Syftet med detta arbete är att ge en bild av hur bedömning och betygsättning sker i kemiundervisningen i gymnasiet idag. Utsagor från intervjuade lärare tyder på att det ses som en viktig uppgift, används både i formativt och summativt syfte och tar tid. Ofta väger skriftliga prov, laborationsrapporter samt aktivitet under lektionstid tyngst för betyget, men hänsyn tas till många aspekter och delmoment. Projektarbeten och fördjupningar uppges av en av fem lärare som tungt vägande och bedöms utifrån muntliga redovisningar. Vid bedömningar används nationella målkriterier samt lokala eller personliga kriterier, som utgår från de nationella.

Demokrati är ett omhuldat begrepp som är svårt att definiera och har otydliga avgränsningar. Detta medför svårigheter vid kontrollen av hur demokratisk den svenska förvaltningen är. Avsaknaden av ett verktyg för att undersöka verksamheten ur ett demokratiskt perspektiv gör att demokratigranskningen har svårt att få samma förutsättningar som en ekonomirevision.Denna uppsats har som syfte att granska om en kontroll av demokratiska värden sker och hur den ser ut. Uppsatsen bygger på en fördjupad granskning av revisionen i Malmö stad.Studien har grundat sig på analys av tidigare forskning och textanalys av befintliga dokument som styr den kommunala revisionen samt intervjuer med i ämnet insatta personer.Vi fann att det förekommer en demokratisk kontroll i Malmö stad, men att den saknar en tydlig demokratidefinition som kunde vara ett verktyg för att ytterligare utveckla hur en sådan kontroll ska se ut. Denna Otydlighet återfinns i de regleringar som styr den kommunala revisionen, varför vi efterlyser en levande demokratidiskussion..

Samhällsförändringar som globalisering och teknisk utveckling har förändrat arbetslivet vilket gjort att förutsättningarna för begrepp som krav och kontroll kan ha förändrats. Syftet med denna studie var att ur ett åldersperspektiv identifiera eventuella huvudeffekter av nya krav och former av kontroll på mental ohälsa men även modererande effekter av kontroll på sambandet mellan krav och mental ohälsa. En enkät skickades till en revisionsfirma och gav 251 svar. Fyra regressionsanalyser utfördes och visade att måloklarhet hade ett signifikant samband med mental ohälsa får både yngre och äldre medan Otydlighet kring när arbetsuppgiften är avklarad endast var signifikant för yngre. Samtidigt visade sig autonomi ha en modererande effekt på sambandet mellan måloklarhet och mental ohälsa.

Syfte med denna undersökning var att ta reda på vad förskollärare hade för uppfattningar om begreppet mobbning i förskolan och hur de arbetar för att förebygga det. För att få svar på syfte och frågeställningar användes kvalitativa intervjuer där tankar och åsikter ligger i fokus. Vi valde därmed att intervjua sex stycken förskollärare på tre stycken förskolor, en privat och två kommunala. Intervjusvaren analyserades och sammanfattades inom kategorier som framkom som mest centrala i resultatet. Resultatet visar att det råder delade meningar samt en Otydlighet om vad mobbning innebär i förskolan.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka och beskriva assistenternas självupplevelser gällande gränsdragningsproblem mellan privat och professionellt och hur de upplevt sin arbetssituation. Syftet var vidare att kunna identifiera de problem och dilemman som kan tänkas uppstå i relationen mellan brukare och assistent samt hur dessa hanteras.Metod: Den kvalitativa forskningsstudien omfattar två fokusgruppsintervjuer där fyra personliga assistenter medverkat vid varje tillfälle. Gruppdiskussionerna har genomförts i Göteborg och Falkenberg. Begreppen coping och socialt stöd utgör studiens teoretiska referensram.Sammanfattande resultat: Studien visar att personliga assistenter är en rotlös grupp som, i brist på arbetsledning, ofta är helt utelämnade till att skapa sin egen yrkesroll. Vad som ytterligare förstärker svårigheten i yrket är att yrkesrollen inte är den samma när assistenten byter tjänstgöringsställe till en annan brukare, utan är knuten till en specifik brukare.

Försvarsmaktens definitioner av olika förmågor är inte tillräckligt preciserade. Förmågorna beskrivs i dagsläget av Försvarsmakten på ett otydligt sätt där missförstånd kan uppstå. En analysmodell har tidigare utvecklats för att lösa detta problem. Analysmodellen är uppbyggd för att kringgå det problemet då faktorerna som vävs in har en direkt anknytning till verkligheten och de scenarion förbanden kan ställas inför. Faktorerna miljö, motståndaren och effekt utkristalliseras utefter förmågan och scenarion bildas.

Varför vi valt att rikta in oss på Grön IT är för att det är ett relativt okänt begrepp som berör ett väldigt aktuellt ämne, klimatfrågan. Begreppets Otydlighet klargjordes tidigt i arbetet då det var märkbart hur stor ämnets kunskapsskillnad var mellan de två myndigheter vi valt att undersöka. Resultaten i studien är baserat på intervjuer med miljöansvariga hos de myndigheter vi undersökt. Syftet med intervjuerna var att få insikt i hur långt myndigheterna kommit i sitt arbete med Grön IT, exempelvis med personalutbildningar och införande av olika policies. Vi valde att undersöka och jämföra Stockholms universitet med Uppsala universitet och i slutsatsen kan vi fastställa att deras fas inom Grön IT skiljer sig avsevärt i både kunskap och arbete och att den myndighet som kommit längre i sitt arbete mot en grönare IT sparar både pengar och energi i motsats till den myndighet som inte kommit lika långt.

