Av flera anledningar har i många länder mål för prisstabilitet ersatt den aktiva stabiliseringspolitiken där mål för nationalprodukt och sysselsättning stått i centrum. Centralbanker bedriver och har bedrivit Penningpolitik för att uppnå prisstabilitet på olika sätt och det ärdenna fråga som står i fokus i denna uppsats. Detta aktualiseras ytterligare då den europeiska centralbanken (ECB) är i ett startskede vad det gäller att bedriva Penningpolitik med prisstabilitet som primärt mål. I detta perspektiv är det av intresse att studera Bundesbank närmare då denna under relativt lång tid bedrivit Penningpolitik inriktad på prisstabilitet. För att belysa frågan om Penningpolitik har, efter en teoretisk presentation, en empirisk studie av Bundesbank genomförts.

Denna uppsats behandlar problem med regelstyrd Penningpolitik då hänsyn tas till osäkerhet kring kapacitetsutnyttjandet i ekonomin. Uppsatsen baseras på Taylors teorier kring ränteregler som säger att centralbanker bör sätta räntan utifrån förändringarna i BNP-gapet och inflationen. Sådana ränteregler har visat sig avspegla den historiska utvecklingen i räntan tämligen väl och har också använts som en referens vid utvärderingar för hur effektiv den förda Penningpolitiken har varit genom kontrafaktiska simuleringar. Ett problem med dessa simuleringar och utvärderingar är att de oftast har använt slutgiltiga data för BNP-gap och inflation. Detta är dock inte helt rättvisande eftersom detta inte speglar den information som finns tillgänglig för beslutsfattare.

This paper discusses whether the main argument for European countries to stay out of the euro, i.e. the loss in stability from not having a national monetary policy that can be used for stabilization purposes, is still valid ten years after the introduction of the single currency. We analyse the stabilization performances of four largely comparable Nordic countries that have all chosen different levels of European economic integration. In retrospect, the so-called ?stabilization policy argument? seems surprisingly weak.

Sverige har ett penningpolitiskt mål som är att hålla prisinflationen till två procent. Det finns dock andra inflationsmått, så som löneinflation, som kan behöva beaktas vid penningpolitiska beslut. Denna uppsats undersöker om en mer välfärdsoptimal Penningpolitik kan uppnås om hänsyn även tas till löneinflationen. Först skattas en modell över den svenska ekonomin, en modell som sedan används i simuleringar med olika ränteregler som lägger olika vikt vid produktionsgapet samt pris- och löneinflationen. Resultatet visar på att ränteregler som lägger vikt vid både löne och prisinflationen genererar lägre välfärdsförluster än regler som endast fokuserar på en av dem..

Hur skulle en välfärdsmodell som använder sig av arbetslöshetsgapet i förlustfunktionen istället för BNP-gapet påverka Riksbankens reaktionsfunktion?Detta undersöks i den här uppsatsen. För det skattas en Okuns lag för Sverige, vilken sedan används för att sätta in arbetslöshetsgapet i förlustfunktionen. Variansen på löneprischockerna och efterfrågechockerna i makromodellen varieras för att se hur koefficienten framför BNP-gapet i den antagna Taylor-regeln förändras medan koefficienten framför inflationsavvikelsen hålls konstant.Resultatet av dessa simuleringar visar på att efterfrågechocker ökar koefficienten mer än vad lönesprischocker gör. Vid normal varians kommer dock Riksbanken att reagera mer på inflationsavvikelser än vad de kommer att göra på BNP-gapet..

