The impact of classroom enviroment with respect to learning.

Språket är en del av människan och utan ett utvecklat språk kan vi inte kommunicera med omgivningen. Hos barn i förskoleåldern är utvecklingstempot högt och barnets mottaglighet och motivation till att lära lägger grunden för ytterligare lärande (Eriksen Hagtvet, 2004). Syftet med studien är att se hur Pedagoger arbetar med barn i ålder 1-3 år för att stimulera deras språkutveckling. Vi utgick ifrån följande frågeställningar:Hur kommunicerar Pedagoger med barn för att utveckla deras språkliga medvetenhet?Hur använder sig Pedagoger av språket för att stimulera barns språkutveckling?Hur skapar Pedagogerna en stimulerande språkmiljö?För att svar på dessa frågeställningar så gjorde vi observationer på Pedagoger i förskolan.

Denna uppsats handlar om hur Pedagoger kan använda skönlitteratur i samband med elevers kunskapsutveckling. Vi lyfter fram skönlitteraturens möjligheter i undervisningen. Syftet med uppsatsen är att få ökad kunskap om hur Pedagoger kan använda skönlitteratur i sin undervisning. I forskningsbakgrunden tas relevant litteratur upp i förhållande till syftet. Genom kvalitativa intervjuer och egna praktiska undersökningar har vi undersökt hur Pedagoger använder skönlitteratur som ett arbetsmaterial och vilket syfte Pedagoger har när de använder sig av skönlitterärt arbete.

Syftet med undersökningen är att utreda och jämföra hur barn och Pedagoger ser på barns psykiska hälsa. Våra frågeställningar är: Vad innebär psykisk (o)hälsa för barn och Pedagoger? Vilka faktorer anser de försämra respektive förbättra den psykiska (o)hälsan? Anser barn och Pedagoger att barnen är utsatta för dessa faktorer? Vad anser Pedagoger och barn att Pedagogerna gör för att förbättra barnens psykiska hälsa? Undersökningen har gjorts med en kvalitativ metod. Vi har intervjuat 19 barn och fyra Pedagoger. Intervjuerna har skett i fokusgrupper.

Studien syftade till att undersöka hur Pedagoger såg på sambandet mellan rörelse och elevers koncentrationsförmåga. Jag ville se hur Pedagoger tillämpade rörelse, vilka effekter de tyckte sig se samt vad som motiverade dem till rörelse. Metod som använts var en enkätundersökning med 46 Pedagoger. Resultatet visade att Pedagogerna anser att det finns ett samband mellan rörelse och koncentrationsförmåga och som i sin tur gynnar inlärningsförmågan..

Syftet med arbetet var att undersöka hur Pedagoger arbetar i förskolelass och skola ur ett värdepedagogiskt perspektiv. I arbetet har vi ställt 3 forskningsfrågor. Hur definierar Pedagoger begreppet mobbning och hur förklarar man orsaker till uppkomsten av mobbning? Hur kommer skolans värdegrund till uttryck i Pedagogers beskrivning av sitt förhållningssätt? Och sista frågan vi ställde oss var. Vilket arbetssätt använder Pedagoger för att förebygga mobbning och hur kan de relateras till ett värdepedagogiskt arbete? I resultatet har det kommit fram att Pedagogerna arbetar på olika sätt med värdegrundsfrågorna: bl a genom lek och skapande och med regler..

Vårt syfte med studien är att undersöka Pedagogers uppfattningar om begreppet lek och på vilka sätt den används för barns grundläggande matematikinlärning. Våra frågeställningar är: Vilka uppfattningar har Pedagoger om lek? På vilka sätt beskriver Pedagoger att de använder lek som ett pedagogiskt verktyg i matematikundervisningen? På vilka sätt anser Pedagoger att leken har betydelse för elevernas matematikutveckling? Den metod vi har använt oss av är kvalitativa intervjuer. I studien har åtta Pedagoger från grundskolans tidigare år intervjuats. Vår undersökning visar att alla Pedagoger har en positiv syn till lek i lärandets syfte. Samtliga Pedagoger har svårt att definiera leken, men alla beskriver den som rolig och lustfylld.

