Jag har i min uppsats analyserat romanen The Blindfold av Siri Hustvedt ur ett identitetsperspektiv med kroppen och dess olika tecken som utgångspunkt. Verkets centrala tema kretsar kring frågor om identitetens grundvalar och hur dessa kan förändras med kroppen och berättandet som verktyg. Jag visar i min uppsats att de medvetna och omedvetna signaler eller tecken kroppen ger ifrån sig får betydelse för hur identiteten formas. Analysen innefattar teorier kring identitetsbildning- och processer, begreppet kroppsliga tecken samt Judith Butlers teorier kring Performativitet och genusidentitet och Gérard Genettes modell för narratologisk analys..

I uppsatsen undersöks verket Proposal av konstnären Allison Katz utifrån campbegreppet och ettPerformativitetsteoriskt perspektiv, med syfte att utforska hur verket kan läsas som en kritik avexisterande estetiska kategorier och hierarkier. Analysen av verket utgår främst från CharlesSanders Peirce teckenlära. Resultatet av denna analys tolkas sedan genom ettPerformativitetsteoretiskt perspektiv, där campbegreppet förs samman med Margaretha Rossholm-Lagerlöfs estetiskt grundade resonemang om Performativitet och Judith Butlers normkritiskaPerformativitetsteori. Analysen och tolkningen visar hur Katz i verket Proposal genomför en radförskjutningar av existerande konsthistoriska kategorier och hierarkier, och hur betydelsen av dessainkongruenser är både semantisk och performativ. Dessa två nivåer går inte att skilja från varandra,utan är intrikat sammanvävda i Katz verk där kritiken av hierarkier och kategorier framträder justgenom verkets rumsliga gestaltning och betraktarens sinnliga och kroppsliga upplevelse av det..

AbstractINSTITUTION:                                        Institutionen för kulturvetenskap LinnéuniversitetetADRESS:                                                  351 95 VäxjöTELEFON:                                                0470-70 80 00HANDLEDARE:                                       Hans T SternuddTITEL:                                                      Den inramade kvinnan och den gränslösa ?kvinnan? ? olika läsningar av en konstbild.ENGELSK TITEL:                                    The framed woman and the limitless ?woman? ? different readings of a pictureFÖRFATTARE:                                        Ewa BladhADRESS:                                                  Parkgatan 16                                                                 360 42 BraåsTYP AV UPPSATS:                                 C-uppsatsVENTILERINGSTERMIN:                      Ht 2009 Uppsatsen syfte är att se hur olika läsningar av en konstbild påverkar bilden av den representerade kvinnan. I uppsatsen tolkas bilden utifrån tre olika läsningar, för att se hur bilden av den representerade kvinnan ändras och vad det kan ha för betydelse. De olika läsningarna har sin utgångspunkt i olika genusteorier, därefter jämförs analyserna med varandra, samt diskuteras utifrån syftet och frågeställningarna. Här relateras teori och material till varandra. Uppsatsen argumenterar för att ett queerperspektiv öppnar upp för fler tolkningsmöjligheter, genom att det uppmanar oss att tänka bortom uppdelningar och gränsdragningar. Performativitet är en bättre utgångspunkt för analysen av bilder där kvinnor är representerade, eftersom den kan möjliggöra en identifikation över genus- och sexualitetsgränser. Keyword: feministisk konstteori, genus, Performativitet, queerteori, representation,.

Den här uppsatsen ämnar svara på frågan om och hur manlig amning kan utmana existerande uppfattningar om maskulinitet. Vi vill analysera hur maskulinitet uppfattas i personernas resonemang genom att undersöka deras argument om manlig amning. De olika uppfattningarna gällande ämnet är fokus för vår undersökning. Genom att använda teorier om genussystemets isärhållande, Performativitet och maskulinitet fastställer vi att maskuliniteten är föränderlig och därmed öppen för omförhandling. Slutsatsen blir att manlig amning är kontext ? och aktörsbunden, vem som utför amningen, var och hur, avgör om maskuliniteten uppfattas som utmanad eller ej.

