Sök:

Sökresultat:

126 Uppsatser om Personlighetsdrag - Sida 1 av 9

Personlighetsdrag, lärande och betyg : Extroverta idrottare och samvetsgranna naturvetare?

I detta arbete har samband mellan Personlighetsdrag definierade enligt Femfaktor-modellen gentemot strategier för lärande och erhållna betyg undersökts.  53 gymnasieelever på naturvetarprogrammet samt 6 lärare deltog i studien. En tidigare rapporterad association mellan höga idrottsbetyg och extraversion (t.ex. hög självsäkerhet, mera utåtriktad, mer spänningssökande) var statistiskt signifikant även i denna studie.  Två andra Personlighetsdrag, vänlighet/värme samt känslomässig stabilitet, visade även signifikans, p<0,05, gentemot höga betyg i biologi/kemi. Hypotesen att lärare tenderar att ge högre betyg till elever som har likande Personlighetsdrag som de själva kunde inte verifieras i denna studie. I studien fanns exempel på lärare som gav högsta betyg till elever vars personligheter i vissa avseenden var motsatta lärarens.Då Personlighetsdrag ställdes gentemot lärande, både i enkät och intervjuer, pekade resultaten på att elever har olika strategier för att underlätta sitt lärande och det som fungerar för en elev kan vara ineffektivt för andra. Detta understryker vikten av att läraren varierar undervisningen så att inte bara en strategi för lärande premieras..

PERSONLIG MUSIKSMAK : sambandet mellan musikpreferenser och personlighetsdrag

Personlighet och dess betydelse fo?r beteende har under la?ng tid varit ett lika aktuellt som va?lunderso?kt forskningsomra?de. Denna studie syftar underso?ka sambandet mellan Personlighetsdrag enligt Five Factor Model och musikpreferenser i en svensk population. Resultaten fo?rva?ntas ligga i linje med tidigare studiers, vilka funnit vissa positiva samband bl.

Påverkar autistiska personlighetsdrag förmågan att minnas ansiktsemotioner?

Personer med autismspektrumtillstånd har en nedsatt social förmåga och tidigare forskning har visat att dessa personer har ett annorlunda sätt att se på och tolka information uttryckt i ansikten jämfört med normalt utvecklade individer. Vi har i vår studie mätt förekomst av autistiska Personlighetsdrag mätt med Autism-Spectrum Quotient (Baron-Cohen, Wheelwright, Skinner, Martin & Clubley, 2001) och minnesförmåga för ansiktsemotioner genom ett two-alternative forced choice test där bilder på ansiktsemotioner uttryckta i höger- respektive vänsterhalvprofil och uttryckta företrädelsevis i övre respektive nedre delen av ansiktet presenterades för de 71 försöksdeltagarna. Vi har kunnat visa ett negativt linjärt samband (r = -.30, n = 71, p = .013) mellan autistiska Personlighetsdrag och minnesförmåga för ansiktsemotioner, där ett större antal autistiska Personlighetsdrag var korrelerade med en sämre minnesförmåga. Vi fann också generellt en försämrad minnesprestation för de emotioner som främst uttrycks i övre delen jämfört med nedre delen av ansiktet (Wilks lambda = .494, F (1, 69) = 70.713, p < .0005, effektstorlek = .51), men däremot ingen signifikant skillnad för om emotionerna presenterades i höger eller vänster halvprofil. Inte heller framkom någon interaktionseffekt mellan autistiska Personlighetsdrag, halvprofil och var i ansiktet emotionen främst uttrycks..

Orsaker till varför gymnasieungdomar utsätts eller utsätter andra för kränkningar online

Under de senaste tio åren har förekomsten av kränkningar online ökat,både för dem som utsätts och utsätter andra för kränkningar online.Syftet med denna studie var att undersöka om självkänsla ochkänslolösa/känslokalla Personlighetsdrag kan associeras med dem somutsätts, utsätter eller både utsätts och utsätter andra för kränkningaronline. Syftet var även att undersöka om det finns ett samband mellan attbli utsatt och utsätta någon annan för kränkningar online. För attundersöka detta användes en enkät med sammanlagt 42 frågor ochpåståenden om känslolösa/känslokalla Personlighetsdrag, självkänslaoch huruvida de blivit kränkta eller kränkt någon annan online. Urvaletbestod av 99 gymnasieungdomar, varav 41 unga män och 57 ungakvinnor, i åldrarna 16-20 år. Resultaten visade signifikanta sambandmellan självkänsla och känslokalla/känslolösa Personlighetsdrag samt desom utsätter och själva blir utsatta för kränkningar online.

