The final thesis ?Hardy palms for scandinavian climate? describes the family Arecaceae both from a general point of view, and with individual descriptions of seven different species that are known for their coldtolerance. The descriptions of each species is brief and the intention has been to give an introduction to some specific species known for their hardiness. Seperate chapters discuss topics as hardiness, pests and other problems and a short instruction for growing palms on open land in scandinavian climate. Finally a short discussion about continued research on this topic and some conclusions ends this final thesis.

The main purpose of this study is to analyze texts written by pupils during the national test in the subject Swedish for grade 9 in order to identify and illustrate how they have met the instructions for the writing task including genre. The texts have been analyzed using Palmér & Östlund-Stjärnegårdh?s (2005) model for student text analysis. This model has been supplemented by studying word and sentence length, as well as indexes for level of readability (LIX) and word variation (OVIX) in order to illustrate possible differences in a gender perspective. The results of this study are in line with previous research, as the girls? texts are longer and more descriptive, while the boys? texts are shorter and show a wider range of word variation.

The aim with this work has been to examine the climate changes and what these has meant, and will mean during the present century, for plants that have not been hardy in Sweden. A lot of new species can probably be grown today in Sweden's most southern parts, due to an increase in the average annual temperature by 1?C. There is a need of information about these new species and their hardiness. The insufficient information about the subject has been the background to this work.

Nederbördsmätning är viktigt inom många områden och en relativt ny teknik är enoptisk distrometer som med hjälp av laserteknik mäter nederbördspartiklarnasdroppstorlek och fallhastighet. Syftet med detta arbete var att undersöka hur välThies distrometer stämmer överens med nederbördsmätning från ett vippkärl ochmanuella mätningar från institutionen för geovetenskaper vid Uppsala universitet.Institutionen för geovetenskaper överväger att gå över till denna teknik och därmedbehövdes distrometern utvärderas för olika faktorer som kan påverka instrumentet.Vid jämförelse mellan instrumenten visade det sig att distrometern totalt sett samladein mer nederbörd än de andra mätarna. Det är svårt att avgöra vad skillnaden mellaninstrumenten kan bero på men felkällor så som avdunstning och vätning hos vippkärletoch manuella mätningar kan ge mindre nederbörd. En annan orsak kan varafelkalibrering av datan från distrometern. Inga samband hittades för vindhastighet,vindriktning och typ av nederbörd mellan de tre instrumenten.En vidare undersökning gjordes för droppstorleksfördelningen för att ge exempelpå fördelar med en distrometer.

Då humor spelar en stor roll i våra vardagliga liv, inte minst som förmedlare av seriösa samhällsfenomen (Palmer, 2004), kändes det intressant för oss att belysa en medieform som har såväl humor som samhällspolitiska ämnen på agendan. I anknytning till vårt syfte och våra frågeställningar, vilka innefattar en jämförelse mellan två utvalda avsnitt ur TV-serien Parlamentet, har vi använt oss av två teoretiska utgångspunkter; narrativ teori och samtalsanalys. Vi har arbetat med en kvalitativ och textanalytisk metod och applicerat de teoretiska utgångspunkterna narrativ teori och samtalsanalys till vårt empiriska material i analysen. De begrepp vi valde ur narrativ teori är Mishlers modell, innehåll och humor som berättarstrategi, och ur samtalsanalysen valde vi att fokusera på struktur, tur- och turtagning och multimodalitet. Vi har låtit begrepet politikens medialisering fungera som en fond till vår studie, och vi har följt upp våra resultat genom dessa glasögon i slutdiskussionen. Analysen visar att det finns likheter, men framför allt skillnader mellan avsnitten, ur både narrativ och samtalsanalytisk synvinkel. Med hjälp av teorin har vi studerat helheter och delar ur avsnitten för att kunna ge en övergripande bild av vår analys.

SAMMANFATTNING Titel:                     Precisionsmarknadsföring - Framtiden ger inte utrymme för gissningar                                                                                                         Författare:                                                                  Karolina Arvidsson och Anna Palmér Handledare:                                                                  Navid Ghannad Nivå:                                                                  Kandidatuppsats, Marknadsföring 15 Hp. VT 2011 Nyckelord:                     Precisionsmarknadsföring, beslutstöd, dataanalys Problemformulering:                     1. Vad innebär precisionsmarknadsföring?2. Hur används precisionsmarknadsföring i telebranschen i Sverige? Syfte:                     Syftet med uppsatsen var primärt att få ökad förståelse kring vad precisionsmarknadsföring innebär för att sekundärt få ökad förståelse för hur det används inom de två företag i telebranschen som i störst utsträckning använder dataanalys för riktad kommunikation.                                                                 Metod:                     En kvalitativ metodansats med ett deduktivt tillvägagångssätt har använts för att besvara problemformuleringen.

