Den här uppsatsen är en C-uppsats för Programmet för Pedagogisk Mjukvaruutveckling, Högskolan i Halmstad, 2004. I denna uppsats undersöker vi vilken navigeringsdesign som kan vara lämplig att applicera på e-Papperstidningar. Genom en kvalitativt förhållningssätt har vi genomfört en undersökning där vi har blandat observation med intervju samt kompletterat med en enkät. Vi har även inhämtat information från litteratur samt databaser som IEEE och ACM. En ryggrad i uppsatsen är Ben Shneidermans (1998) åtta gyllene regler för att uppnå en god gränssnittsdesign.

Allt fler tidningar har utökat sin verksamhet till fler plattformar, den ökade användningen av internet ochsurfplattor har gjort att möjligheten att annonsera inom tidningsbranschen har vuxit. Hur förhåller sigkonsumenterna till annonsering i de olika publiceringskanalerna?Uppsatsen ämnar undersöka om det finns en skillnad i attityd och beteende mellan annonser i digitalatidningar och Papperstidningar. Huvudfrågan som utretts i uppsatsen är:Finns det en skillnad i konsumentensattityd och beteende kring annonsering i papperstidning kontra dess motsvarighet i surfplatta och på webben?För att besvara problemformuleringen bestod undersökningsprocessen av bland annat tester ochanvändarintervjuer samt en studie av befintlig litteratur och forskning kring området.

Newspapers have undergone big changes with the progress of Internet and the newspapers establishment on the Internet. This adjustment to the Internet has resulted in differences between the content in newspapers and Web news sites. A quantitative content analysis and questions to Web authorities have been used in this study to describe what these differences are. During three days, three different newspapers were analysed and the conclusion was that many of the articles that were published in the newspapers also could be found in the newspapers Web versions. At the same time a lot of the articles on the Web news sites were not published in the newspapers.

Den här uppsatsen presenterar en undersökning vars syfte är att se om det finns skillnader i språket och semiotiken, inom semiotiken studerar man t.ex. tecken, bilder och annat som kan vara betydelseskapande, i nyhetsartiklar publicerade i Papperstidningar och på webben. Bakgrunden till denna undersökning är utbredningen av nyhetsläsare på webben och de minskade upplagorna av tryckta dagstidningar. Undersökningen bygger på jämförelse och analys av en och samma nyhet i tidningarna Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och Aftonbladet och deras respektive webbsidor. Undersökningen visar att artiklar på webben bland annat är längre.

Den här uppsatsen presenterar en undersökning vars syfte är att se om det finns skillnader i språket och semiotiken, inom semiotiken studerar man t.ex. tecken, bilder och annat som kan vara betydelseskapande, i nyhetsartiklar publicerade i Papperstidningar och på webben. Bakgrunden till denna undersökning är utbredningen av nyhetsläsare på webben och de minskade upplagorna av tryckta dagstidningar. Undersökningen bygger på jämförelse och analys av en och samma nyhet i tidningarna Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och Aftonbladet och deras respektive webbsidor. Undersökningen visar att artiklar på webben bland annat är längre.

Studiens syfte är att undersöka huruvida svensk press behöver tydligare riktlinjer för hur klander från Pressens opinionsnämnd, PON, ska publiceras, både i Papperstidningar och på nätet. Syftet innefattar också att försöka definiera den mest lämpade utformningen för lättillgängliga och etiskt korrekta publiceringar av nämndens uttalanden. Kvalitativa professionsintervjuer med utgivare, medieforskare samt Allmänhetens pressombudsman, PO, analyseras utifrån teorier om pressetisk självsanering och begreppet media accountability. Resultatet visar att PON:s uttalanden är alldeles för långa och otympligt utformade för att tydliga publiceringar ska vara möjliga. Nämndens riktlinjer är förlegade och saknar förankring i det rådande medieklimatet.

Denna rapport beskriver hur dagens tekniska processer ser ut vid tillverkning av applikationer för interaktiva publikationer. En interaktiv publikation är en digitalt skapad tidning med ett extra lager av information som man kan interagera med. Exempel på interaktivitet är bildspel, video och informationsflöden i realtid som visas direkt i tidningen. Rapporten fokuserar på vad det är som ger ett mervärde till en digital interaktiv publikation och vilka funktioner det är som kan ge upphov till detta. Genom en jämförande analys mellan digitala publikationer och Papperstidningar tas fyra designaspekter fram för att användas som grund för hur interaktiva element bör hanteras i framställningen av digitala publikationer. En prototyp av en interaktiv publikation har tagits fram för att visa hur designaspekterna kan tillämpas och för att visa hur information kan presenteras på ett mer interaktivt sätt. .

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur svenska dagstidningsredaktioner förhåller sig till featurejournalistik i dag och vilken betydelse feature har för papperstidningens överlevnad. Undersökningen är uppdelad i en kvantitativ och en kvalitativ del. Vi har lagt fokus på fyra tidningar ? Katrineholms-kuriren, Norrköpings tidningar, Sydsvenska dagbladet och Göteborgs-posten. Som kvantitativ metod har vi räknat antalet texter med featurekaraktär i respektive tidning under en vecka i november 2009.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur svenska dagstidningsredaktioner förhåller sig till featurejournalistik i dag och vilken betydelse feature har för papperstidningens överlevnad. Undersökningen är uppdelad i en kvantitativ och en kvalitativ del. Vi har lagt fokus på fyra tidningar ? Katrineholms-kuriren, Norrköpings tidningar, Sydsvenska dagbladet och Göteborgs-posten. Som kvantitativ metod har vi räknat antalet texter med featurekaraktär i respektive tidning under en vecka i november 2009.