Hur upplever och integrerar Pedagoger, i grundskolan, matematik i tematiskt arbete. För att undersöka detta genomfördes åtta intervjuer med Pedagoger, på skolor i Sverige, som profilerar sig med tematiskt arbete på deras hemsida. Metoden som valdes för att genomföra undersökningen var kvalitativa intervjuer. Resultatet visade att matematik är det ämne som Pedagoger är sämst på att integrera. Det visades sig även att Pedagoger upplever matematik som det svåraste ämne att integrera i sin tematiska undervisning, vilket även forskning visat..

Detta arbete belyser hur grundskolans tidigare år Pedagoger (Gt) kan integrera rytmik i sin dagliga undervisning. Frågeställningarna handlar om vad Gt Pedagogerna anser sig behöva för att kunna integrera rytmik i grundskolans dagliga undervisning, samt vad rytmikPedagoger (Ry) anser att Gt Pedagoger behöver för att kunna integrera rytmik i grundskolans dagliga undervisning. För att få fram svar på frågeställningarna togs kontakt med tio Pedagoger, fem rytmik- och fem Gt Pedagoger, som intervjuades och vars svar sedan sammanställdes till resultatet i detta arbete. Fortbildning anser båda pedagoggrupperna att de behöver för att rytmik ska kunna integreras i undervisningen. Andra saker som kan vara avgörande för integreringen är material, intresse, tid och yta. Nyckelord: Rytmik, undervisning, integrering, rörelse, musik och Pedagoger..

Pettersson, Annika (2009). Är Pedagoger med kompetens medvetna Pedagoger? En undersökning om matematik i förskolan. ( Are competent teachers conscious teachers ?A survey about mathematics in the preschool).

Arbetet syftar till att skapa en bild av vad verksamma Pedagoger i förskoleklasser anser om arbetsmetoden Att Skriva sig till Läsning (ASL), vad den kan bidra med i elevernas lärande samt vilka fördelar respektive nackdelar som verksamma Pedagoger upplever att den har..

Syftet med denna uppsats var att synliggöra hur Pedagoger och elever upplever att arbeta och ingå i en åldersintegrerad klass samt hur föräldrarna till de elever vi har intervjuat, ser på denna organisationsform. I vår undersökning intervjuade vi tio elever och två Pedagoger i årskurs 1-3 och 2-3. För att få uppfattningar om hur föräldrarna tycker det är att ha sitt/sina barn i en åldersintegrerad klass, skickade vi ut 36 enkäter med sju frågor. Studien resultat visar att såväl elever som Pedagoger och föräldrar upplever det som positivt att arbeta åldersintegrerat. Fördelarna upplevs vara större än nackdelarna..

Detta arbete handlar om hur läs- och skrivinlärningen individanpassas till de elever, som Pedagoger anser, har läs- och skrivsvårigheter. Genom litteraturstudier och kvalitativa intervjuer har vi undersökt hur Pedagoger definierar läs- och skrivsvårigheter, vem som ger extra stöd och hur det ser ut. För att ta reda på detta har vi intervjuat sex Pedagoger som undervisar elever i lågstadiet. Vårt resultat visar att individanpassning för elever med läs- och skrivsvårigheter sker genom anpassat material i den ordinarie gruppen samt enskilt, tillsammans med speciallärare eller specialpedagog..

I denna studie har vi intervjuat sex Pedagoger angående deras arbetssätt för språkfrämjande hos flerspråkiga barn. Dessa Pedagoger är alla verksamma inom Luleå kommuns förskolor. Vi har valt att använda kvalitativa intervjuer för att få fram deras åsikter och tankar kring språkfrämjande arbetssätt. I vår studie har de framkommit att samtliga Pedagoger arbetar i enlighet med läroplanen för förskolan (1998). Dessutom använder Pedagogerna i stor utsträckning det vardagsmaterial som finns på förskolorna.

Hur förhåller Pedagoger sig till den pedagogiska dokumentationen?.