SAMMANFATTNING Titel:                     Precisionsmarknadsföring - Framtiden ger inte utrymme för gissningar                                                                                                         Författare:                                                                  Karolina Arvidsson och Anna Palmér Handledare:                                                                  Navid Ghannad Nivå:                                                                  Kandidatuppsats, Marknadsföring 15 Hp. VT 2011 Nyckelord:                     Precisionsmarknadsföring, beslutstöd, dataanalys Problemformulering:                     1. Vad innebär precisionsmarknadsföring?2. Hur används precisionsmarknadsföring i telebranschen i Sverige? Syfte:                     Syftet med uppsatsen var primärt att få ökad förståelse kring vad precisionsmarknadsföring innebär för att sekundärt få ökad förståelse för hur det används inom de två företag i telebranschen som i störst utsträckning använder dataanalys för riktad kommunikation.                                                                 Metod:                     En kvalitativ metodansats med ett deduktivt tillvägagångssätt har använts för att besvara problemformuleringen.

I denna uppsats behandlas pojkars skrivande i svenskämnet på industritekniska programmet. Kvalitativa intervjuer genomförs med fyra strategiskt utvalda pojkar (betyg IG?MVG) i årskurs 3. Pojkarna beskriver sig själva som skribenter och sin textproduktion, samt avgör skrivundervisningens relevans som förberedelse inför privat- och yrkeslivets skriftbruk. Deras texter analyseras utifrån Palmér och Östlund-Stjärnegårdh (2005), varefter kopplingar mellan texterna och uppfattningarna om skrivande påvisas.

Har du någon gång varit med om att du inte förstår att din samtalspartner är ironisk, eller att du själv blivit missförstådd av samma anledning? Ironi är svårt att uppfatta och om hänsyn inte tas till kontexten, vad särskiljer då ironi från andra emotionella uttryck? Akustiska ledtrådar, som grundtonsfrekvens, intensitet och duration, har tidigare kartlagts för att till viss del kunna förklara skillnaderna mellan olika emotionella uttryckssätt. Ironiska och sarkastiska yttranden har i tidigare studier visats ha högre grundtonsfrekvens, intensitet samt längre duration i jämförelse med andra emotionella uttryckssätt. I detta arbete har 20 deltagare fått bedöma olika emotionella uttryckssätt för 26 ljudfiler, från ett testmaterial skapad av Peder Palmér, Institutionen för Beteendevetenskap och Lärande vid Linköpings universitet. Emotionerna som gestaltades var ironi, sarkasm, ilska, glädje och allvarlighet.

Uppsatsen undersöker genom diskursanalys kravprogressionen i muntliga nationella prov i svenska från årskurs 6 till gymnasiets kurs 3. För att uppnå detta genomförs analys av fyra nationella prov efter en analysmodell konstruerad med hjälp av tidigare etablerade teoretiska modeller för språkutveckling. Även de styrdokument som dikterar provens utformning har innefattats av undersökningen. Analysmodellen behandlar autenticitet och meningsfullhet, språkliga kontextuella faktorer, språklig genre samt språkliga verksamheter och roller. Tillsammans svarar dessa på följande frågor: Vilka förväntningar ställer de nationella proven på hur elevens muntliga färdighet ska utvecklas från årskurs sex till gymnasiets slut? Hur förhåller sig proven till teoretiska beskrivningar av språkutveckling, kontext och autenticitet i muntlig kommunikation? Undersökningen visar att svenska elever förväntas utvecklas från dugliga samtalsdeltagare till respektfulla deltagare i seriösa diskussioner.

Den matematiska identiteten och synen på sig själv som lärande i matematik spelar en betydande roll i en elevs matematiska utveckling. Palmer (2010, 2011) menar att den matematiska identiteten inte är statisk, utan omskapas ständigt, och den är beroende av situation och sammanhang. Därför kan den matematikundervisning som eleven möter i skolan bestämma och begränsa vilka matematiska identiteter som är möjliga för eleven att skapa. Syfte och frågeställningar: Syftet med undersökningen är att beskriva några grundskolelevers syn på matematik och på sig själva som matematiker. Frågeställningar: ? Vilken syn på matematik ger de intervjuade eleverna uttryck för? ? Hur förefaller de intervjuade elevernas syn på matematik påverkas av den undervisning de deltar i? ? Vilka matematiska identiteter framträder i intervjuerna med eleverna? Teoretisk ram: I studien har Wengers (1998) sociala lärandeteori används som teoretisk utgångspunkt.