This article starts with a review of the literature regarding the normal reproductive physiology of the mare, normal luteolysis, different causes of prolonged luteal phase and theories behind these. The article also presents a study where it was examined if treatment with human choriongonadotropic hormone (hCG) during the luteal phase induces prolonged luteal phase in mares, thus preventing estrus. The study consisted of two parts: one intensive study of eight mares at the former Department of Obstetrics and Gynaecology at SLU, Uppsala, Sweden and one field study of seven mares at a stud farm 70 km north of Uppsala. The mares in the intensive study were divided in two groups: one with four mares that were injected with hCG in luteal phase when they had a follicle of minimum 30 mm and a second group with four mares that were injected with sodium chloride at the same time. These mares were examined with ultrasonography and blood samples.

Ductus arteriosus (DA) är en förbindelse mellan aorta och truncus pulmonalis som normalt finns hos alla däggdjur under fosterstadiet. Denna kanal har till syfte att shunta blod förbi lungorna tillbaka ut i systemkretsloppet, då gasutbyte sker över placenta och lungorna endast kräver en liten mängd blod för sin egen nutrition och metabolism. I samband med födseln ökar syretrycket vilket medför att den glatta muskulaturen i DA kontraherar, och därefter sker en fysiologisk degeneration i kärlväggen, vilket resulterar i en stängning och tillbakabildning av shunten. Processen är normalt avslutad inom en månad och DA har då omvandlats till ett ligament. Persisterande ductus arteriosus (PDA), som är en av de vanligaste medfödda kardiovaskulära defekterna hos hundar, utvecklas i de fall då stängningen av DA helt eller delvis uteblir. PDA hos hund är en ärftliga sjukdom som orsakas av hypoplasi av den glatta muskulaturen i DA.

Sinperioden är bra då den dels ökar mjölkavkastningen och dels är en period då infektioner kan läka ut. Det är dock en känslig period för kon då hon också är infektionskänslig och många nyinfektioner kan ske. Det är viktigt att ge kon en bra start på sinperioden genom att minska foder och mjölkning så att mjölkproduktionen avtar innan hon sinläggs helt, detta för att spenkanalen ska kunna sluta sig och juvret börja tillbakabildas. Kon ska under perioden hållas i en ren miljö, det är extra viktigt under de två första veckorna och i slutet när kalvning närmar sig då kon är mer infektionskänslig. Under sinperioden är det viktigt att ge en bra foderstat men man måste se upp så att kon inte blir fet då detta predisponerar för mastit. Sinperiodens längd verkar inte ha betydelse på juverhälsan.

Bakgrund. Vid tumörresektion i de orofaryngeala vävnaderna, utförs mandibulotomi för att skapa åtkomst och möjliggöra kirurgiskt avlägsnande. Allvarliga komplikationer har rapporterats i litteraturen och bidragande orsaker är den kirurgiska tekniken, strålningsterapin samt en inskränkt näringstillförsel till mandibelkroppen. Syfte. Syftet med denna studie var att undersöka om bevarande av periost vid utförande av mandibulotomi, leder till färre patienter med komplikationer relaterade till mandibulotomin.. Metod. Patienter som genomgick mandibulotomi mellan 2003-2012 vid Skånes Universitetssjukhus granskades retrospektivt.

Den friska hundens metabolism växlar mellan anabolt och katabolt tillstånd beroende på tillgången på näringsämnen. Insulin och glukagon är två viktiga hormon för att blodglukosnivån ska kunna hållas jämn. Onormal glukosmetabolism kan utgöras av insulinresistens och diabetes mellitus. Diabetes mellitus är en metabol sjukdom där insulinproduktionen eller insulinets verkan är nedsatt. Sjukdomen orsakar hyperglykemi till följd av antingen nedsatt insulinproduktion eller minskad insulinkänslighet, så kallad insulinresistens. Inom humanmedicinen delas diabetes in i typ 1- och typ 2-diabetes.

Bull terrier hereditary nephritis is caused by a mutation that leads to an inadequate synthesis of collagen type IV, which is an important component in the basement membranes. The inheritance of the mutation is autosomal dominant in bull terriers and progression to renal failure takes variable time, from several months to ten years. Proteinuria is the first clinical sign of the disease and the diagnosis is confirmed by transmission electron microscopy of renal tissue where typical ultrastructural changes in the glomerular basement membrane (GBM), thickening and multilaminar splitting are found. This study was performed in order to find out the occurrence of hereditary nephritis in bull terriers in Sweden through examination of urine samples and renal tissue and comparisons with how the disease is described in the literature. Urine samples from 76 Swedish bull terriers were collected and examined for proteinuria.

Kronisk exacerbativ uveit (ERU) är en av de vanligare ögonsjukdomarna hos häst och drabbar hästnäringen svårt. Det är idag accepterat att sjukdomen är immunologiskt medierad och syftet med denna litteraturstudie är att klargöra de immunologiska mekanismer som ligger bakom sjukdomsförloppet. Detta genom att utreda vad som inducerar uveit och hur återfall av uveit uppkommer samt de autoimmuna mekanismer som är aktiva vid sjukdomen. Grundbulten i ett friskt öga är dess upprätthållande av ett immunprivilegium då en inflammation skulle kunna förstöra strukturer som inte kan repareras igen. Om de barriärer som upprätthåller ögats immunstatus bryts tillåts immunförsvarceller nå ögats strukturer, något som observeras vid ERU.

Förmaksflimmer är en vanlig arytmi hos häst vars främsta symtom är nedsatt prestation. Många hästar kan emellertid leva asymtomatiskt och flimret upptäcks som ett bifynd. Denna litteraturstudie syftar till att redogöra för fysiologi, patofysiologi, uppkomst och behandling av förmaksflimmer hos häst. Det finns två typer av förmaksflimmer; primär samt sekundärt till andra hjärtåkommor. Den primära formen är vanligast hos häst. Flimret kan antingen vara paroxysmalt vilket innebär att det spontant konverterar till sinusrytm, Persisterande vilket innebär att konvertering sker efter behandling, eller permanent när flimret kvarstår trots behandling.

Dystoki drabbar omkring 16 % av alla dräktiga tikar i Sverige. Drygt hälften av dessa kejsarsnittas. Kejsarsnitt är ett kirurgiskt ingrepp som av djurvälfärdsskäl med fördel kan behandlas med smärtstillande läkemedel. I Sverige finns i dagsläget inget registrerat läkemedel för hund inom grupperna icke-steroida antitinflammatoriska läkemedel (NSAID) och opioider, som inte är kontraindicerat att använda vid dräktighet och digivning. Ändå är nämnda läkemedelsgrupper de som används i störst utsträckning för smärtlindring på hund.