Tidigare forskning har visat att individers omgivning (klimat, natur) har relativt stor inverkan för hur pass stor vemodet blir vid byte till en ny omgivning. Omgivningen anses även påverka och forma individens Personlighetsdrag. Studiens syfte var att undersöka vilka individtyper som är mest villiga till att byta ort för ett lämpligt arbete, i relation till deras huvudsakliga uppväxtort. Undersökningen bestod av 250 deltagare. Resultatet redovisade signifikanta samband mellan både uppväxtort och attityd till att arbeta i stora och mindre städer.

Genom webbaserade enkäter har data insamlats för att undersöka huruvida det finns en korrelation med de olika Personlighetsdragen inom The Big Five och olika dimensioner av prosocialt beteende. Till detta utformades en enkät genom sammanslagning av Ten Item Personality Inventory (TIPI) och Prosocial Tendency Measure (PTM), där index togs ut för alla olika dimensioner. Respondenter rekryterats genom ett tillgänglighetsurval (N= 79, varav 24 stycken män, M= 39,6 år, SD= 13.6, 55 stycken kvinnor, M= 40.1 år, SD= 13.6 ). Totalt av urvalet var 13,8 procent uppvuxna i en storstad, 28,8 procent uppvuxna i småstad och 57,5 procent inom landsbygd. Inom urvalet hade 10 procent en grundskoleutbildning, 38,8 procent gymnasieutbildning, och 51,3 högskole- eller universitetsutbildning.

Tidigare studier har visat på sambandet mellan oräddhet, psykopati,aggressivitet och antisocialt beteende. Denna studie undersöktefenotypiska och genetiska relationer mellan komponenter i the skinconductance fear conditioning task och i psykopatiskaPersonlighetsdrag. Data hämtades från den longitudinella studien;Tvillingstudie om riskfaktorer för antisocialt beteende (RFAB) vidUniversity of Southern California och data från pågående tillfälle 5inkluderades i studien. Resultatet visade på betydelsen av bådegenetiska och icke-gemensamma miljö influenser förklarade varianseni obetingad respons. I överensstämmelse med tidigare forskningvisade resultaten att individer som visade på högre nivåer avmanipulativt och svekfullt beteende också uppvisade större brister irädslobetingelser..

Syftet med studien var att undersöka om det finns samband mellan arbetstrivsel och personlighet samt arbetstrivsel och kvaliteten på sociala relationer i arbetet. För att mäta arbetstrivseln och sociala relationer på arbetet formulerades sex frågor som var avsedda att mäta i vilken grad deltagarna trivdes på arbetet och hur de trivdes i sin arbetsgrupp. För att mäta personlighet användes Ten-Item Personality Inventory som är ett personlighetstest utvecklat utifrån femfaktormodellen som innefattar fem olika Personlighetsdrag. Det insamlade datamaterialet bestod av 57 besvarade enkäter från undersköterskor på tre kommunala arbetsplatser. Resultatet visade på ett signifikant positivt samband mellan arbetstrivsel och sociala relationer på arbetet.

Syftet med studien var att undersöka om det optimistiska/pessimistiska Personlighetsdraget hos kvinnor med bröstcancer förändras av att genomgå en strålbehandlingsserie. Studien hade en jämförande design och urvalet var ett bekvämlighetsurval. Undersökningsgruppen bestod av 67 kvinnor i åldern 30 till 86 år med behandlingsbar bröstcancer. Kvinnornas Personlighetsdrag skattades före och efter strålbehandlingsserien med hjälp av ett validerat mätinstrument, LOT-R. Enkäten bestod av tio påståenden som besvarades med hjälp av en fem-gradig skala ( 0="Stämmer inte alls,..., 4="Stämmer precis").

Anstalten Hall utanför Södertälje tillhör säkerhetsklass A, vilket innebär att de intagna utgör en hög risk för allmänheten. De anställda har därmed ett stort ansvar i att upprätthålla säkerheten på anstalten. Syftet med föreliggande studie var att undersöka möjliga samband mellan kriminalvårdarnas personlighet, deras upplevelse av säkerhetsklimatet och upplevda incidenter. Vidare studerades könsskillnader avseende Personlighetsdrag och upplevelse av säkerhetsklimat. För att undersöka detta användes säkerhetsformuläret NOSACQ-50 och personlighetsskalan Swedish universities Scales of Personality (SSP).