SammanfattningDenna uppsats undersöker hur skillnader mellan kategorierna ?heterosexuell??bisexuell? och ?homosexuell? konstrueras i ett informationsmaterial riktat till eleveroch lärare. Med utgångspunkt i diskursteoretikerna Laclau och Mouffes begreppekvivalens och differens analyseras vilka betydelser som kategorierna tillskrivs.Analysen visar hierarkiska strukturer mellan kategorierna som utgörs av enhetero/homo- dikotomi som ger form åt en heteronormativ diskurs. Resultatendiskuteras i relation till Braidottis nomadiska subjekt och avslöjar en syn på subjektetsom statiskt.Nyckelord: diskursteori, ekvivalenskedjor, identitetskategorier, språk, makt, skillnad,subjekt, sexualitet, Performativitet, heteronormativitet..

I denna uppsats undersöks katalogtexter producerade eller reproducerade av Moderna Museet i Stockholm om Pablo Picasso och Marcel Duchamp. Texterna undersöks, med utgångspunkt i museets egna påstående att konstnärerna ofta utmålas som varandras motsatser, ur ett narratologiskt perspektiv. Förekomsten av argumenterande passager, performativa yttranden, textagentens positionering samt värdering av konstnärskapen undersöks och en jämförelse görs mellan katalogerna och de två konstnärskapen. Undersökningen syftar till att ge en ingång till en förståelse för hur katalogtexter genom en aktiv narration skapar en normerande bild av konstnärskap..

This essay examines how humor is used in the making of stereotypes in the Kronlöf sister?s video SÅ JÄVLA PK! In addition I give my analysis of how power and resistance is shown in the video. Through Michel Foucault?s conception power and resistance together with Judith Butler?s theories about performativity I?d like to show how the characters you can see in the video, in addition to the humor, also put themselves in a public context. I discuss my material in relation to a number of similar and current events that concern sexism and racism in Sweden.

Syftet med denna uppsats är att utveckla sex- och samlevnadsundervisningen med hjälp av queerpedagogiska teoretiska synteser. Resultaten från teoriutvecklingen är följande: - Queerteoretikern Butlers begrepp subversivitet kopplas till Piagets begreppspar ackommodation/assimilation. - Det queerteoretiska begreppet Performativitet kopplas till Vygotskijs teori om språket som redskap för förändring, samt till hans teori om det kollektiva minnet. - De av Kumashiro sedan tidigare skapade fyra strategierna för förändring, inspirerade av Freires frigörande pedagogik samt poststrukturella teorier. Några slutsatser dras om hur en ny sex- och samlevnadsundervisning bör se ut.

Ett gemensamt drag i den tidigare forskningen om Stina Aronsons modernism har varit att betona Artur Lundkvists betydelse. Den här uppsatsen undersöker en roman som utkom före det att Aronson hade någon kontakt med Lundkvist, Två herrar blev nöjda från 1928, i syfte att nyansera nämnda historieskrivning. Romanen undersöks utifrån en modernistisk diskurs baserad på tre representativa översiktsverk för perioden. Dessutom anläggs Judith Butlers Performativitetsteori i ett försök att åskådliggöra hur Aronson i romanen skenbart anpassar sig till en traditionellt kvinnlig författarroll.Resultatet visar att Två herrar blev nöjda tar avstånd från realismen och istället präglas av modernismens estetik och radikalt nya världsåskådning. I såväl form som innehåll märks ett tydligt intresse för det omedvetna, för det irrationella, för slumpen och för det splittrade jaget.

Uppsatsens syfte var att undersöka om begreppet Hen kan fylla en funktion i skolans jämställdhetsarbete. Jag har genomfört både kvalitativa och kvantitativa studier genom tre djupdykningar, en enkätundersökning som verksamma lärare svarade på, tre semistrukturerade intervjuer med informanter som främst representerar ett akademiskt perspektiv samt en textanalys från ett kapitel av en lärobok. Resultatet har jag teoretiserat genom Hirdmans begrepp det stereotypa genuskontraktet, Butlers teori om Performativitet och genom den binära genusuppdelningens betydelse i genusordningen samt ställt resultatet i relation till tidigare forskning. Resultatet av teoretiseringen pekar i stor utsträckning på att de verksamma lärarna ser ett problem med det stereotypa genuskontraktet samt Performativitet, men inte den binära genusuppdelningen. Informanterna såg problem med alla dessa begrepp då de är en del av genusordningen.

