Sök:

Sökresultat:

8 Uppsatser om Pappershantering - Sida 1 av 1

Utveckling av ärendesystem för föreningsaktiviteter

IT-baserad hantering av information kan i många fall vara till stor hjälp för organisationer, vid hantering av administrativa uppgifter. Rollspelsföreningen Trollborgen använder idag ingen typ av sammansatt teknisk lösning vid hantering av information. Idag används endast ren Pappershantering för medlemslistor, spelcirklar och materialhantering, samt e-postmeddelanden för att sprida nyheter till föreningens medlemmar. Genom att använda ett webbaserat IT-system kan Trollborgen lättare interagera med sina medlemmar och hantera information på ett mer tidseffektivt sätt. IT-system kan även minimera risken för problem vid hantering av viktig information rörande föreningens medlemmar och spelmaterial.Syftet med denna rapport var att genom utvecklingsmetoden OpenUP få fram hur Trollborgen på bästa sätt kan effektivisera föreningens administrativa arbete, samt utveckla ett webbaserat och databasanslutet system, som underlättar Trollborgens föreningsverksamhet.

EDI, med fokusering på små och medelstora företag

Detta arbete behandlar EDI (Electronic Data Interchange). EDI är en teknik som innebär att standardiserade dokument skall kunna överföras elektroniskt från ett datorsystem till ett annat, med ingen eller begränsad mänsklig inblandning. Jag har försökt att inrikta min undersökning mot små och medelstora företag.De nyckelfrågställningar som jag valt att undersöka är följande: Vad talar för EDI och vilka skäl finns det till ett införande? Vilka förväntningar har företag på EDI vid ett införande? Vilka krav ställs det på organisationer som står inför ett införande av EDI? Vilka hinder finns för små och medelstora företag att införa EDI? Säkerhet i samband med EDI? Dessa frågeställningar har jag genom litteraturstudier, surveyundersökningar och en fallstudie samlat material till. Efter att materialet samlats in och analyserats så har jag dragit slutsatser utifrån mina frågeställningar.

?En patient, en användbar journal? : användning av vårdinformationssystemet COSMIC

Användandet av IT i vården kan vara en kraftfull resurs för att säkerställa vårdkvalitet och patientsäkerhet, till exempel genom att tillhandahålla rätt information om patienten på rätt plats vid rätt tidpunkt. Detta ställer stora krav på de IT-system som ska stödja det vårdande arbetet, representera informationsmängden, och samtidigt möjliggöra överföring av information. En omvälvande förändringsprocess pågår inom vården där dokumentation och administration sker med hjälp av datorer istället för med manuell Pappershantering. Trots att alla parter ? vårdgivare, landsting och systemleverantör - är överens om det övergripande målet att gå mot "en patient, en journal", har förändringsprocessen visat sig vara svår.En fallstudie har genomförts där fokus legat på arbetet i dess helhet samt hur detta arbete stöds av IT-systemet Cosmic.

Utformning och implementering av distribuerad mjukvarunedladdning i ett inbyggt system

Plockmatic International AB har sedan 1974 utvecklat och tillverkat maskiner förPappershantering. De gör idag maskiner för bland annat häftestillverkning och kuvertering.I maskinerna finns CAN-bussar med upp till tio noder med mikrokontroller.Vid mjukvaruuppdatering måste varje nod uppdateras för sig. Detta ärtidskrävande. Det finns därför behov av centraliserad uppgradering.En litteratustudie genomfördes och olika sätt att lösa centraliserad installation avmikrokontroller undersöktes. Vikt lades på hur installationen kan göras säker ochverifieras.

Knutpunkter i Stål - Effektiv Dimensionering

Den nya standarden Eurokod kräver omställningar på byggprojekteringskontoren i det hänseende att personalen måste lära sig att använda och följa denna standard. För knutpunkter i stål har det hittills funnits stöd i form av beräkningsmetoder och handböcker, men ännu har inte någon utförlig hjälp om hur man hanterar dem med Eurokod utkommit. Trots att dimensioneringsprocessen av knutpunkterna är mycket viktig vid projektering av stålkonstruktioner är processen långsammare än den kan vara. Därför vore det bra om man fann ett enklare och snabbare sätt att dimensionera knutpunkter i enlighet med Eurokod.Intervjuer har visat att dimensioneringsprocessen hittills fungerat så att beräkningarna sker för hand av en konstruktör enligt BKR:s regler, för att sedan modelleras i 3D av en projektör som slutligen får sina ritningar granskade av en tredje person.Genom fallstudier av standardknutpunkten BP1 söktes en förbättrad dimensioneringsprocess jämfört med den som intervjuerna beskrev. I fallstudierna dimensionerades BP1 för hand och med programmen Autodesk Robot Structure Professional Analysis 2011 och modellerades med Tekla Structure 16.0, hela tiden i enlighet med Eurokod.

