Tidigare amerikanska studier har visat att identifiering med ett politisk Parti är viktigare för individen än de åsikter som Partiet uttalar. Individen håller med representanter från sitt Parti, oavsett om åsikten som uttalas inte är förenlig med Partiets politik. I föreliggande studie testas dessa resultat i en svensk kontext (N = 89). Resultatet visade att deltagarnas åsikter gick i linje med deras politiska tillhörighet, och de påverkades inte av vilken åsikt deras Parti uttalade. Studien kunde också visa att vänstersympatisörer ansåg att de baserar sin åsikt på en generell ståndpunkt, medan högersympatisörer ansåg att de baserade sin åsikt på specifika argument.

Berättelsen om mediernas hantering av världens första feministiska Parti..

SammanfattningSverigedemokraterna (SD) är ett Parti som har befunnit sig i hetluften under det gångnavalåret. Vi har valt, att genom en kritisk diskursanalys analysera och presentera hur media iform av dags- och kvällspress konstruerar talet om Sverigedemokraterna. Det teoretiskaramverk vi genomfört studien inom rör socialkonstruktionismen, där vi utgått från att allt i våromgivning är socialt konstruerat. Tidigare forskning har visats oss hur olika medier anpassarsina texter efter sociala och ekonomiska intressen och att all information vi tar del av ärkonstruerad. Forskning kring rasism och fascism i Sveriges historia samt forskning kring detdiskursanalytiska perspektivet har hjälpt oss att uppnå vårt syfte.

This essay examines two communist Parties in Sweden; The Communist Party (Kommunistiska Partiet [KP]) and Sweden's Communist party (Sveriges kommunistiska Parti [SKP]). Furthermore, this essay is a comparative study where the two Parties' political agendas are compared. The method with which the study was conducted is a quantitative content analysis, where the frequencies of usage pertaining to certain words and expressions have been measured. The Communist Manifesto by Karl Marx has also been compared to these two Parties' political agendas concerning words and expressions. This was done in order to determine which of the examined Parties stands closer to the aforementioned original document from an ideological perspective.

Syftet med vår uppsats är att undersöka Aftonbladet och Nerikes Allehandas rapportering av Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna och MiljöPartiet. Vi vill ta reda på om rapporteringen är Partisk eller ej och i så fall vem som gynnas eller missgynnas. Vi har utgått ifrån att Sverigedemokraterna får en viss särbehandling då det anses vara ett främlingsfientligt Parti. Vi har valt att använda oss av en kvantitativ metod då vi vill undersöka frekvenser och utrymme. Det vi vill ha svar på är hur Nerikes Allehanda respektive Aftonbladet rapporterar om Partierna.

I denna uppsats undersöks under vilka omständigheter det är mer sannolikt att lokala Partier uppstår. Partibildningar åren 1982 till 2002 undersöks och ett flertal hypoteser kring varför Partier bildas testas med regressionsanalys. Det tycks som att den ekonomiska situationen i en kommun inte påverkar sannolikheten för att ett nytt Parti uppstår. Däremot finns det en spridningseffekt av Partier, nya Partier bildas i högre utsträckning i områden där det sedan tidigare är vanligt med Partibildningar. Vi finner också att ett byte av styrande föregående val ökar sannolikheten för att nya Partier bildas, i motsats till vad vi förväntat oss.

Vi har ställt oss frågorna: På vilket sätt framställs Sverigedemokraterna som Parti och deras politik i Sveriges sex största dagstidningar under perioden 17-22 september? Vilka bevakningsstrategier syns i texterna? Är bevakningen av Sverigedemokraterna saklig?.

Uppsatsen syftar till att beskriva komvuxelevers politiska värderingar och korrelationen med ett politiskt Parti. Avsikten är att se om eleverna beskriver Partiet som det är, där de ser sina egenintressen, eller om de beskriver Partiet som det bör vara utifrån en idealiserad uppfattning. Samhället förändras och Partipolitiken med den, därav är det min avsikt att se hur detta tar sig utryck i elevernas deltagande i det civila samhället och deras medievana. Detta tolkas sedan i ljuset utav styrdokumenten, för att på så vis ge mina resultat en betydelse för undervisningen inom skolan. Jag använder mig av statsvetenskapliga och sociologiska teorier för att ge resultaten en teoretisk förklaring, dock är enkätunderlaget för litet för att göra några induktiva utsagor.

Kan ideologier försvinna? Fukuyama beskriver detta i sin bok Historiens slut och den sista människan? från 1992. Ett Parti i Sverige som anser sig ha flera ideologier inom samma Parti idag är Moderaterna. Moderaterna anser sig ha blandat både konservatism och liberalism inom Partiet och är därför ett intressant studieobjekt. Hur har då denna ideologiska dualism kunnat existera om konservatismen borde utkonkurrerats av liberalismen, enligt Fukuyama? Syftet med uppsatsen är således att undersöka om, och i så fall hur, en utveckling från konservatism till liberalism manifesteras i moderaternas Partiprogram.

