Syftet med vår studie är att undersöka om de privata angelägenheterna som utförs av de personer som innehar en chefsposition skiljer sig från de privata angelägenheter som utförs av medarbetarna. Vi vill ta reda på vad det är för privata angelägenheter de ägnar sig åt och om det är någon skillnad på vad de gör beroende på vilken position de har. För att tydliggöra vad som inte anses vara okej att ägna sig åt under arbetstid på denna arbetsplats vill vi därför ta reda på hur både medarbetarna och cheferna förhåller sig till organisationens Personalpolicy.Vår teoretiska referensram består av två huvudsakliga områden. Det första inleds med en grundläggande redogörelse för organisatoriskt olydnad för att ge en bättre bild av vad privata angelägenheter är, och vilka former av både organisatoriskt olydnad och privata angelägenheter som finns. Vidare berörs också hur organisatorisk olydnad kan utvecklas samt olika attityder till förekomsten av denna olydnad.

Syftet med denna studie är att beskriva och analysera enhetschefers syn på sina medarbetares kompetensutveckling för att sedan kunna ställa detta i relation till hur det praktiska kompetensutvecklingsarbetet faktiskt går till. Detta gjordes genom en intervjustudie som inkluderade sju semistrukturerade intervjuer med enhetschefer inom en avdelning i Östergötlands Landsting.Studien redogör för såväl skillnader som likheter i uppfattningar dem emellan och även mellan vad som sägs, och vad som görs. Slutligen visar det sig att det inom ett antal frågor förekommer en diskrepans mellan vad som sägs, och vad som görs. Frågor som visade sig vara inkongruenta återfanns bland annat inom ledarskapsområdet, kartläggnings- och uppföljningsområdet samt Personalpolicyområdet. Denna inkongruens problematiserades och härleddes sedan till möjliga orsaksfaktorer vilka i sin tur utgör potentiella förbättringsområden i en optimering av verksamhetens kompetensutvecklingsarbete..

Det har blivit allt svårare för de mindre bemanningsföretagen att överleva på lång sikt på den allt mer konkurrensutsatta marknaden. De mindre företagen har ingen möjlighet att konkurrera med priset mot de större företagen och måste därför finna andra sätt att skapa värde på. Studiens huvudsyfte är därför att studera de interna förutsättningarna för värdeskapande processer i ett mindre bemanningsföretag. Undersökningen kommer att ske genom en fallstudie på tre större och två mindre bemanningsföretag i Sverige. Studien genomförs med internmarknadsföring i fokus, utifrån ett företagsledningsperspektiv och ett medarbetarperspektiv.

?Runda Upp? En Corporate-Social-Responsibility-metod med en Positivt eller Negativt påverkan? En kvantitativ studie om ?Runda Upp? ur ett konsumentperspektiv Syftet med uppsatsen är att undersöka konsumenters intryck av företag som i samarbete med icke-statliga organisationer tillämpar CSR och mer specifikt metoden ?Runda Upp?. Huruvida intrycken blir mer positiva eller negativa eller om intrycken förblir lika då textilföretag använder sig av ?Runda Upp?-metoden som CSR-aktivitet. Vi ämnar även undersöka om metoden påverkar konsumenters köpbeteende.

Utifrån ett genusvetenskapligt perspektiv undersöktes i uppsatsen vilka möjligheter och hinder som finns för jämställdhetsarbete på ett IT-företag. En enkätundersökning utifrån en bearbetning av ett enkätförslag från JämO kompletterades med kvalitativa intervjuer och relaterades till koncernens jämställdhetsplan och Personalpolicy. Att organisationen bestod av tjänstemän och hade en platt organisationsstruktur var två faktorer som antogs prägla dess genuskontrakt, ett begrepp som hämtades från Hirdmans teoribildning. För att undersöka skillnaden mellan det samhälleliga jämställdhetsidealet och jämställdhet som praktik användes två teman, arbetsmiljö relaterat till genus och attityder till jämställdhet. Resultaten visade en organisation där jämställdhet var ett outtalat ideal, medan praktiskt jämställdhetsarbete saknades.

Stress är ett stort arbetsmiljöproblem för lärare i skolan idag. Organisatoriska och sociala förhållanden på arbetsplatserna, som orsakar ohälsa, har ökat de senaste åren. Arbetsmiljöundersökningar visar att var sjätte arbetstagare känner olust att gå till arbetet. Drygt var tredje får aldrig eller nästan aldrig stöd eller uppmuntran av sin chef. Mer än var fjärde arbetstagare får aldrig eller nästan aldrig vara med och besluta om uppläggningen av det egna arbetet.