Historiskt sett har betalning gjorts med kontanter, det vill säga genom sedlar och mynt, men även också med andra betalningsmedel. I dagens samhälle är Internet däremot en stor del av människans vardagliga liv, vilket har resulterat i att många av de betalningar vi genomför idag görs genom nya moderna betalningsformer som är elektroniska. En av de moderna betalningsformerna är betalning med elektroniska Pengar. E-Pengar är ett tvetydigt begrepp, inte bara på grund av att det är svårt att definiera, utan även på grund av att det kan förväxlas med andra former av betalningsmedel eller betalningsinstrument. Uppsatsen är en undersökning av vad e-Pengar är, för utredning av begreppet e-Pengar, har bland annat undersökning gjorts av nuvarande Lag (2011:755) om elektroniska Pengar och föregående Lag (2002:149) om utgivning av elektroniska Pengar samt SOU 1998:14 och SOU 1998:122. I uppsatsen utreds även förfarandet när betalning görs med e-Pengar, vidare jämförs detta förfarandet med hur betalningsförfarandet går till med andra betalningsmedel eller betalningsinstrument, det vill säga kontanter, checkar och kontokort (kontoPengar och ?kreditPengar?).

Uppsatsens syfte att ta reda på om individer är mer benägna att skänka Pengar om en privatbiståndsorganisation erbjuder produkter i en gåvoshop som sedan skickas till människor i ettredan på förhand bestämt område, jämfört med om organisationen erbjuder mer generellbiståndsgivning till organisationen i stort. Vidare är syftet att testa om det finns ett sambandmellan möjligheten att köpa produkter i en gåvoshop och känslor av välbefinnande hosbiståndsgivaren vid gåvotillfället. Slutligen är uppsatsens syfte att undersöka ombenägenheten att skänka Pengar genom möjligheten att köpa produkter i en gåvoshop jämfört med att skänka Pengar generellt till en organisation ser olika ut i olika grupper av medborgare.Studien utformas genom ett experiment som genomförs med hjälp av frivilliga påcentralstationen i Göteborg. Hypoteserna prövas genom ett independent sample t-test ochgenom en regressionsanalys med interaktionsvariabler. Resultatet visar att personer som ges möjlighet att köpa produkter inte blir mer benägna att skänka Pengar och känner inget högre välbefinnande än personer som ges möjlighet att skänka Pengar generellt till organisationen.Däremot verkar högutbildade personer påverkas i högre grad av möjligheten att köpa produkter och det finns ett signifikant samband när utbildning interageras med effekten av typav bistånd på benägenheten att skänka Pengar..

Spelandet om Pengar ökar såväl nationellt som globalt och det har skett en dramatisk ökning bland unga. Mer än två procent av Sveriges befolkning har ett spelproblem vilket ses som ett folkhälsoproblem som ökat de senaste åren. Unga vuxna, 16-24 år, är den grupp som har mest problem med spelande.Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva studenters attityder till spelande om Pengar.Metod: Intervjuer genomfördes med fem studenter på en högskola i Sverige. En temaanalys användes, där intervjuerna transkriberades och analyserades.Resultat: Det framkom fyra teman som beskrev studenternas attityder till spelande om Pengar: Social samvaro, Chansen att vinna Pengar, Spelandets negativa följder samt reklamens påverkan.Slutsats: Trots den positiva upplevelsen som spelandet kan ge, är informanterna överens om att de negativa konsekvenserna så som ångest, väger mer. Spelproblem är ett relativt nytt folkhälsoproblem som fortsätter att växa i takt med utbudet på spelmarknaden.

Syftet med studien var att undersöka om det fanns någon samvariation mellan hur mycket Pengar ungdomar hade till fritid/nöjen och deras riskbeteende kring alkohol och narkotika., samt att se om det fanns någon könsskillnad i eventuell samvariation. En kvantitativ Metod användes där andelar med olika riskbeteenden jämfördes utifrån hur mycket Pengar ungdomarna hade till fritid och nöjen. Konfidensintervall beräknades för andelarna för att kunna bedöma om eventuella skillnader mellan grupperna var statistiskt säkerställda. Materialet som användes var en totalundersökning i Gävleborgs län bland gymnasieelever i år två 2010. Resultatet av undersökningen visade att de ungdomarna som hade relativt mycket Pengar till fritid och nöjen (1000 ? 1499 kronor respektive 1500 kronor eller mer) var de ungdomar som i störst utsträckning var alkoholkonsumenter, högkonsumenter, intensivkonsumenter av alkohol och de som i stor utsträckning hade använt sig av narkotika.

Syftet med studien var att beskriva och analysera hur några socialsekreterare som arbetar med ekonomiskt bistånd förstod betydelsen av Pengar som del i sitt arbete. I studien valde jag att använda mig av kvalitativ metod som baserades på fyra semistrukturerade intervjuer. Resultatet i studien visade bland annat att socialsekreterarnas syn på Pengar i sitt arbete var Pengar som ett maktmedel och att det i deras arbete finns olika sätt att använda makten på. Resultatet analyserade jag med hjälp av Greta Marie Skaus två modeller som handlar om relationen mellan makt och hjälp samt olika rum där det sociala arbetet kan pågå. Modellerna kan användas på så väl individnivå som systemnivå.

Syftet med studien var att undersöka vad känslor spelar för roll för beslutet att donera Pengar till välgörande ändamål. Dessutom undersöktes om motivet ?social signaling? (publikt/anonymt) har någon påverkan på beslutet att ge Pengar till en välgörenhetsorganisation. I ett experiment fick försökspersoner fatta ekonomiska beslut om donation till Rädda Barnen. Resultaten visade att generellt är människor generösare när de fattade besluten publikt än anonymt.

