Berlinmurens fall 1989 och Sovjetunionens sönderfall har lett till en mer föränderlig omvärld. Invasionshotet mot Sverige har minskat, men istället har de framtida hotbilderna blivit mer osäkra och svårförutsägbara. Förmågan att efter omvärldens skiftningar kunna anpassa och förändra volymen och kunskapen i totalförsvaret har under 1990-talet blivit ett begrepp i totalförsvarsplaneringen.Denna uppsats syftar till att beskriva den civila Planeringsprocess som har genomförts och som fortfarande genomförs i syfte att anpassningsplanera det civila försvaret. Ett delsyfte har varit att studera om myndigheter och kommuner når ut med planeringen till konsumenterna dvs. allmänheten.Studien har genomförts som en fallstudie på den civila funktionen befolkningsskydd och räddningstjänst.

Denna studie ämnar undersöka hur den reella makten över ett områdes fysiska utformning kan konstrueras och ta sig i uttryck genom informella nätverk och förhandlingsplanering. Resultatet diskuteras sedan utifrån ett demokratiskt perspektiv. Undersökningen sker genom att med kvalitativa metoder undersöka den Planeringsprocess som skulle leda fram till Annedal, ett pågående nybyggnadsprojekt i Stockholms kommun. Den huvudsakliga källan till empiriskt material har varit genom intervjuer och samtal med personer som varit centrala aktörer inom Annedals Planeringsprocess. Undersökningens empiri analyseras genom de teoretiska begreppen governance och rationalitet för att undersöka de nätverk inom vilka makten över kommunens fysiska utformning kan konstrueras, samt hur rationalitet används som ett verktyg för att forma det fysiska rummet.

Uppsatsen jämför NATO:s respektive Sveriges operativa Planeringsprocess och rekommenderar ett svenskt vägval för nationell metod. Inledningsvis motiveras den teoretiska analysmodellen bestående av militärteori, intuitiv beslutsfattning och Försvarsmaktsidé och målbild rapport 4. Därefter beskrivs och sortförvandlas Planeringsprocesserna så att en likvärdig jämförelse kan genomföras. Analysen belyser skillnader och likheter, och redovisar styrkor och svagheter med Planeringsprocesserna. Avslutningsvis diskuteras det val Sverige bör göra avseende nationell operativ Planeringsprocess.

Småhusområden tar upp en stor del av ytorna i våra städer och de anses ofta vara gröna. Det finns här en stor andel grönska per person, men hur grönt är det egentligen? Många av de nya småhusområdena saknar en närvarande grönska och uppfattas tvärt emot äldre områden som homogena och tråkiga. Varför är det så? Genom litteratur och empiri studeras den Planeringsprocess som leder fram till avsaknaden av grönska i dessa områden.

Uppsatsen analyserar den tyska planeringen av Ardenneroffensiven med hjälp avNATO:s Planeringsprocess, GoP 99. Inledningsvis så beskrivs Planeringsprocessen ochdess koppling till militärteorin. Därefter så analyseras den tyska planeringen införArdenneroffensiven med hjälp av de olika stegen i Planeringsprocessen i syfte att hittaskillnader och likheter. Slutligen så förs en diskussion kring Planeringsprocessensanvändbarhet som analysinstrument. Resultatet av analysen visar att den tyskaplaneringen i huvudsak har haft samma innehåll som de olika stegen i GoP 99.

När flera parter går in i en samverkansprocess för att diskutera lösningar i en problemställning eller arbetar mot en särskild artefakt faller det sig naturligt att parterna bär med sig olika erfarenheter in i arbetet. Den här kandidatuppsatsen belyser hur samverkansprocessen kan se ut när brukare och tjänstemän arbetar sida vid sida i ett gemensamt byggprojekt. En diskussion förs kring brukarmedverkan och vad som ligger bakom ett reellt inflytande i en Planeringsprocess. Syftet med den här kandidatuppsatsen är att få en ökad förståelse kring brukarmedverkan i Planeringsprocessen. Målet med den här uppsatsen är att diskutera vilka faktorer som har påverkat samverkansprocessen mellan brukare och byggherre i fallstudien.