Syftet med studien har varit att studera om de politiska Partierna i kommunfullmäktige Halmstad är avideologiserade genom att studera vad respektive Parti anser vara orsak till ungdomsbrottsligheten samt hur de ser på lösning till ungdomsbrottsligheten. Studien utgår ifrån tre olika perspektiv; det individorienterade, det samhällsorienterade och det samhälls- och individorienterade perspektivet. Vidare har syftet varit att studera var Sverigedemokraterna står i relation till de övriga Partierna i det valda politikområdet. I studien användes en kvalitativ metod som utgjordes av samtals intervjuer med en representant från respektive Parti med kunskap och kompetens inom det valda ämnesområdet, ungdomsbrottslighet. Intervjuerna avsågs ge en fördjupad kunskap om vad respektive Parti anser vara orsak till ungdomsbrottslighet samt vad de fokuserar på för att förebygga ungdomsbrottsligheten i framtiden.

Moderaterna är ett Parti som varit en del av Sveriges politik i över hundra år och de har en historia som Sveriges representanter för högerpolitik och konservatism. Efter ett lamt röstresultat i valet 2002 beslutade de sig för att restaurera sitt Parti. Under ledning av den nya Partiledaren Fredrik Reinfeldt skapades "nya moderaterna" vilket kom att bli väldigt uppmärksammat och debatterat i och med de förändringar som det medförde.Denna studie utreder dels vad förändringen till nya moderaterna innebar för Partiet samt för väljarna, men även hur den påverkar svensk politik i ett större perspektiv.Uppsatsen diskuterar även hur strategierna för att marknadsföra nya moderaterna har anpassats efter hur politisk propaganda internationellt sett bedrivs idag.Studien är diskursanalytisk och utgår från nya moderaternas språk och hur det strategiskt används för att skapa nya diskurser och förändra redan existerande sådana.Uppsatsen refererar till nya moderaternas egna marknadsföringsmaterial för att kunna analysera sättet de väljer att presentera sig själva på..

Varför vann Hamas valet? Valresultatet som blivit så uppmärksammat och ifrågasatt av omvärlden vill vi undersöka. Vårt syfte är att hitta en förklaring till varför det palestinska folket röstade på ett av omvärlden terrorstämplat Parti. I vår undersökning utgår vi från fyra olika väljarteorier som kan härledas till den politiska kontexten. Teorierna förklarar valresultat utifrån 1) ideologisk närhet 2) politisk agenda 3) tydlighet i kommunikation av ståndpunkter 4) Partiernas kompetens.

Denna uppsats har sin utga?ngspunkt i Martha C. Nussbaums tes om humanvetenskapens utsatthet i en va?rld da?r beslutsfattare alltmer stra?var efter ekonomisk tillva?xt. Nussbaum menar att de medborgerliga kompetenser som kra?vs i en fungerande demokrati ba?st tra?nas inom ramen fo?r humanvetenskap, men att denna disciplin nedprioriteras till fo?rma?n fo?r a?mnen som pa? ett till synes mer ma?tbart sa?tt fra?mjar den ekonomiska tillva?xten.

Syftet med denna studie är att undersöka kvinnors politiska deltagande i irakiska Kurdistan. utifrån syftet undersökt sex frågeställningar: Hur stor andel av kvinnorna i irakiska Kurdistan röstade i förra valet, är medlemmar i ett politiskt Parti, arbetar i ett politiskt Parti, har kontaktat en politiker eller deltagit i en manifestation, vad kvinnor själva anser vara vilka faktorer som hindrar deras politiska deltagande samt om det finns ett samband mellan utbildning och kvinnors politiska deltagande. En enkätundersökning genomfördes i irakiska Kurdistan. Arbil, Dohuk och slemaniya, sammanlagt mottogs 200 enkäter. Resultaten visar att det politiska deltagande är högt bland de undersökta kvinnorna i alla deltagandeformerna.

Titel Skräckvisioner och demokratiska kampanjideal ? professionalisering bland Partierna i GöteborgFörfattare Sofia Johansson och Daniel SwedinKurs Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap,Institutionen för journalistik och masskommunikation vidGöteborgs UniversitetTermin Vårterminen 2008Handledare Bengt JohanssonSidantal 49 + bilagaSyfte Syftet är att undersöka i vilken utsträckning Partierna i Göteborg vidvalet 2006 bedrev kommunala valkampanjer som kan karaktäriseras som professionaliserade.Metod Kvalitativ metod. Informantintervjuer med Partiföreträdare för de etablerade politiska Partierna i Göteborg.Material 7 intervjuer med politiska företrädare:Gunnel Aho, moderaternaJöran Fagerlund, vänsterPartietFranziska Gustafsson, centerPartietMartin Hellström, kristdemokraternaStefan Landberg, folkPartietMax Reijer, miljöPartietClaes Wennberg, socialdemokraternaHuvudresultat Vi har funnit att Partierna i Göteborg i viss mån kan anses somprofessionaliserade i sitt kampanjarbete. Vårt resultat visar att samtliga Partier använde sig av professionaliseringstekniker, dock i olika grad och utsträckning. Huvudsakligen var Partierna i Göteborg säljorienterade i kampanjarbetet.