SAMMANDRAGI denna teoretiska uppsats jämförs och problematiseras filosofen Hannah Arendts (1906-1975)begrepp handling och filosofen Judith Butlers (1956-) begrepp Performativitet. Genom dettaså jämförs även deras respektive användning av begreppet politik. Syftet med uppsatsen är attproblematisera användningen av dessa begrepp samt att jämföra dem med varandra ochargumentera för de likheter som finns. Ytterligare ett syfte är att argumentera för HannahArendts viktiga bidrag till samtida genusvetenskaplig forskning. !Först redogör jag för Hannah Arendts och Judith Butlers användning av begreppen var försig för att sedan göra jag en jämförande begreppsanalys där jag jämför likheterna mellan derasanvändning av begreppen.Mina slutsatser är att det finns ett flertal likheter mellan Arendt och Butlers teorier kringpolitik och villkoren för det mänskliga.

Stereotypa mediaframställningar av genus möts vi av varje dag och det är just populärkultur som sägs vara den största producenten av dessa. Detta kräver att vi som mottagare reflekterar över och skapar vår egen bild av genus. När det kommer till genus och könsroller upprör och provocerar gränsöverskridningar mellan manligt och kvinnligt. Denna studies syfte är att studera TV-programmet Gladiatorerna och dess karaktärer utifrån ett genusperspektiv samt att undersöka vilka genusöverskridande tendenser det finns bland karaktärerna. Tidigare forskning visar att genus ofta framställs av olika medier i form av den karriärsinriktade mannen och den familjeorienterade kvinnan.

Ett undersökande av min identitet som grafisk designer, genom det praktiska arbetet med att ta fram en grafisk identitet..

BakgrundEfter flera år av sjunkande elevresultat fick år 2006 Myndigheten för Skolutveckling i uppdrag att fördela ett statligt bidrag för att anordna sommarskolor. Trots bidraget har antalet elever som inte når gymnasiebehörighet fortsatt att sjunka. År 2012 togs det statliga bidraget bort för att åter införas 2014.SyfteStudiens syfte är att vinna kunskap om sommarskolors betydelse för skolors måluppfyllelse och elevers lärande. Studiens frågeställningar rör hur sommarskolor är organiserade, vilka argument som finns för respektive emot sommarskolor enligt berörd personal samt hur sommarskolors existens kan förstås och tolkas utifrån å ena sidan samhällets krav på måluppfyllelse och å andra sidan elevers behov och lärares professionella bedömningar.MetodEn kvalitativ metod med hermeneutisk ansats och intervjuer som redskap. Som teoretiskt perspektiv har Balls begrepp Performativitet och fabrikation använts.ResultatUndervisning och lärande i sommarskolan skiljer sig från den ordinarie undervisningen genom större samsyn och samarbete lärare emellan och att ett individanpassat arbetssätt används i större omfattning.

SammanfattningBakgrund:Ett projekt för lärare att arbeta med formativ bedömning startades på en skola i Borås Stad. Detta projekt påbörjades som ett svar på den negativ statistik beträffande elevers skolprestationer som kommunen ådragit sig i olika nationella jämförelser. Bedömning för lärande (BFL) blir således ett led i att försöka förbättra elevers skolprestationer.Syfte:Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur ett antal matematik- och språklärareresonerar kring och använder sig av formativ bedömning.Metod:En kvalitativ intervjustudie har genomförts.Resultat:Denna studie visar hur ett antal lärare resonerar kring och använder sig av formativbedömning. Studien visar att lärarna säger att de är positiva till arbetet med formativbedömning, även om de klart uttrycker att de kan se att det finns negativa aspekter meddenna undervisningsmetod. Vidare kan vi i denna studie se att de intervjuade lärarnas arbete med, samt beskrivning av, formativ bedömning struktureras av det arbetsmaterial de har fått ta del av inom ramen för projektet.