I en omvärld som ställer allt högre krav på delaktighet kom ett uppdrag 2000-03-30 till Norrbottens Flygflottilj, F 21 som på nio månader skulle sätta upp ett nytt internationellt förband. Om förbandet kallas ut blir det första gången sedan sextiotalet som Sverige fullgör tjänst med krigsflygplan utomlands. Swedish Air Force Rapid Reaction Unit, SWAFRAP AJS 37 skulle ställas i 30 dagars beredskapDenna uppsats syftar till att beskriva och analysera den Planeringsprocess som har genomförts på F 21 ur de traditionella perspektiven problemformulering, genomförande och utvärdering avseende detta nya förband.Undersökningen har genomförts som en fallstudie på F 21 och avgränsats till AJS 37. Planeringsprocessen har studerats genom intervjuer av chefer inom SWAFRAP organisationen.Studien pekar på att processer av detta slag är ytterligt komplicerade och kräver mera forskning om vi skall lyckas förstå alla ingående komponenter och deras interaktion..

Den svenska planprocessens effektivitet är ett problematiskt och omdiskuterat ämne. Uppsatsen behandlar effektivisering av den fysiska Planeringsprocessen med leanteoretiska begrepp som utgångspunkt. På senare tid har flera alternativa lösningar för effektivisering uppkommit. En av dessa lösningar är lean, en verksamhetsstrategi med ursprung från Toyotas produktionsfilosofi. Uppsatsen utgår ifrån en kvalitativ forskningsmetod med målet att genom intervjuer, offentliga rapporter och litteratur granska den svenska Planeringsprocessen och fenomenet lean inom fysisk planering.

I dagens samhällsplanering strävar man ofta mot att utforma kommunikativa Planeringsprocesser där skilda intressenter är delaktiga i planeringsförfarandet. Avsikten med en kommunikativ Planeringsprocess är att inbjuda aktörerna i processen till samverkan och dialog i syfte att få till stånd ett gemensamt agerande. Syftet med min uppsats är att studera hur samverkan mellan två av aktörerna i Planeringsprocessen för Kiruna stadsomvandling, Kiruna kommun och LKAB, fungerar. Aktörerna i Planeringsprocessen för stadsomvandlingen har tidigare i processen uppfattats som två olika grupper som agerat ur ett ?vi och dom?-perspektiv.

Eventmarknadsföring är i ropet just nu beroende på att det är ett sätt att kommunicera direkt till konsumenterna och påverka dem under en längre period. Denna uppsats behandlar hur en arrangör ska gå tillväga för att lyckas med att planera och genomföra ett varumärkesvärdeökande event. Särskilt om eventet har syftet att ses som ett startskott för framtida varumärkesvärde-ökande marknadskommunikation. Vi har använt den Planeringsprocess som Shone och Parry gjort och sedan utvecklat denna för att den ska vara användbar till vårt syfte. Shone och Parry's modell innehåller det som krävs för att planera och genomföra ett event, allt ifrån målsättning till utvärdering efter genomförandet.

Masshantering är en viktig beståndsdel av projekteringen för både entreprenören och beställaren vid infrastrukturprojekt, i form av väg- och järnvägsbyggen, samt vid byggnationer som involverar förflyttningar av stora schaktmassor. I dagsläget sker planering av masshantering i stor utsträckning traditionellt, vilket innebär omfattande handberäkningar och tillämpning av aktivitetsbaserad planering. Utveckling av datorstödda planeringsprogram har bidragit till en förändring av masshanteringsprocessen. Huvudsyftet med detta examensarbete är att undersöka på vilka sätt masshanteringsprocessen potentiellt kan effektiviseras vid understöd av planeringsprogram som tillämpar lokalitetsbaserad planering. Vidare också redovisa skillnaden i transportkostnader mellan traditionell planering och planering som tillämpar planeringsprogram.Undersökningen utfördes genom en jämförelse mellan traditionell Planeringsprocess vid masshantering och Planeringsprocess vid masshantering med tillämpning av lokalitetsbaserat planeringsprogram.