Effektivisering av fastighets- och serviceföretag med modern mobil teknik

IsMobile har utvecklat ett Internetbaserat verksamhetsstöd för företag med mobil personal inom fältservice (produktlinje Blå CoordinatorTM). Blå CoordinatorTM kombinerar, stöd för uppdragshantering, avancerad optimeringsteknik och den senaste mobila teknologin. Syftet har varit att studera hur mobil teknologi och mobilt verksamhetsstöd som Blå CoordinatorTM kan effektivisera uppdragshanteringen i drifts och serviceorganisationer/företag. Totalt har fem företag/organisationer granskats: ? Piteå Kommun ? Hellmans Rör/NVS AB ? Rikspolisstyrelsen ? Riksbyggen ? Skellefteå Kraft Slutsatser angående hur ett sådant system skulle kunna förbättra verksamheten är baserat på litteraturstudier, kvalitativa bedömningar, intervjuer och analys av verksamheten.

Jämförelse mellan BIM­­-verktygen Revit Structure och Tekla Structures

Den nya standarden Eurokod kräver omställningar på byggprojekteringskontoren i det hänseende att personalen måste lära sig att använda och följa denna standard. För knutpunkter i stål har det hittills funnits stöd i form av beräkningsmetoder och handböcker, men ännu har inte någon utförlig hjälp om hur man hanterar dem med Eurokod utkommit. Trots att dimensioneringsprocessen av knutpunkterna är mycket viktig vid projektering av stålkonstruktioner är processen långsammare än den kan vara. Därför vore det bra om man fann ett enklare och snabbare sätt att dimensionera knutpunkter i enlighet med Eurokod.Intervjuer har visat att dimensioneringsprocessen hittills fungerat så att beräkningarna sker för hand av en konstruktör enligt BKR:s regler, för att sedan modelleras i 3D av en projektör som slutligen får sina ritningar granskade av en tredje person.Genom fallstudier av standardknutpunkten BP1 söktes en förbättrad dimensioneringsprocess jämfört med den som intervjuerna beskrev. I fallstudierna dimensionerades BP1 för hand och med programmen Autodesk Robot Structure Professional Analysis 2011 och modellerades med Tekla Structure 16.0, hela tiden i enlighet med Eurokod.

Effektivisering för att nå kortare intagstider

Examensarbetets syfte har varit att finna faktorer som påverkar tryckeriet Fälth & Hässlers intagstider och därtill presenteraförslag till förbättringar/förändringar som skulle kunna reducera intagstiderna.Som ett första steg i arbetet för att få en övergripande bild av företaget och identifiera eventuella problemområdengenomfördes intervjuer med ansvarig personal från tryckeriets olika avdelningar.En enkät sammanställdes avsedd till tryckarna med uppgiften att ringa in tidstjuvar som uppkommer under intagsprocessen.Enkätsvaren visade att de områden som uppfattades som mest tidskrävande under intagen var; repor i tryck, mekaniskafel i pressen, att papperet som skall användas vid aktuell tryckning är slut/otillräckligt, speglingar samt att rengöringen avpressen tar lång tid.Totalt följdes 60 intag i tre av tryckeriets pressar under projektets gång. Noteringar gjordes angående allmän tryckjobbsinformation,tider, justeringar och eventuella problem.Utifrån följningarna kunde det konstateras att intagstiden uppgick till mer än hälften av den totala produktionstiden.Den faktiska intagstiden visade sig i genomsnitt vara högre än den kalkylerade. Resultaten pekade i samma riktning närden totala produktionstiden sattes i relation till den kalkylerade produktionstiden. Stora interna skillnader noterades mellantryckarlag och tryckare. Det kunde också konstateras att kundintag tog avsevärt längre tid än ordinarie intag.De tidstjuvar som identifierades som mest förekommande under intagen var; bristande lagsamarbete mellan tryckare, arksom kommer snett och fastnar på registerbordet, svårigheter att snabbt få en korrekt färghållning, manuell rengöring avplåtar och gummiduk samt mekaniska fel i pressen.De viktigaste förslagen till förbättring/förändringar som presenteras är följande:? Engagera medarbetarna och klargör tydligt vad kortare intagstider genererar för mervärden.