Att särskilja manligt och kvinnligt ledarskap är ett problem för samtidens organisationeroch samhällets utveckling. Den debatt som förts kring ämnet har huvudsakligen handlatom möjligheten att dela upp ledarstilar efter genus med avseende på Personlighetsdrag,språkbruk och taktik. Diskussionen har lett fram till två inriktningar gällande området,den ena hävdar på att det finns skillnader i det manliga respektive kvinnliga ledarskapetmedan den andra att det inte gör det och att skillnaderna beror på individ och situation.Ledarskap och kommunikation är tätt sammankopplat, därför har syftet med studien varitatt utveckla en befintlig kommunikationsmodell med ett genusperspektiv. Därförundersöks manliga och kvinnliga chefers sätt att beskriva och uttrycka sig angående sittledarskap. Undersökningens fokus ligger på Personlighetsdrag, språkbruk ochtaktik.

Studien undersöker relationer mellan stark ångestsymtom och Personlighetsdrag samt bakgrundsfaktorer. 35 deltagare, 23 kvinnor och 12 män, rekryterades på en högskola och besvarade en enkät.Resultaten visar en stark relation mellan Personlighetsdraget neuroticism och ångest men inga andra korrelationer med övriga faktorer. En djupare analys av resultaten tyder på att den population ur vilken deltagarna rekryterats inte varit lämplig för att undersöka de aktuella frågeställningarna, eftersom deltagarna uppvisat en mycket låg grad av ångest i testet och även en mycket hög grad av inre locus of control. Diskussionen har väckt frågor anknutna till instrumentens lämplighet och beskaffenhet, men också om olika relationer i personligheten kan tänkas gälla för grupper som ligger på hög respektive låg nivå av ångest. En slutsats av detta arbete är att frågan är viktig och intressant och att det finns tillräckligt med teoretiskt underlag för att återkomma med ett mer omfattande val av deltagare och lämpligare mätverktyg..

Syftet med denna studie var att undersöka kvinnors upplevda erfarenheter och uppfattningar av sambandet mellan personlighet, träning och kroppsuppfattning, varje faktor för sig, och utvecklandet av ätstörningar, med fokus på anorexia nervosa. Åtta kvinnor mellan 18- 24 år intervjuades utifrån en semistrukturerad intervjuguide. Intervjuerna analyserades utifrån en induktiv analysmetod. Ur analysmetoden framstod tre kategorier: Personlighetsdrag, träning och kroppsuppfattning. Resultaten visade att majoriteten av informanterna hade gemensamma Personlighetsdrag såsom perfektionism, hög självkontroll och låg självkänsla vilket är i enlighet med tidigare forskning.

SammanfattningSyftet var att jämföra Personlighetsdrag mellan personer med funktionella mag-tarmbesvär (FGID) och normalpopulation och även mellan kvinnor och män med FGID. The Swedish Scale of Personality (SSP) som är utvärderat på både normpopulation och patienter med god validitet användes för insamling av data. Personlighetsdragen som undersöktes var psykisk ångestbenägenhet, stresskänslighet, irritationsbenägenhet samt verbal- och fysisk aggressionsbenägenhet. Totalt deltog 80 kvinnor och 51 män med diagnosen FGID i studien. Data analyserades med one sample t-test och oberoende t-test.