Sedan bytet av växelkurssystem och introducerandet av inflationsmålsstyrning i slutet av 1992 respektive början av 1993 har Sveriges Riksbank bedrivit Penningpolitik förankrad i ett räntestyrningssystem där låg och stabil inflation eftersträvas. Enligt makroekonomisk teori skapar ett sådant system med nödvändighet krav på kompromiss mellan å ena sidan liten variation i inflation och å andra sidan liten variation i BNP-gapet (konjunkturen). Som följd av en ökad trovärdighet för den nya Penningpolitiken meddelade Riksbanken i början av 1999 officiellt att mer hänsyn ska tas till den reala ekonomin på bekostnad av något större variation i inflationen. I den här uppsatsen undersöks genom skattning av modifierade Taylorregler baserade på realtidsdata över Riksbankens prognoser på inflation och BNP-gap i vilken utsträckning Penningpolitiken har blivit mer flexibel över tiden. Resultaten visar att BNP-gapets påverkan på reporäntan har varit i princip oförändrad mellan 1993 och 2005..

Den här uppsatsen handlar om hur Japan tagit sig ur likviditetsfällan. Det finns flera tänkbara förklaringar till deras väg ur men jag har valt att fokusera på Penningpolitiken, där inflationsförväntningarna spelar roll för om en expansiv Penningpolitik kan bli framgångsrik. Även kreditutvecklingen ingår under den rubriken samt valutapolitiken. Jag har även valt att titta på finanspolitiken och på den utländska efterfrågan. Analysen tyder på att Penningpolitiken inte fått önskad effekt på grund utav svårigheterna för den japanska centralbanken att påverka förväntningarna.

Arbetslösheten har en väsentlig roll för länders ekonomi och den rådande arbetslöshetsnivån har skapat en diskussion kring vilka faktorer som kan påverka arbetslöshetsnivån och vilka penningpolitiska styrmedel som kan användas för att leda arbetslösheten i ?rätt? riktning. Räntebeslut, inflation och hysteresiseffekter är några av de faktorer som tas upp för att förklara arbetslöshetsutvecklingen sedan den globala finanskrisen. Syftet är att analysera hur arbetslöshetsutvecklingen i Sverige har förändrats sedan den globala finanskrisen samt att analysera hur Penningpolitiken kan ha påverkat arbetslöshetsutvecklingen. Med fokus på Sverige och åren 2007 - 2014 undersöks med hjälp av statistik och relevanta teorier den svenska arbetsmarknaden samt de beslut den svenska Penningpolitiken tagit. För att jämföra den svenska Penningpolitiken testas hur väl reporäntan har följt den styrränta som Taylorregeln föreslår. För att se hur väl produktion och arbetslöshet samvarierar genomförs ett test med hjälp av Okuns lag.

Från år 1996 och fram till 2006 ökade huspriserna med ca 130 procent, fritidshuspriserna med ca 141 procent, hyreshuspriserna med ca 90 procent, bostadsrättspriserna med ca 260 procent och aktieprisindexet AFGX (affärsvärldens generalindex) med ca 200 procent. Det har således skett en värdestegring på tillgångar i Sverige med i genomsnitt närmare 165 procent på 10 år.Vår frågeställning är: Bör Riksbanken motverka dessa tillgångsprisökningar eller ej? Riksbanken har kortfattat två explicita mål där den ena är att upprätthålla stabilt penningvärde, och det andra att upprätthålla finansiell stabilitet. Tillgångsprisökningar kan påverka möjligheten att klara båda dessa mål. Det första målet genom att KPI (inflationen) påverkas direkt via ökad konsumtion på grund av förmögenhetseffekter.

Likviditetsfällan är en ekonomisk anomali där expansiv Penningpolitik blir verkningslös för att transmissionsmekanismen genom vilken penningmängdsökningar påverkar produktionen inte fungerar normalt. Makroteorin tenderar att bortse från de delar av teorin som krävs för att analysera likviditetsfällan. Det handlar främst om elasticiteten i efterfrågan på realbalans och hur den påverkar LM-kurvans lutning. Klassisk IS-LM-analys tenderar dessutom att inte betona den intertemporala dimensionen i konsumtions- och investeringsbeslut, vilket kan ha en avgörande betydelse vid en likviditetsfälla.Mycket tyder på att den amerikanska ekonomin är på väg att fastna i en likviditetsfälla som ? om den inte neutraliseras av en framgångsrik stabiliseringspolitik ? kommer ha negativa effekter för hela världsekonomin..

