SAMMANFATTNING Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur pedagoger förhåller sig till och upplever användandet av Pekplattor i förskoleverksamheten för ett- till treåringar, samt bättre förstå om och i sådana fall på vilka sätt Pekplattor kan möjliggöra ett lärande för dessa barn. Studien är en kvalitativ undersökning som bygger på individuella intervjuer med sex pedagoger från två olika förskolor där de har tillgång till Pekplattor i verksamheten. Resultatet av studien visar att Pekplattor kan vara bra verktyg att använda i förskoleverksamheten för både pedagoger och barn. För pedagogerna utgör Pekplattorna ett lätthanterligt dokumentationsverktyg eftersom de har flera funktioner och är lätt att ta med på olika aktiviteter. Studien visar att Pekplattorna kan användas för att främja ett lärande hos de yngre barnen.

Sammanfattning Dagens barn växer upp i ett samhälle där tekniker som pekskärmar, Pekplattor och mobiltelefoner finns överallt och har blivit en del av vår vardag. Detta medför en ökad användning av appar utformade för dessa enheter och det finns således en intressant aspekt ur ett utvecklingsperspektiv samt hur man bör gå till väga för att på bästa sätt skapa appar ämnade för barn. Syftet med denna studie är att undersöka generella designprinciper som applikationsutvecklare använder vid utveckling av appar för barn som slutanvändare och därtill undersöka hur dessa appar tilltalar och underlättar barns handhavande och interaktion. Detta har lett oss fram till vår frågeställning: Hur förhåller sig utvecklare till generella designprinciper vid skapandet av appar ämnade för barn? Utifrån denna frågeställning undersökte vi relevant forskning inom området för att kunna ta fram ett antal generella designprinciper vid apputveckling samt ta reda på vad som är viktigt att ha i åtanke när man skapar appar för barn.

Idag finns datorer och Pekplattor som naturliga inventarier i klassrummen runt om i Sverige och används alltmer som lärverktyg i undervisningen, så även i den tidiga läs- och skrivinlärningen. Detta medför ett  pedagogiska och didaktiska skifte  som innebär att allt fler lärare arbetar utifrån variationer av Arne Tragetons metod ?Att skriva sig till läsning?, där den gemensamma faktorn är att eleverna lär sig läsa och skriva genom att skriva på datorer eller Pekplattor. Genom användandet av dator eller pekplatta så möjliggörs att det som  kallas alternativa verktyg används som generella verktyg i den tidiga läs- och skrivinlärningen.Syftet med denna studie var att studera om och i så fall hur datorn som verktyg i den tidiga läs- och skrivinlärningen stödjer elever som är i eller riskerar att hamna i läs- och skrivsvårigheter.  Studiens teoretiska bakgrund vilar på det sociokulturella perspektivet där kommunikation och samspelet mellan ut- och inlärning som upphov till det individuella lärandet.Studien är en kvalitativ intervjustudie som bygger på intervjuer av sju specialpedagoger/speciallärare kring deras erfarenheter och åsikter angående datorn som verktyg i den tidiga läs- och skrivinlärningen utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv.Resultatet visar att det finns indikationer på att datorn som verktyg i den tidiga läs- och skrivinlärningen har en positiv inverkan på elever i läs- och skrivsvårigheter vilket även bekräftas av de studier som tas upp i litteraturgenomgången En viktig faktor för att arbetssättet ska bli framgångsrikt är lärarens kompetens kring läs- och skrivutveckling samt förmåga att strukturera och individualisera undervisningen utifrån var enskild elevs behov..

Det här arbetet omfattar en arkitekturstudie av ett framtida processnät för Hylte Mill. Arkitekturstudien innefattar en mall för hur den framtida miljön kan se ut. Arkitekturhypotesen skall användas som en modell för företaget och visualisera ett trådlöst nätverkssystem vilket skall hjälpa operatörer att hämta information från SCADA-systemen via Pekplattor. Metoden som använts för att ta fram arkitekturen grundar sig på utformningen av så kallade vypunkter. Vypunkter är vyer som skapas för att identifiera relationen mellan olika användare och systemet.