Neuroticism i relation till motivation, självkänsla samt affektivitet.

Tidigare forskning har visat att det finns ett samband mellan Personlighetsdraget neuroticism och yttre motivation, a-motivation, låg självkänsla samt negativ affekt. Syftet med studien var att öka förståelsen för neuroticism som Personlighetsdrag utifrån individernas motivationstyp, självkänsla samt individernas affektiva tillstånd. Studien undersökte även reliabiliteten hos instrumentet Mini-IPIP som har undersökt Personlighetsdrag inom Big-five-teorin. Syftet testades med hjälp av fyra självskattningstester. Dessa var Mini-IPIP, Situational Motivation Scale (SIMS), Positive Affect and Negative Affect Scale (PANAS) samt Rosenbergs Self-esteem Scale (SES).

Personlighetens betydelse för terapiinriktningsval och yrkesintressen hos psykologstudenter

Många undersökningar styrker att yrkesval och yrkesintresse är ett uttryck för personligheten samt att personer med en viss yrkestillhörighet har många Personlighetsdrag gemensamt med denna grupp och att olika yrkesgrupper skiljer sig från varandra beträffande Personlighetsdrag. Då psykologyrket blivit alltmer breddat och differentierat väcktes intresset att undersöka om det också inom gruppen psykologstudenter fanns skillnader i Personlighetsdrag. Studien syftade till att med hjälp av personlighetstestet 16 PF (16 Personality Factor Questionnaire) undersöka och försöka kartlägga psykologstudenters Personlighetsdrag på gruppnivå med avseende på olika faktorer såsom val av terapiinriktning (kognitiv beteendeterapi, KBT, kontra psykodynamisk terapi, PDT) samt yrkesintresse (organisatoriskt / konsultativt kontra psykiatriskt / kliniskt). Resultaten analyserades statistiskt med hjälp av variansanalys där variabeln kön konstanthölls (ANCOVA). Resultaten visade på signifikanta skillnader för sex av sexton personlighetsvariabler i terapiinriktningsgruppen (n = 52) samt för tre av sexton personlighetsvariabler i yrkesintressegruppen (n = 57).

Varumärkespersonlighet hos en kommun

Vi har undersökt en kommuns personlighet med hjälp av en teori utformad av J. Aaker. Teorin listar ett antal Personlighetsdrag som vi genom en enkätundersökning tagit reda på hur invånare i kommunen anser att kommunen passar in på dessa. Vi har undersökt två olika grupper, invånare i kommunen och anställda på kommunens olika förvaltningar för att se om det fanns någon skillnad däremellan. Skillnaden vi fann var väldigt liten.

Skillnader i personlighetsdrag hos personer med funktionella mag-tarmbesvär jämfört med normalpopulationen. : En tvärsnittsstudie.

SammanfattningSyftet var att jämföra Personlighetsdrag mellan personer med funktionella mag-tarmbesvär (FGID) och normalpopulation och även mellan kvinnor och män med FGID. The Swedish Scale of Personality (SSP) som är utvärderat på både normpopulation och patienter med god validitet användes för insamling av data. Personlighetsdragen som undersöktes var psykisk ångestbenägenhet, stresskänslighet, irritationsbenägenhet samt verbal- och fysisk aggressionsbenägenhet. Totalt deltog 80 kvinnor och 51 män med diagnosen FGID i studien. Data analyserades med one sample t-test och oberoende t-test.

Samband mellan personlighet och riskbeteende : En jämförelse mellan ungdomar placerade inom tvångsvård och en normalpopulation

Personlighetsdrag har visat sig vara betydelsefullt för att förstå riskbeteenden hos individer, där drag av impulsivitet, aggressivitet samt umgängesbehov har kopplats till hög frekvens av risktagande. Syftet med denna studie var att undersöka skillnader med avseende på personlighet mellan två grupper av ungdomar från en normal- respektive en klinisk population. Den kliniska gruppen bestod av 22 ungdomar placerade inom SiS ? institutioner. Jämförelsegruppen bestod av 111 ungdomar från fyra olika gymnasieklasser.