Detta arbete har jämfört Penningpolitiken som bedrevs i Japan under 90-talet och början av 00-talet med den situation som Sverige stod inför i början av 2015. Syftet var att klargöra i fall Sveriges riksbank hade något att lära från situationen i Japan och utreda om Sverige befann sig i en likviditetsfälla. Arbetet har haft en kvalitativ forskningsstrategi med makroekonomisk inriktning och använt sig av en komparativ forskningsdesign. Data samlades in genom en litteraturstudie. Avgränsningar till att endast behandla Penningpolitiken irespektive land gjordes samt att fokusera på BNP, ränta och inflation.

Flera ekonomiska studier har genom åren genomförts med syftet att undersökaom det föreligger en koppling mellan centralbankernas oberoende ochprisstegringstakten. Tack vare nobelpristagare Kydland&Prescotts och andraekonomers arbete kring tidsinkonsistensproblematiken har regeringar i ett flertalländer valt att låta sina centralbanker bli mer oberoende och utifrån givna riktlinjerbedriva en självständig Penningpolitik. Uppsatsen beskriver hur denmakroekonomiska teorin ser på sambandet mellan CB:s oberoende ochinflationsutvecklingen i ett land. Utifrån resultatet av de tidigare studierna i ämnetsamt av den egna undersökningen kan konstateras att ett ökat centralbanksoberoendesänker och stabiliserar inflationsnivån i ekonomin. Det framgickdäremot inte att ett ökat centralbanksoberoende skulle kunna öka risken för störrevariationer i de reala variablerna såsom arbetslöshet m.fl..

När den amerikanska investmentbanken Lehman Brothers ansökte om konkurs den 15 september 2008 ökade oron på den globala finansiella marknaden. Detta ledde till svårigheter för finansiella aktörer i Sverige att finansiera sin verksamhet eftersom det blev dyrare att ta upp lån internationellt samtidigt som misstänksamheten gentemot andra aktörer pressade upp riskpremierna. Vid denna tidpunkt var inflationsnivån i Sverige den högsta på 15 år vilket fick Riksbanken att höja styrräntan dagarna innan konkursansökan.När den amerikanska investmentbanken Lehman Brothers ansökte om konkurs den 15 september 2008 ökade oron på den globala finansiella marknaden. Detta ledde till svårigheter för finansiella aktörer i Sverige att finansiera sin verksamhet eftersom det blev dyrare att ta upp lån internationellt samtidigt som misstänksamheten gentemot andra aktörer pressade upp riskpremierna. Vid denna tidpunkt var inflationsnivån i Sverige den högsta på 15 år vilket fick Riksbanken att höja styrräntan dagarna innan konkursansökan.Uppsatsens undersökning har till stor del bestått av en litteraturstudie.

I denna uppsats undersöks på kvartalsbasis de ekonomiska effekterna av två välkändainstrumentregler för Sverige under perioden 1993?2005. Dessa är: Taylor- respektiveMcCallumregeln. Instrumentet som används i Taylorregeln är den korta styrräntan. McCallumregelninnehåller ett annat instrument för centralbanken, långräntan.

Med dagens allt mer expansiva Penningpolitik är det relevant att undersöka sambandet mellan reporäntan och växelkursen och hur dessa två påverkar den svenska byteshandeln och i förlängningen den svenska inflationen. Vidare undersöks om sänkningen utav reporäntan når en önskad effekt även vid låga och negativa nivåer. Uppsatsen studerar, med hjälp utav korrelationsanalys mellan variabler, sambandet mellan den svenska styrräntan och de nominella växelkurserna mot euron och den amerikanska dollarn för tidsperioden januari 1999 till och med februari 2015. Sambandet mellan de nominella växelkurserna och byteshandeln till EMU och USA studeras även det för att kunna dra slutsatser om hur reporäntan i förlängningen påverkar byteshandeln med dessa regioner. Uppsatsens centrala slutsatser är att det tycks finnas ett tydligt samband mellan en sänkt reporäntenivå och en deprecierad krona.