Bakgrund: Brand personality beskrivs i litteraturen som den uppsättning avpersonliga egenskaper som beskriver ett varumärke, genom att försevarumärken med mänskliga drag kan konsumenten lättare relatera ochknyta an till sina egna preferenser utifrån sin egen karaktär (Aaker 1997).Det var år 1997 som forskaren Jennifer Aaker (1997) kom med denförsta definitionen om brand personality, som följde "the set of humancharacteristics associated with a brand" (Aaker 1997, p 347).Syfte: Syftet är att förklara hur Aaker?s (1997) modell brand personality ?thebig five? kan revideras för att passa till den Svenska kontexten.Forskningsfråga: Vilka dimensioner i modellen brand personality ?the big five? (Aaker,1997) behöver revideras för att appliceras i en Svensk kontext?Vilka Personlighetsdrag och dimensioner är unika för den svenskakontexten och behöver därmed adderas till brand personality modellen?Metod: Denna studie har antagit en abduktivt angreppssätt, där tidigareforskning om brand personality har varit utgångspunkt. Författarna toggrund i befintlig teori med avsikt att testa modellen ?the big five? skapadav Aaker (1997) empiriskt i en ny kontext. Till studien tillämpadesfokusgrupp (förstudie) och enkät.Resultat och slutsats: Genom studien var det möjligt att fastslå att Aakers (1997) ursprungligamodell brand personality, inte var funktionell i den kontext som studienämnar.

Detta examensarbete undersöker möjligheten att ersätta ett praktiskt referensmaterialmed en teoretisk grund vad gäller att gestalta mänskliga Personlighetsdrag i rörelsernahos icke-mänskliga karaktärer. Teorin har förankrats i socialpsykologiska idéer omkroppsspråk och Rudolf Labans rörelseanalys, varav den senare dikterar hur olikatypiskt mänskliga rörelsestilar kan se ut. Arbetsmetoden är av intresse då den harpotential att underlätta animatörens dagliga arbete med icke-mänskliga karaktärer.Frågeställningen är uppbyggd kring huruvida bestämda mänskliga Personlighetsdragkan förmedlas i rörelserna hos icke-mänskliga karaktärer genom att appliceramänsklig rörelseteori. Tre rörelsemönster animerades till tre olika växtvarelser ochsammanställdes därefter i totalt sex videoklipp. Undersökningen visade att det bara tillen viss grad var möjligt att gestalta mänskliga Personlighetsdrag med hjälp avarbetsmetoden, och att metoden behöver vidareutvecklas markant för att kunna tas ianvändning på större skala.

Syftet med studien var att undersöka om det finns samband mellan prokrastinering och anställnings- och arbetsrelaterade faktorer, samt mellan prokrastinering, målmedvetenhet; och neuroticism. Studien genomfördes i form av en enkätundersökning som besvarades av 100 personer. Enkäten bestod av frågor från General Procrastination Scale, International Personality Item Pool, samt delar ur en medarbetarundersökning från Karolinska Institutet. Studiens huvudresultat visade att män prokrastinerade mer än kvinnor och medarbetare prokrastinerade i högre utsträckning än chefer. Högre ålder hade ett samband med lägre grad av prokrastinering.

Rapportens tema är stereotyper, utseende och genus med ytterligare fokus på aspekterna karaktärsdesign, ansiktsdrag och Personlighetsdrag. Stereotyper har här behandlats ur ett kognitionspsykologiskt perspektiv. Detta för att ge vinkel åt effektiv visuell kommunikation, en aspekt som ibland använder sig av just stereotyper, särskilt i moderna media. En undersökning genomfördes för att analysera hur intrycket av tecknade karaktärer kan påverkas av karaktärens könsidentitet och ansiktsdrag. Detta baseras på tidigare forskning där ansiktsdrag kan kategoriseras som maskulina respektive feminina, vilka skapar olika intryck av Personlighetsdrag.

När du arbetar med teckensnitt, vare sig du skapar ? eller helt enkelt väljer ett teckensnitt, finns det konsekvenser till följd av skapandet och/eller valet. Läslighet och läsbarhet ligger i hjärtat av teckensnitts utformning ? men principerna kring läslighet och läsbarhet är flexibla och kan komma att bortses ifrån, beroende på den tänkta kontexten för teckensnittet. Ett grepp om historiken bakom användningen av vissa teckensnitt, såväl som kunskap om de möjliga associationer de kan väcka är också av stor betydelse när man arbetar med teckensnitt.