Personlighet, arbetstillfredsställelse och relationen dem emellan : En undersökning om lärare i förskola och gymnasieskola

Studiens syfte var att undersöka: 1) Personlighetsdrag hos lärare i förskola och gymnasieskola och om det fanns någon skillnad mellan dessa lärarkategorier i personlighet enligt fem faktor-modellen; 2) Skillnaden i arbetstillfredsställelse hos lärare i förskola och gymnasieskola; och 3) Om det fanns något samband mellan personlighetsfördelningen hos respektive lärarkategori och arbetstillfredsställelse. Studien genomfördes med hjälp av en enkät som delades ut till fyra förskolor och två gymnasieskolor. Totalt deltog 75 respondenter. Mätinstrumenten som användes var Job Satisfaction Survey och Ten Item Personality Inventory. Resultatet visade att gymnasielärare skattade högre än förskolelärare i samtliga Personlighetsdrag.

Who´s who? : Kreativitet, personlighet och att arbeta kreativt

I dagens samhälle blir kreativitet och nytänkande allt viktigare för företags överlevnad och konkurrenskraft. Därmed har även behovet av kreativa personer på arbetsplatsen ökat. Studiens syfte var att undersöka om kreativitet, genom Runcos ideational scale, kunde kopplas till något Personlighetsdrag i Big Five samt till hur pass kreativt en person arbetar. Detta undersöktes genom en enkät med 66 frågor i 3 delar. Enkäten lämnades ut i både pappersform och som webenkät till ett stort antal företag.

Extraversion: en förstärkning av begreppet core self-evaluation vid predicering av prestation?

Core self-evaluation (CSE) begreppet har i tidigare studier visat sig predicera prestation i arbetssammanhang. Antaganden har gjorts om att även andra Personlighetsdrag borde ingå i detta begrepp för att ytterligare förstärka dess prediktionsförmåga. Det har dock ännu inte klarlagts exakt vilka Personlighetsdrag detta skulle gälla. Tidigare forskning har föreslagit extraversion som en förstärkning av CSE-modellen. Hypotesen i föreliggande undersökning var att CSE är en prediktor för prestation, samt att extraversion förklarar varians i prestation utöver CSE och därmed stärker modellen.

Attityd till undervisning i relation till personlighetsdrag, könsskillnader och sociokulturell bakgrund

Syftet med föreliggande studie var att undersöka huruvida attityden till undervisningsform skiljer sig åt bland gymnasieelever beroende på Personlighetsdrag, könstillhörighet samt föräldrars utbildningsnivå. Studien omfattade 85 elever från fem olika gymnasieprogram. För att studera deltagarens Personlighetsdrag användes påståenden gällande extraversion samt samvetsgrannhet hämtade ur NEO-PI-testet vilket bygger på femfaktormodellen. Eleverna fick även svara på egenformulerade påståenden gällande attityd till undervisningsform. I hypoteserna troddes det finnas ett samband mellan Personlighetsdragen extraversion och samvetsgrannhet och attityden till undervisningsform.

Spel som rekryteringsverktyg inom IT

Syftet med denna uppsats var att ta reda på var och hur ett spel kan användas i en rekryteringsprocess inom svenska IT-branschen. För att undersöka detta studerades rekryteringsprocessen för svenska företag inom IT-branschen, forskning och teorier om speldesign och samband mellan Personlighetsdrag och spelbeteende. Kvalitativa intervjuer med rekryterare och spelforskare samt en undersökning över samband mellan Personlighetsdrag och spelartyp har genomförts. Undersökningen visar att ett spel bör anpassas efter var i rekryteringsprocessen man ämnar använda det. Det framkom två delar i rekryteringsprocessen där ett spel skulle kunna användas. Dels under insamlingen av kandidater till en rekryteringsprocess för att locka kandidater eller profilera företaget och dels för att bedöma en kandidats lämplighet, både vad gäller personlighet och kompetens, att arbeta inom IT.

Egenföretagarens syn på sitt arbete : Fattig dräng och fri kreatör

I denna studie har femfaktor-modellen använts för att fånga Personlighetsdrag i fem dimensioner. Dessa dimensioner har använts som utgångspunkt för att utröna om något specifikt Personlighetsdrag leder in personer i egenföretagande. Syftet med studien ligger även i att förstå hur egenföretagare ser på sin arbetssituation och vilka faktorer som för dem är förknippat med egenföretagande. Ett handplockat urval har gjorts och vidare har ostrukturerade intervjuer genomförts som transkriberats och kodats. Resultatet tyder på att egenföretagare känner en hög grad av välmående och att de upplever en känsla av att de har frihet att göra som de själva vill.

1 Nästa sida ->