Utifrån en rapport gjord av Skolverket, rörande de nationella proven, har vi valt att i denna uppsats specifikt undersöka de nationella provet i svenska B på gymnasiet. Våra huvudsakliga frågor i uppsatsen behandlar gymnasielärares och gymnasieelevers olika inställningar och attityder till provet. Vi väljer även att vidare i undersökningen koppla samman användarperspektivet genom en diskussion utifrån kunskapssyn och olika läroplansmodeller. Undersökningen grundar sig i en kvantitativ enkätstudie och en kvantitativ intervju och i sin helhet bör den betraktas som en pilotstudie. Sammanfattningsvis visar undersökningen att det råder en uttryckligt positiv inställning till de nationella provet i svenska B bland lärare och elever. Gällande resonemanget kring kunskapssynen verkar eleverna i vår undersökning fortfarande ha en behaviouristisk syn på kunskap, trots att det nationella proven är utformade för att pröva en mer djupstrukturell kunskap.

Utifrån en rapport gjord av Skolverket, rörande de nationella proven, har vi valt att i denna uppsats specifikt undersöka de nationella provet i svenska B på gymnasiet. Våra huvudsakliga frågor i uppsatsen behandlar gymnasielärares och gymnasieelevers olika inställningar och attityder till provet. Vi väljer även att vidare i undersökningen koppla samman användarperspektivet genom en diskussion utifrån kunskapssyn och olika läroplansmodeller. Undersökningen grundar sig i en kvantitativ enkätstudie och en kvantitativ intervju och i sin helhet bör den betraktas som en pilotstudie. Sammanfattningsvis visar undersökningen att det råder en uttryckligt positiv inställning till de nationella provet i svenska B bland lärare och elever. Gällande resonemanget kring kunskapssynen verkar eleverna i vår undersökning fortfarande ha en behaviouristisk syn på kunskap, trots att det nationella proven är utformade för att pröva en mer djupstrukturell kunskap.

Utifrån en rapport gjord av Skolverket, rörande de nationella proven, har vi valt att i denna uppsats specifikt undersöka de nationella provet i svenska B på gymnasiet. Våra huvudsakliga frågor i uppsatsen behandlar gymnasielärares och gymnasieelevers olika inställningar och attityder till provet. Vi väljer även att vidare i undersökningen koppla samman användarperspektivet genom en diskussion utifrån kunskapssyn och olika läroplansmodeller. Undersökningen grundar sig i en kvantitativ enkätstudie och en kvantitativ intervju och i sin helhet bör den betraktas som en pilotstudie. Sammanfattningsvis visar undersökningen att det råder en uttryckligt positiv inställning till de nationella provet i svenska B bland lärare och elever. Gällande resonemanget kring kunskapssynen verkar eleverna i vår undersökning fortfarande ha en behaviouristisk syn på kunskap, trots att det nationella proven är utformade för att pröva en mer djupstrukturell kunskap.

Skolverkets granskningar visar att betygssystemet då Lpo94 var gällande styrdokument hade tydliga brister. Kritik som riktades mot Lpo94 har främst gällt Otydlighet om hur betyg ska sättas, samt Otydlighet i målen som ska uppnås tillsammans med det faktum att mycket av det som står i Lpo94 kan tolkas olika. Syftet med den här uppsatsen är att genom intervjuer undersöka hur lärare förhåller sig till den nya läroplanen, LGR 11, samt lärarnas syn på vilken eventuellt påverkan den nya läroplanen kan komma att ha på själva undervisningen och vilken betydelse den kan komma att ha för eleverna. Resultatet av studien visade att lärarna ansåg att den nya betygsskalan förenklade lärarnas arbete när det gäller en enklare och mer rättvis bedömning samt betygssättning. De ansåg även att fler betygssteg på skalan var mer rättvis för eleverna.