Bakgrund: Från att ha förmedlats via grottmålningar, Papperstidningar, böcker och skivor har distributionen av contentprodukter blivit smidigare i och med att internet har fått genomslagskraft. Denna typ av distribution är mycket snabbare och dessutom i många fall billigare än de tidigare typerna. Dessutom finns det numer möjligheter för gemene man att publicera och distribuera content. Syfte: Att undersöka hur contentdistribution i musikindustrin förändras på grund av den pågående övergången från analog till digital ljudförmedling. Dessutom undersöka vad det finns för incitament till fortsatta förändringar i framtiden.

Purpose/Aim: To investigate why people in the age group of 30-40 subscribe to the traditional morning newspaper even though they can get the same information at a much lower cost from for example TV, the internet or the free daily papers. The aim is to also look at possible future alternatives to the traditional morning newspaper.Material/Method: Focus group interviews were used to gather the empirical material. These consisted of a total number of twelve people, divided into three groups. The results from the focus group interviews were analysed with help from established uses & gratifications theories and two diffusion theories.Main results: This study shows that people read the traditional morning newspaper to get a good mixture of entertainment and local, national and global news. It is relaxing to read the newpaper on paper compared to reading it on the internet, mainly because you get a good overview which makes it a lot easier to find exactly want you want to read.

Uppsatsen syftade till att undersöka den lokala mediebevakningen i och av Stockholm. Fri och självständig journalistik sägs vara absolut nödvändig för en fungerande demokrati. I uppsatsen undersöks hur den lokala journalistiken såg ut under några vårdagar 2011. Studien var en hypotesprövning av Noam Chomskys propagandamodell. Chomsky menar att fria medier i den liberala demokratin tenderar att fungera som propagandamaskiner för samhällseliten.

SammanfattningMedieklimatet i Sverige har blivit allt hårdare under de senaste tio till femton åren. Allt fler aktörer spelar på mediemarknaden och konkurrerar om konsumenterna. För lösnummersålda Papperstidningar är både löpsedeln och förstasidan på tidningen reklampelare som ska sälja tidningen till konsumenterna. Och innehållet på dessa väsentligt för upplagesiffrorna.I vår studie har vi undersökt om den ökade konkurrensen medfört att förstasidorna på Sveriges upplagemässigt största tidning, Aftonbladet, förändrats. Detta har vi gjort genom att i en kvantitativ innehållsanalys jämföra förstasidor från 1987, 1997 och 2007.

SammanfattningPressmeddelanden är en vital del av PR-arbetet och pressmeddelanden blir ofta publicerade som nyhetsartiklar i tidningar och på webben. Denna fallstudie riktar in sig på Telias pressmeddelanden och vad som händer med dessa.Syftet med den här fallstudien är att undersöka vad som karaktäriserar pressmeddelanden från Telia som får medieutrymme. Vidare avses att teoretiskt pröva generella mönster hos pressmeddelanden från Telia som blir publicerade i olika medier. Denna prövning utgår från teorierna om information subsidies och nyhetsvärdering och diskuteras i en kontext baserad på Castells teori om nätverkssamhället. En jämförelse av digitala och analoga mediers tendens att publicera PR-genererat material från Telia avses också att göras i studien.Studiens teoretiskt förankrade forskningsfrågor är följande:Vilka ämnen (i pressmeddelanden) blir till nyhetsartiklar?Vilka medier kopierar innehåll direkt från pressmeddelanden?Påverkar källans prominens pressmeddelandets chanser till publicering?Tenderar pressmeddelanden med lokal vinkling att generera fler artiklar än pressmeddelanden utan?Teoretiskt ramverk för denna studie är Castells teori om nätverkssamhället, Gandys teori om information subsidies vidareutvecklad av Turk och Galtung och Ruges teori om nyhetsvärde.

Vi startade vår studie med en vilja att ta reda på hur tidningsföretagen ska göra för att hantera förändringsprocessen som sker inom tidningsbranschen just nu. Upplagorna för Papperstidningarna sjunker och många tidningar tvingas säga upp personal för att finansiera verksamheten. Fler och fler tidningsföretag har även börjat införa olika sätt att ta betalt för de digitala nyheterna på internet som ett försök att ordna upp den försämrade ekonomin. Det aktuella ämnet har väckt många frågor hos oss. Är papperstidningen en rest från gamla tider som snart kommer ersättas helt av de digitala nyheterna? Och hur ska det digitala i så fall kunna finansiera tidningarna när läsarna är vana att få sina digitala nyheter gratis?Vi har studerat ämnet genom en kvantitativ studie där vi med en enkät frågat personer mellan 25-45 år om deras vanor och syn på nyheter och nyhetsmedier.