Föreliggande studie bygger på kvalitativa intervjuer av fem Pedagoger. Genom att intervjua Pedagoger med utbildning i Human Dynamics, undersöker jag hur Pedagoger arbetar praktisk med Human Dynamics med fokus på inlärningsprocessen. Jag undersöker även likheter och skillnader mellan Human Dynamics och Dunn och Dunns lärstilsmodell..

BAKGRUND: Bakgrunden beskriver med hjälp av forskning och litteratur rörelsens betydelse för barnens utveckling, samt en historisk tillbakablick om hur Pedagoger tolkade betydelsen av rörelse. Vi beskriver läroplanens koppling till rörelse.SYFTE: Syftet med vår undersökning är ta reda på Pedagogers arbete med rörelseaktivitet tillsammans med barnen i förskolan. Vi vill undersöka vilka, hur och varför Pedagoger använder sig av rörelseaktiviteter.METOD: I undersökningen använder vi oss av kvantitativ enkät. Enkäterna besvarades av 70 Pedagoger på 9 förskolor.RESULTAT: Av de Pedagoger som deltog i undersökningen hade alla 70 Pedagoger en positiv inställning och använde sig av rörelseaktivitet tillsammans med barnen på förskolan. Pedagogerna har beskrivit vilka aktiviteter de använder sig av och varför de använder sig av rörelseaktiviteter..

Syftet med min studie a?r att underso?ka hur Pedagoger fo?rha?ller sig till informations-­? och kommunikationsteknologi (IKT) i fo?rskolan. I denna studie har kvalitativ intervju anva?nts som metod. Min empiri besta?r utav intervjuer med tio Pedagoger pa? tva? olika fo?rskolor i so?dra Ska?ne. Resultatet av min studie visar att Pedagogerna anser att IKT a?r ett hja?lpmedel i barns utforskande och la?rande.

Hur upplever och integrerar Pedagoger, i grundskolan, matematik i tematiskt arbete. För att undersöka detta genomfördes åtta intervjuer med Pedagoger, på skolor i Sverige, som profilerar sig med tematiskt arbete på deras hemsida. Metoden som valdes för att genomföra undersökningen var kvalitativa intervjuer. Resultatet visade att matematik är det ämne som Pedagoger är sämst på att integrera. Det visades sig även att Pedagoger upplever matematik som det svåraste ämne att integrera i sin tematiska undervisning, vilket även forskning visat..

Syftet med mitt examensarbete är att undersöka om Pedagoger i våra skolor använder sig av naturen som en resurs då de ska undervisa i ämnet matematik. Genom min enkätundersökning ville jag ta reda på om det finns några Pedagoger som går ut och har matematik med sina elever. Hur ofta går de i så fall ut? Undersökningen visar att det är få Pedagoger som regelbundet undervisar i matematik utomhus. Samtidigt har de flesta Pedagoger utmärkta förslag på vilka matematikområden man med fördel kan undervisa i utomhus, t ex geometriska begrepp som area och längd.

Det övergripande syftet med studien var att synliggöra hur Pedagoger beskriver sitt arbete med barns anknytningsbehov.För att besvara syftet användes tre frågeställningar: Vad menar Pedagoger kännetecknar barn med en trygg/otrygg anknytning? Hur menar Pedagoger att barn påverkas av en trygg/otrygg anknytning? Hur beskriver Pedagoger att de skapar förutsättningar för att barnet ska kunna knyta an till dem? En metod i form av intervju användes och totalt intervjuades sju Pedagoger.  Resultatet visar att Pedagoger arbetar med att skapa förutsättningar för att barnen ska knyta an till en vuxen. Pedagogers arbetsätt varierar, men arbetet med barns anknytningsbehov förekommer vid olika situationer under dagen. Pedagoger betonar vikten av tillgänglighet i alla situationer och att ständigt utgå från barnets behov för att främja barnets känsla av trygghet.

Syftet med studien är att undersöka hur verksamma Pedagoger uppfattar dokumentationens betydelse för den pedagogiska verksamheten och hur de arbetar med dokumentation i det dagliga arbetet för att främja elevernas lärande. Som metod använde vi oss av kvalitativa intervjuer där två Pedagoger i förskolan, två Pedagoger i förskoleklass och två Pedagoger i grundskolans tidigare år (år 1-5) deltog. Resultatet åskådliggör att Pedagogerna visar både kunskap och intresse vad det gäller pedagogisk dokumentation samtidigt som det framgår att det finns dilemman i dokumentationsarbetet. Tidsbristen ses som ett problem och det framkommer även att skolans dokumentation till stor del är resultatstyrd..

Mitt syfte med studien är att undersöka hur Pedagoger på förskolan resonerar kring ordet respekt. Mina frågeställningar har varit: Hur tolkar Pedagoger inom förskolan ordet respekt? Hur beskriver Pedagogerna handlingar som uttrycker respekt för barn. Vilka metoder menar Pedagogerna är lämpliga för att öka respekten mellan barn och vuxna på förskolan? Undersökningen har genomförts som intervjuer av 14 Pedagoger. Resultatet av undersökningen visar att flertalet Pedagoger resonerar kring ordet respekt som en del av pedagogens omvårdande roll.