I en miljökonsekvensbeskrivning, MKB ska en beskrivning av planerade åtgärder ges för att undvika, minska eller avhjälpa skadliga verkningar, då projektet antas medföra betydande miljöpåverkan. Eftersom det upptäckts allvarliga brister för skadeförebyggande åtgärder i forskningsrapporter utomlands, var det intressant att undersöka åtgärdskvalitén i några svenska MKB. Svagheter och styrkor i skadeförebyggande åtgärder i 6st MKB för 2st markkabelanläggningar i Sverige undersöktes. Metoden för undersökningen var två fallstudier som jämfördes mot varandra och analyserades mot teorier. Resultatet visade att kvalitén på det undersökta materialet var övervägande bra, jämförelsevis mot de forskningsrapporter som visat på bristfälliga åtgärdsförslag utomlands.

Kommunerna har möjlighet att skydda bevarandevärd bebyggelse i detaljplaner genom att meddela skydds- och varsamhetsbestämmelser på de fastigheter som är värda att bevara. Vad som är tillåtet att skydda med sådana bestämmelser regleras i 4 kap 16§ PBL.Tidigare undersökning visar att det kan finnas problem med utformningen av dessa bevarandebestämmelser. Både att de saknar stöd i PBL och att de är otydligt formulerade.I studien har granskats hur bevarandebestämmelserna är utformade i Västra Götalands Läns kommuner, om de har någon brist/Otydlighet. Materialet som har granskats är de detaljplaner som varit under pågående arbete i kommunerna under tiden v.14 till v.16.  Till bygglovshandläggare i samtliga kommuner i Västra Götalands Län har en enkät skickats ut, där de fick svara på hur det är att jobba med bevarandevärd bebyggelse vid bygglovsprövning.

Syftet med vår uppsats är att undersöka hur yrkesrollen ser ut för LSS-/funktions¬hinder¬hand¬läggare i Göteborg. Vi har även tittat närmare på relationen till den egna organisationen samt relationen till andra yrkesgrupper.Våra frågeställningar är:Hur ser LSS-/funktionshinderhandläggarnas relation till den egna verksamheten ut?I hur stor utsträckning anser LSS-/funktionshinderhandläggarna att deras gränser och ansvarsområden är tydligt definierade gentemot andra yrkesgrupper?I hur stor utsträckning anser LSS-/funktionshinderhandläggarna att de har en tydligt definierad formell respektive informell yrkesroll?Vi har använt oss av kvantitativ metod i form av en webbenkät riktad till alla LSS-/funktions¬hinder¬hand¬läggare i Göteborg. Vi har i vår analys av materialet använt oss av rollteori, pro-fessionsteori samt tidigare forskning. Uppsatsen är till stor del kvantitativ i sitt upplägg men har kvalitativa inslag i analysen.

Vi har analyserat Forum för levande historias material brott mot mänskligheten under kommunistiska regimer genom en hermeneutisk textanalys. Syftet med uppsatsen är att undersöka om materialet förmedlar historiemedvetande. Resultatet visar att materialet inte förmedlar det som krävs för att historiemedvetandet ska stimuleras. De historiska händelserna sätts inte tillräckligt väl in i sitt sammanhang och det råder Otydlighet beträffande vad som orsakade utvecklingen. Materialet redovisar inte tillräckligt många förklaringsperspektiv.

Konflikter är ett komplexet fenomen som existerar i alla delar av samhället, de är inte minst vanligt förekommande i arbetslivet. Det är av största vikt att organisationer kan hantera dessa på ett konstruktivt sätt. Syftet med denna studie var att belysa konfliktproblematik och konflikthanteringsprocessen i organisationer. Intervjuer genomfördes med personalansvariga, anställda och en konsult och resultatet analyserades med tematisk analys. Resultatet påvisade att många negativa konsekvenser uppstår som följd av konflikter och att vilken metod företagen använder har betydelse, men också att Otydlighet som skapar osäkerhet på olika nivåer är av avgörande vikt.