Eftersom en majoritet av befolkningen har viss erfarenhet av att använda modern teknologi är det oftast deras nivå som man utgår ifrån vid utveckling av applikationer. Det finns dock fortfarande personer som aldrig använder modern informationsteknologi då de saknar både kunskap och tillgång. Många av dessa personer är äldre vuxna som inte fått en naturlig introduktion via skola eller arbetsliv. Denna studie undersöker vilka hinder dessa personer möter då de använder teknik som för medelsvensken är vardaglig. Genom intervjuer och användartester belyser vi de problem som utgör hinder för gruppens användande av informationsteknologi.

Syftet med detta projekt ar att undersoka mojligheten attkommunicera med en militar GPS-mottagare via serieportsgranssnittetRS-232 fran en mobil enhet. Malet ar att endastanvanda existerande hardvara som inte kraver att enhetensfasta programvara eller operativsystem byts ut. Smarttelefoneroch Pekplattor har blivit allt vanligare och de erbjuderi regel hogre grad av barbarhet och battre batteritidan traditionella barbara datorer, samtidigt som derasberakningskapacitet ar likvardig. De tva storsta systemenpa marknaden idag ar Android och iOS. Jag valde darforatt undersoka deras mojligheter att anslutas till kringutrustninggenom RS-232.

Nya tekniska redskap finns överallt i samhället idag, och i alla åldrar. På förskolan använder sig barn och pedagoger mer av tekniskt hjälpmedel i verksamheten. En form av digital teknik som har blivit allt vanligare på sistone är pekplattan. Syftet med denna studie är att undersöka tanken bakom användning av pekplattan som redskap och hur den i praktiken används i den pedagogiska verksamheten. Studien baserar sig på kvalitativa intervjuer med en förskolechef och ett antal pedagoger på samma förskola. För att knyta an pedagogernas tankar och ord till den praktiska användningen av pekplattan i barngruppen, gjordes två olika observationer på samma avdelning.

Användandet av Pekplattor i skolan och utvecklandet av så kallade läromedelsapplikationer har ökat kraftigt de senaste åren i Sverige. Trots det ökade användandet så saknas det undersökningar i området. För att undersöka området har en fallstudie genomförts på en specifik läromedelsapplikation i matematik för grundskolan. Läromedelsapplikationen heter Parama Matte 1 och är baserad på den svenska läroplanen i matematik. Från ett interaktionsperspektiv undersöker studien hur en läromedelsapplikation kan designas i relation till hur den är utvecklad för att fungera som ett läromedelsverktyg.

Touch-baserad teknik har sedan 2007 tagit allt större utrymme bland tekniska artifakter och många kända namn inom teknikbranschen har klivit fram och konstaterat i mer eller mindre dramatiska ord att det vi känner som "PC", persondator, är på väg att förändras i och med detta teknikskifte. Vissa organisationer, däribland kommuner och landsting, har börjat använda Pekplattor som dokumentersättare för bl.a. mötesprotokoll. SAS (Scaninavian Airlines) använder tekniken i cockpit i liknande ändamål. Det förväntas inte dröja särskilt länge innan vinstdrivande organisationer lyfter gränssnittet till sina interna stödsystem.

Dagens samhälle med ett allt snabbare tempo skapar ny teknik som blir ålderdomligt redan dagenefter. Samtidigt underlättar tekniken informationsspridningen. Detta ställer höga krav på skolansom ska rusta eleverna inför framtiden. Svenska elever är i nuläget duktiga i läsning i eninternationell jämförelse men antalet elever med läsförmåga över medel sjunker samtidigt somfärre antal läser längre texter. Denna aktionsforskningsstudie är ett sätt att utveckla och bidra medkunskap om hur elever upplever läsning genom en för gruppen ny arbetsgång där olika lässtilarinkluderas.