Syftet med denna undersökning var att diskutera hur Pedagoger i skolans verksamhet hanterar konflikter. Undersökningen var av kvalitativ form och utgick från frågorna: Hur hanterar Pedagoger konflikter i grundskolan? Vilka olika konflikthanteringsmetoder använder sig Pedagoger av i grundskolan? Vad tycker eleverna om Pedagogernas hantering av konflikter? Hur arbetar Pedagoger i grundskolan förebyggande mot konflikter? Konflikthanteringsstrategier från bland annat Arne Maltén, Roger Ellmin och Johan Ekeland användes under arbetet för att kunna tolka och analysera den insamlade empirin. Empirin införskaffades genom strukturerade intervjuer med fyra Pedagoger, icke deltagande observationer och enkätunderökningar med cirka 40 elever från två grundskoleklasser. I resultatet kan man urskilja att det underlättar om Pedagoger har en uppfattning om olika konflikthanteringsstrategier, i slutändan framgår det dock att erfarenhet är ett av det viktigaste redskapen för att hantera konflikter på ett givande sätt.

Föreliggande studie bygger på kvalitativa intervjuer av fem Pedagoger. Genom att intervjua Pedagoger med utbildning i Human Dynamics, undersöker jag hur Pedagoger arbetar praktisk med Human Dynamics med fokus på inlärningsprocessen. Jag undersöker även likheter och skillnader mellan Human Dynamics och Dunn och Dunns lärstilsmodell..

Det som inspirerat oss till detta examensarbete har sin grund i vårt dagliga arbete i förskolan, där vi kommer i kontakt med föräldrar. Läroplanen är ett styrdokument för förskolan. Syftet med vårt examensarbete har varit att ta reda på hur föräldrar och Pedagoger talar om Förskolans läroplan (Lpfö98). Vi har även valt att undersöka vilken funktion Läroplanen har för föräldrar och Pedagoger, samt vilka föreställningar Pedagoger har om föräldrarnas medvetenhet om den. Frågeställningar vi har utgått ifrån är: Vilken funktion har Läroplanen för förskolan för föräldrar och Pedagoger? Vilka föreställningar har Pedagoger om föräldrarnas medvetenhet om Läroplanen för förskolan? Vilka föreställningar om Läroplanen för förskolan ger Pedagoger uttryck för? Metoden vi använt oss av är kvalitativa intervjuer.

Syftet med detta arbete var att ta reda på hur Pedagoger i grundskolan arbetar med och tänker kring etikundervisning. Arbetet utgår från läroplanens mål och hur Pedagoger i skolan bedriver sin undervisning i etik.I litteraturgenomgången behandlar styrdokument, grundläggande gemensamma värden, teoretiska utgångspunkter för kunskap och lärande, perspektiv på barns etik och etikundervisning i skolan.Den empiriska undersökningen bygger på kvalitativa forskningsintervjuer som genomförts med tio Pedagoger verksamma i olika skolår.Resultatet av undersökningen visar att etikundervisning är viktigt för Pedagoger i skolan. Utifrån intervjuerna har vi sett att en sådan undervisning bedrivs om än i olika former. En del Pedagoger säger sig ha etik på schemat, medan andra låter det integreras i alla ämnen. Centralt är att skolan är viktig för barns lärande och etikutveckling och det viktigaste är att diskussioner kring etik och moral får utrymme i skolan.

Syftet med studien är att ge en förståelse för hur Pedagoger arbetar, upplever och förhåller sig till dokumentation i förskolans verksamhet. För att få tillgång till Pedagogernas upplevelser valde vi att genomföra kvalitativa intervjuer. Sex Pedagoger från fem olika förskolor i en kommun i norrbotten medverkade i studien. Resultatet visade att alla Pedagoger dokumenterar men på olika sätt. Pedagogerna menar att dokumentationen är till för barnen, föräldrarna och Pedagogerna.

Syftet med undersökningen är att ta reda på hur NTA fungerar på förskolenivå. Detta gjordes via intervjuer och en observation. Samtliga Pedagoger i undersökningen menar att NTA fungerar bra även på förskolenivå, sålänge man bryter ner det till barnens nivå..

Syftet med arbetet är att se om Pedagoger i Tingsryds kommun arbetar med vardagsmatematiken och om de synliggör den för barnen. Vi har valt att avgränsa oss till Pedagoger som arbetar med barn i åldrarna 1-3 år. Arbetet är tänkt att inspirera Pedagoger till att ta till vara på den vardagsmatematik som finns och även reflektera över hur de kan synliggöra den i olika aktiviteter för barnen. I litteraturgenomgången ges en historisk genomgång av matematik i förskolan. Här presenteras även vardagsmatematiken i förskolan som är den form av matematik som små barn kommer i kontakt med och använder under en dag på förskolan.