Bakgrund: Sjuksköterskorna har en central roll i samarbetet kring vårdandet i livets slutskede. Det etiska har stor betydelse i detta sammanhang. Maktlöshet, osäkerhet och Otydlighet skapade etiska konflikter i vården generellt i samband med kommunikation, relationer och samarbete. Här beskrivs vad vård i livets slutskede innefattar, sjuksköterskans roll, etik i vårdandet och vad etiska svårigheter är.Syfte: Denna översikts syfte var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av etiskt svåra situationer inom vård i livets slutskede.Metod: Studien är en allmän litteraturöversikt som syftar till att skapa en översikt över det nuvarande kunskapsläget inom ämnet. Översikten bygger på elva artiklar, som har granskats och analyserats kritiskt.

Syftet med vår undersökning har varit att öka förståelsen för komplexiteten som skolledningen och lärarna möter när en ny reform genomförs i skolan. Vi har grundat undersökningen på hur en skola upplevde och genomförde reformen med den individuella utvecklingsplanen, IUP. Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer med personer från skolledningen samt en lärargrupp. I våra intervjuer har svaren från respondenterna varit att de upplevt att direktiven med reformen IUP varit otydliga. Denna Otydlighet har vi sökt svar på genom att undersöka en reforms väg från regeringsbeslut till lokalt genomförande.

Syftet med denna uppsats är att studera folkhälsosamordnarens syn på sin yrkesroll och belysa den i ett professionsteoretiskt perspektiv för att öka förståelsen för deras arbete.Frågeställningarna lyder:Vilken utbildnings- och kunskapsbakgrund har folkhälsosamordnarna och vilken betydelse uppfattar de att den har för deras yrkesroll?Vilken legitimitet och status uppfattar folkhälsosamordnarna att de har som yrkesgrupp i den kontext där de verkar?Vilka organisatoriska förutsättningar anser folkhälsosamordnarna att det finns för deras yrkesgrupp och hur påverkar det uppfattningen om självständighet?Metod och material : Kvalitativa intervjuer. Urval: fyra folkhälsosamordnare från Västra Götalandsregionen. Samtliga intervjuer spelades in. Det empiriska materialet bearbetades med hjälp av kodning och analyserades utifrån professionsteori.Resultatet visar att folkhälsosamordnarens yrkesroll präglas av en Otydlighet.

Syftet var att via kvalitativa intervjuer med enhetschefer undersöka hur missbruks- och beroendevården kan utvecklas genom statlig styrning. Detta gjordes med utgångspunkt i missbruksutredningen, vilken har kommit med förslag för fortsatt styrning av missbruksvården. Intervjuerna var semi-strukturerade. Resultatet av studien tolkades utifrån Lundquist (1998) styrningsbegrepp för offentliga verksamheter. Förväntan på missbruksutredningen har varit stor och resultatet i studien visar på en stor Otydlighet när det gäller hur missbruks- och beroendevården på bästa sätt ska styras.

Denna studie undersöker påverkande faktorer på asylhandläggarens rättsanvändning av utlänningslagen. Uppsatsen utgår ifrån ett rättssociologiskt perspektiv vilket lyfter upp att andra faktorer utöver lagstiftningen spelar in vid lösning av ett juridiskt problem. Under en praktiktid på Migrationsverket i Malmö genomfördes en förstudie samt en kvalitativ intervjustudie med åtta handläggare på verkets tre asylprövningsenheter. Intervjumaterialet är studiens huvudsakliga empiri. Studien visar att handläggarna upplever att flera faktorer såsom lagens Otydlighet, produktionskrav, egen inställning till uppdraget, samhällsstrukturer, organisationens verktyg och beslutsfattares inställning påverkar dem i deras rättsanvändning av utlänningslagen.

Syftet med detta arbete är att ge en bild av hur bedömning och betygsättning sker i kemiundervisningen i gymnasiet idag. Utsagor från intervjuade lärare tyder på att det ses som en viktig uppgift, används både i formativt och summativt syfte och tar tid. Ofta väger skriftliga prov, laborationsrapporter samt aktivitet under lektionstid tyngst för betyget, men hänsyn tas till många aspekter och delmoment. Projektarbeten och fördjupningar uppges av en av fem lärare som tungt vägande och bedöms utifrån muntliga redovisningar. Vid bedömningar används nationella målkriterier samt lokala eller personliga kriterier, som utgår från de nationella.