Jag har i den ha?r uppsatsen beskrivit hur det ra?der en Otydlighet i vad begreppen saklighet och allsidighet inneba?r inom skolans va?rld. Jag har framfo?rt ett intresse fo?r hur samha?llskunskapsla?rare ser pa? begreppen och hur de tolkar dem. Jag har sen presenterat tidigare forskning om la?rares uppfattningar och visat att intervjustudier, fenomenografi och grounded theory a?r vanligt inom denna typ av forskning.

Syftet med undersökningen är att skapa en förståelse kring vilka hinder och möjligheter som kan vara nödvändiga att ta hänsyn till vid designen av en strategisk kompetensförsörjning inom en stor offentlig organisation. Undersökningen har genomförts med en kvalitativ forskningsmetod. Undersökningen utfördes på Region Halland som befinner sig i designfasen av att samordna en gemensam strategisk kompetensförsörjning. Vi har identifierat att det är viktigt för strategidesignen att ta hänsyn till organisationens kontext, till exempel att toppstyrning inom Region Halland kan bli problematisk. Istället för att designen formas och styrs centralt kan det bli viktigt att snarare inkludera relevanta parter i designens utformning.

I föreliggande studie undersöks om olika delar av barnets bästa nämns och/eller beaktas i 24 domar från migrationsdomstolarna. Vidare undersöks på vilket sätt barnets bästa har beaktas i dessa domar, vilka är från augusti 2006 ? januari 2007 och behandlar barnfamiljer och uppehållstillstånd på grund av synnerligen ömmande omständigheter. För att skapa en förståelse av hur principen om barnets bästa kan tolkas används Johanna Schiratzkis teori om barnets bästa som ett öppet koncept samt även FN:s barnkonvention och den svenska utlänningslagen. Undersökningen visar att migrationsdomstolarna i större utsträckning nämner än beaktar barnets bästa.

Med utgångspunkt ifrån en specifik händelse och ett axplock av negativa samverkansaspekter hämtat ur Socialstyrelsens rapporter, är syftet med studien att lyfta fram hur anställda genom sin egen erfarenhet inom kommunal äldreomsorg/hemsjukvård i en kommun, anser att samverkan skulle kunna fungera på ett mer positivt sätt mellan kommun och landsting. Enligt tidigare forskning har man bland annat kommit fram till att det finns en Otydlighet i ansvarsfördelningen mellan kommun och landsting när det gäller hemsjukvård, vilket i sin tur blivit konflikt- och revirskapande för huvudmännen. Trots detta måste organisationer inom offentlig sektor idag samverka på grund av utvecklingen i samhället, när det gäller vård och omsorg. Utifrån en kvalitativ studie och halvstrukturerade intervjuer har tankar/idéer väckts hos anställda på lokal nivå i en kommun kring samverkan. Studiens mest framträdande drag är att den enskilde individen har betydelse för hur organisationernas olika organ verkar och agerar.

Syftet med studien var att analysera hur biståndshandläggarna i vår studie bedömer och hur de upplever att bedöma enligt begreppet skälig levnadsnivå för personer över 65 år. Vi utgick från följande frågeställningar: Hur definierar biståndshandläggarna begreppet skälig levnadsnivå? Vad är mest svårhanterligt för biståndshandläggarna i deras bedömningar enligt skälig levnadsnivå? Hur stort handlingsutrymme har biståndshandläggarna i bedömningarna? Studien baserades på en kvalitativ metod i form av enskilda intervjuer där vi utgick från en halvstrukturerad intervjuguide. Vi intervjuade fem biståndshandläggare som arbetade inom två olika stadsdelar i Göteborgs stad. Genom studien fann vi att biståndshandläggarna anser att skälig levnadsnivå är svårdefinierat men att de flesta menar att det syftar till att de grundläggande behoven tillgodoses.

Problem och syfte: Medlemsländerna i Världshälsoorganisationen söker implementera WHO: s klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa. Klassifikationen ICF bygger på ett helhetstänkande där människors hälsoegenskaper inom den kontext som deras personliga livssituationer och omgivning skapar beskrivs (Socialstyrelsen, 2003). Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) föreslår en mall för kartläggning av elever enligt ICF-CY (Children & Youth Version, 2007) inför upprättande av individuell utvecklingsplan eller åtgärdsprogram. Syftet med undersökningen är att utvärdera hur lärare upplever att mallen skapar förutsättningar för ett gemensamt språk.Metod: Undersökningen är kvalitativ och har en fenomenologisk ansats. Sex lärare har intervjuats enskilt genom halvstrukturerad livsvärldsintervju.

Denna uppsats behandlar arbetsmotivation och välbefinnande i arbetslivet ur ett arbetstagarperspektiv. Idag råder ett arbetsliv som bland annat präglas av hög flexibilitet, osäkra anställningar och ständigt förändrade villkor. Forskning visar negativa följder av dessa villkor som stress, sämre mental hälsa och lägre arbetstillfredsställelse. Samtidigt visar forskning att vikten av individers psykologiska anknytning till sitt arbete är hög i dagens informationssamhälle. Studiens syfte är att utveckla kunskap och förståelse om arbetsmotivation och välbefinnande i arbetslivet.

Utgångspunkterna i föreliggande arbete är mitt intresse för bildspråket, samt för filosofen Michel Foucaults teori om det relationella mellan makt och kunskap. I min problemformulering utgår jag ifrån idén om bild som ett individuellt språk, dock inte som uttryck för kreativitet utan som uttryck för identitetsskapande och del i jagets självkonstruktion. Syftet med studien är att undersöka om skolans styrdokument Lpo 94 ger rum för bildspråk och utrymme för subjektivation. Aktuell forskning har gett stöd för premissen om bildspråkets betydelse som ett identitetsutvecklande språk med kommunikativt värde. Undersökningen fokuserar på texten i Lpo 94.