Under utbildningen inom samhällsbyggnad med inriktning stadsplanering på KTH har det funnits två teoretiska koncept som varit centrala och återkommande: hållbarhetsbegreppet med de tre aspekterna ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet, samt kommunikativ planering. Dessa två, inom teorin till stor del skilda tankesfärer har under utbildningen däremot sällan diskuterats i relation till specifika praktiska kontexter varför deras kompatibilitet inte problematiserats. Denna uppsats ämnar därför utforska hur en Planeringsprocess präglad av ideal om hållbarhet och kommunikativ planering kan se ut i praktiken samt diskutera vilken potential en planeringspraktik inom detta teoretiska gränsland har att svara upp mot de ideal om hållbarhet och medbestämmande som den är präglad av. Mer specifikt ämnar uppsatsen undersöka frågeställningarna:Hur ser en planeringspraktik styrd av ideal om hållbarhet och kommunikativ planering ut?Vilka begränsningar och möjligheter kan en sådan praktik vara präglad av?Studien är tvådelad och inleds med en litteraturstudie av de två teoretiska koncepten hållbarhet och kommunikativ planering för att undersöka deras kompatibilitet från ett teoretiskt perspektiv.

Under utbildningen inom samhällsbyggnad med inriktning stadsplanering på KTH har det funnits två teoretiska koncept som varit centrala och återkommande: hållbarhetsbegreppet med de tre aspekterna ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet, samt kommunikativ planering. Dessa två, inom teorin till stor del skilda tankesfärer har under utbildningen däremot sällan diskuterats i relation till specifika praktiska kontexter varför deras kompatibilitet inte problematiserats. Denna uppsats ämnar därför utforska hur en Planeringsprocess präglad av ideal om hållbarhet och kommunikativ planering kan se ut i praktiken samt diskutera vilken potential en planeringspraktik inom detta teoretiska gränsland har att svara upp mot de ideal om hållbarhet och medbestämmande som den är präglad av. Mer specifikt ämnar uppsatsen undersöka frågeställningarna:Hur ser en planeringspraktik styrd av ideal om hållbarhet och kommunikativ planering ut?Vilka begränsningar och möjligheter kan en sådan praktik vara präglad av?Studien är tvådelad och inleds med en litteraturstudie av de två teoretiska koncepten hållbarhet och kommunikativ planering för att undersöka deras kompatibilitet från ett teoretiskt perspektiv.

Under utbildningen inom samhällsbyggnad med inriktning stadsplanering på KTH har det funnits två teoretiska koncept som varit centrala och återkommande: hållbarhetsbegreppet med de tre aspekterna ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet, samt kommunikativ planering. Dessa två, inom teorin till stor del skilda tankesfärer har under utbildningen däremot sällan diskuterats i relation till specifika praktiska kontexter varför deras kompatibilitet inte problematiserats. Denna uppsats ämnar därför utforska hur en Planeringsprocess präglad av ideal om hållbarhet och kommunikativ planering kan se ut i praktiken samt diskutera vilken potential en planeringspraktik inom detta teoretiska gränsland har att svara upp mot de ideal om hållbarhet och medbestämmande som den är präglad av. Mer specifikt ämnar uppsatsen undersöka frågeställningarna:Hur ser en planeringspraktik styrd av ideal om hållbarhet och kommunikativ planering ut?Vilka begränsningar och möjligheter kan en sådan praktik vara präglad av?Studien är tvådelad och inleds med en litteraturstudie av de två teoretiska koncepten hållbarhet och kommunikativ planering för att undersöka deras kompatibilitet från ett teoretiskt perspektiv.

Boendesegregationsfrågan har under de senaste åren fått en allt större uppmärksamhet. Den negativa samhällsutvecklingen i samband med koncentrationen av fattiga invånare och minoritetsgrupper i vissa bostadsområden väckte även intresset för grannskapseffekter. När effekterna blir negativa för de boende blir det genast befogat att finna lösningar för att åtgärda problemen. Det har under årens gång därför riktats satsningar mot de utsatta områdena för att motverka boendesegregationen och dess effekter, en typ av satsning som senare fått motstå mycket kritik. Idag råder det en allmän samsyn bland politiker, beslutsfattare och planerare om att boendesegregationsproblematiken kan åtgärdas om de socialt utsatta områdena blir mer socialt blandade.