i vår studie genomfört en enkätundersökning där aspiranter och polisassistenter fått besvara frågor beträffande arbetstillfredsställelse och frågor som behandlar de icke arbetsrelaterade faktorer som kan påverka personalomsättningen. Undersökningen visar det främst är de ickearbetsrelaterade faktorerna, vilka påverkar livssituationen, som leder till att polisaspiranterna/polisassistenterna väljer att byta arbetsort.

Denna uppsats behandlar ämnet internkommunikation. Vi har valt att genomföra en undersökning om Polismyndigheten Värmlands internkommunikation då de innehar ett stort ansvar att bevara trygghet och säkerhet i samhället. Polismyndigheten har även stora krav på sig idag gällande dialog och grad av kommunikation inom organisationen för att effektivisera det polisiära arbetet. Syftet med denna uppsats är att erhålla en insikt om den interna kommunikationens funktion och hur den gestaltas utifrån chefernas och de anställdas perspektiv. I denna uppsats använder vi oss utav relevanta teorier inom organisationskommunikation, internkommunikation, organisationsidentitet, organisationskultur och kommunikationsmodeller.

Som polis har man ett yrke där det finns risk att drabbas av brott i samband med tjänsten, såsom våld, hot och kränkning. Arbetsgivaren har i och med detta en skyldighet att utarbeta skriftliga arbetsrutiner för hur Polismyndigheten ska gå till väga när en anställd utsatts för brott i tjänsten, samt kunna erbjuda stöd och snabb hjälp. Skyldigheterna regleras främst i arbetsmiljölagen där det även står att den anställde är skyldig att känna till dessa rutiner. Utgångspunkten i denna rapport har varit att undersöka hur dessa arbetsrutiner ser ut på Polismyndigheten i Örebro och i Halmstad. Vi har även genom en enkät undersökt hur mycket kunskap de anställda har om hur de ska gå till väga när de utsatts för brott.

Denna uppsats behandlar ämnet internkommunikation. Vi har valt att genomföra en undersökning om Polismyndigheten Värmlands internkommunikation då de innehar ett stort ansvar att bevara trygghet och säkerhet i samhället. Polismyndigheten har även stora krav på sig idag gällande dialog och grad av kommunikation inom organisationen för att effektivisera det polisiära arbetet. Syftet med denna uppsats är att erhålla en insikt om den interna kommunikationens funktion och hur den gestaltas utifrån chefernas och de anställdas perspektiv. I denna uppsats använder vi oss utav relevanta teorier inom organisationskommunikation, internkommunikation, organisationsidentitet, organisationskultur och kommunikationsmodeller.

Denna uppsats behandlar ämnet internkommunikation. Vi har valt att genomföra en undersökning om Polismyndigheten Värmlands internkommunikation då de innehar ett stort ansvar att bevara trygghet och säkerhet i samhället. Polismyndigheten har även stora krav på sig idag gällande dialog och grad av kommunikation inom organisationen för att effektivisera det polisiära arbetet. Syftet med denna uppsats är att erhålla en insikt om den interna kommunikationens funktion och hur den gestaltas utifrån chefernas och de anställdas perspektiv. I denna uppsats använder vi oss utav relevanta teorier inom organisationskommunikation, internkommunikation, organisationsidentitet, organisationskultur och kommunikationsmodeller.

Denna studie undersöker vilka kvalifikationer som värderas vid internrekrytering hos Polismyndigheten. Studien undersöker varför en viss kandidat rekryteras samt hur själva rekryteringsprocessen går till. En utvärdering av organisationskulturen får också stor plats i studien då det tidigare är känt att just Polismyndigheten präglas av en stark kultur. Vi undersöker om och hur kulturella aspekter påverkar organisationen och också rekryteringen. För att genomföra denna undersökning har empiriskt material samlats in genom kvalitativa intervjuer.

Inledning: Strukturerade professionella riskbedömningar för våld, vilka inom polisen benämns som riskanalyser, är numera ett krav och en viktig del i det brottsförebyggande arbetet inom polisen i Sverige. Polisen använder i huvudsak tre checklistor för att bedöma risk: SARA: SV, SAM samt PATRIARK, vilka generellt upplevs som praktiskt användbara. Dock är det få polismyndigheter som arbetar aktivt och ändamålsenligt med dessa. Inom Polismyndigheten i Gävleborgs län arbetar personsäkerhetsenheten för att främja tillämpningen av riskanalyserna och vi önskar bidra till att utveckla detta arbete. Syfte: Utifrån polisers upplevelser undersöka förutsättningar för och begränsningar av de strukturerade riskanalysernas tillämpning inom Polismyndigheten i Gävleborgs län.

Detta arbete avser huruvida mellanchefers kompetensutvecklingsansvar påverkas av den organisationsstruktur de verkar inom. Undersökningen är gjord inom Polismyndigheten och omfattar kriminaljourens verksamhet i fyra polisområden i region syd. Undersökningens syfte är att uppmärksamma och synliggöra faktorer som påverkas av organisationsstrukturen. Målet är att skapa ett relevant underlag vad avser vidareutveckling och förbättring av kompetensutvecklingen inom Polismyndigheten. Teorier om organisation, kompetens samt ledarskap har använts för att öka kunskapen och förståelsen kring det aktuella ämnesområdet.

Inledning: Strukturerade professionella riskbedömningar för våld, vilka inom polisen benämns som riskanalyser, är numera ett krav och en viktig del i det brottsförebyggande arbetet inom polisen i Sverige. Polisen använder i huvudsak tre checklistor för att bedöma risk: SARA: SV, SAM samt PATRIARK, vilka generellt upplevs som praktiskt användbara. Dock är det få polismyndigheter som arbetar aktivt och ändamålsenligt med dessa. Inom Polismyndigheten i Gävleborgs län arbetar personsäkerhetsenheten för att främja tillämpningen av riskanalyserna och vi önskar bidra till att utveckla detta arbete. Syfte: Utifrån polisers upplevelser undersöka förutsättningar för och begränsningar av de strukturerade riskanalysernas tillämpning inom Polismyndigheten i Gävleborgs län.

The aim of this research was to gain a comprehensive understanding of how daily activities impact the organizational culture within the Swedish Police enforcement agency, Polismyndigheten. The study specifically explored the influence of the purported culture of silence on organizational culture. Employing a case study approach, data were collected with a qualitative method from a total of 15 individuals, including students and officials affiliated with Polismyndigheten. The findings were categorized into five distinct groups, revealing a noticeable gap between employees and management. Additionally, the study identified generational disparities and a lack of a clear set of core values.

Ledarskapet och arbetsorganisatoriska faktorer har i ett flertal studier visat sig vara viktiga för den psykosociala arbetsmiljön och prestationsförmågan hos både medarbetare och chefer. Chefer är ofta utsatta för en hög belastning och ibland för otydligheter i rollfördelning, befogenheter, ansvar och mål för verksamheten. Risken för sådana oklarheter kan vara särskilt stora i politiskt styrda organisationer. Det är därför av intresse att undersöka hur mellanchefer på Polismyndigheten i Skåne ser på sin egen arbetsmiljö och hälsa för att kunna förhindra och hantera stress hos sig själva och medarbetare och för att minska ohälsa och prestationsnedsättning. Har mellancheferna på Polismyndigheten i Skåne en tillräckligt god arbetsmiljö, hälsa och ett ledarskap för att kunna driva verksamheten på detta sätt?Syftet med studien är att undersöka hur mellancheferna på Polismyndigheten i Skåne själva upplever sin arbetsmiljö och hälsa, samt sitt ledarskap.