Denna uppsats syftar till att undersöka Pengarnas möjliga negativa påverkan på studenter och hur studenter resonerar om Pengarnas värde i vardagen. Empiriskt behandlar uppsatsen varför studenter skulle kunna försöka lura den statliga myndigheten Centrala studiestödsnämnden (CSN) på låne- och studiebidrag. Två fokusgruppsintervjuer har gjorts för att samla in material. Intervjuerna har kodats enligt grounded theory-metoden. Resultaten visar att Pengar har en stor inverkan på informanterna ? både på ett negativt och positivt sätt.

Vi har undersökt förändringar i de svenska hushållens inlåning i banker under finanskrisens utbrott hösten 2008. Vår uppsats visar att hushållen i större omfattning än tidigare har flyttat sina inlånade Pengar under denna period. Både förflyttningar mellan bankerna och från bankkonton till annan typ av sparande har ökat. De Pengar som flyttats är framförallt sådana som överstigit insättningsgarantins maxbelopp. Det är alltså risken att förlora Pengar som gjort att hushållen agerat på marknaden.

Denna studie underso?ker den enskilda fo?retagarens syn pa? skatteverket och o?vriga fo?retagare inom restaurangbranschen samt hur dessa pa?verkar fo?retagarnas insta?llning till skattefusk. Tidigare studier visar att kontroll och sanktioner har en motsatt effekt pa? medborgarnas samarbetsvilja. Sa?ledes genomfo?rdes denna studie med avsikt att underso?ka vilken inverkan ovan na?mnda relation har pa? samarbete, tillit, samt na?tverk av relationer ur ett fo?retagarperspektiv.

Det finns starka skäl att tro att Pengar spelar mer än enbart en materiell roll för våra organisationers styrning, utveckling och beteende. Utgångspunkten för uppsatsen är att det finns en annan sida av myntet som åberopar Pengars symboliska värden.  Med en djupdykning i det teoretiska perspektivet om kulturen som ett styrmedel kan vi förstå Pengar som det symboliskt indirekta som utgör ett väsentligt verktyg i skapandet av det system som leder till en mer lönsam organisation. Med hjälp av ett kulturellt perspektiv på organisation och ledning kan vi alltså förstå hur vi kan skapa ett system som ökar de anställdas prestation och organisationens effektivitet.  Den återstående frågan är hur vi praktiskt går tillväga.Syftet för uppsatsen är att undersöka hur ledningen kan gå tillväga för att skapa att belöningssystem baserat på kulturella mekanismer som leder till effektivare prestationer och en mer lönsam organisation.För att undersöka hur vi praktiskt kan gå tillväga för att skapa det system som leder oss fram till effektivare prestationer utförs en etnografisk fältstudie av företag Y mot bakgrund av de erfarenheter författaren har med sig från deltagande vid företag X.

Utvecklingen och utbredningen av datanät blir allt större, och företag lägger mycket Pengar på att hålla sig väl framme i utvecklingen. Samtidigt är dagens teleräkningar av en sådan dignitet att mycket Pengar läggs ned på detta område också. Syftet med vår rapport är att undersöka om IP-telefoni, där datanät baserade på IP (Internet Protocol), även kan förmedla samtal på ett för företagen tillfredsställande sätt. På detta sätt kan stora Pengar sparas, då det traditionella telenätet kan rationaliseras bort. Vi begränsade oss till att undersöka tre företag som idag använder IP- telefoni.

Människan beundrar samt strävar efter makt och status som förknippas med mängden Pengar man har. Uppfyllelsen av rikedom kräver i vanliga fall stora ansträngningar samt handlingskraft, många väljer dock att ta den enklare vägen genom bedrägerier såsom penningtvätt. Syftet är att lyckas blanda sina svarta Pengar med vita Pengar. När man har blandat svarta och vita Pengar går de till slut inte att urskilja dess ursprung. Detta sker exempelvis genom att inkomsterna förs in i ett legalt företag.

Hur kan studenter spara Pengar på sitt boende? Enligt SSCO är bostaden den tyngsta utgiftsposten för studenter. Genom att kombinera vandrarhem med studentbostäder kan man göra det möjligt för studenter att spara Pengar på sitt boende då de t ex åker till sin hemstad - över helg liksom sommar. Genom att lägga till studieytor och kontorshotell skapas en flexibel byggnad som ger och tar av varandras ytor beroende på tid, dag och månad.Synen på material har också spelat stor del i projektet. Vad händer med befintligt material då en byggnad ska transformeras? .

I urbana miljöer är människor fysiskt nära varandra men relationellt distanserade. Samtidigt finns möjligheten till möten ansikte mot ansikte i vilka ett ömsesidigt moraliskt ansvar kan alstras. Denna studie bidrar till kunskap om hur människor hanterar sociala normer angående anonymitet och solidaritet i sådana situationer. Studien undersöker situationer då främlingar erbjuder eller ber varandra om hjälp på offentliga platser. Den teoretiska utgångspunkten är interaktionistisk och etnometodologisk med fokus på människors praktiska handlingar.

I urbana miljöer är människor fysiskt nära varandra men relationellt distanserade. Samtidigt finns möjligheten till möten ansikte mot ansikte i vilka ett ömsesidigt moraliskt ansvar kan alstras. Denna studie bidrar till kunskap om hur människor hanterar sociala normer angående anonymitet och solidaritet i sådana situationer. Studien undersöker situationer då främlingar erbjuder eller ber varandra om hjälp på offentliga platser. Den teoretiska utgångspunkten är interaktionistisk och etnometodologisk med fokus på människors praktiska handlingar.