Syftet med arbetet var att undersöka läroböcker i matematik för att se om det fanns några svårigheter kring uppgifter med tillhörande bilder. Vi ville även se om förändrade bilder till en uppgift påverkade elevernas förmåga att lösa den, i förhållande till hur de löste uppgiften med de ursprungliga bilderna. För att ta reda på detta valde vi att granska tre olika läroböcker i matematik. Dessutom gjorde vi en elevundersökning då en elevgrupp fick lösa en och samma uppgift men med olika bilder. Resultatet har visat att det finns en del uppgifter med tillhörande bilder som saknar vardagsanknytning och där bilden är Orealistisk, vilket skulle kunna skapa svårigheter för elever.

Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka ledarskribenterna i olika svenska tidningar, som deltog i debatten om Undénplanen i Sverige i början av 1960-talet var samt vilka som var för respektive emot det undénska förslaget. Undersökningen sker genom att analysera de tidningar, ledarsidorna, som fanns till förfogande under undersökningens tidsperiod och hur de behandlade och debatterade Undénplanen på respektive ledarsidor. Resultaten visar att flertalet av debattörerna var skeptiska, avvaktande och kritiska till Undénplanen, då de fann den vara Orealistisk, naiv och farlig för såväl Sverige som världsfreden om den skulle tillämpas..

Bakgrund: Tidigare studier visar att postoperativ sm?rta f?rblir underbehandlad, trots att 80% av alla patienter upplever en m?ttlig till sv?r sm?rta efter operation. Studier visar ?ven att sjuksk?terskors kunskap g?llande sm?rta ?r otillr?cklig och att sjuksk?terskornas egna v?rderingar kommer in i sm?rtbed?mningen, vilket p?verkar den sm?rtlindring som patienterna erh?ller. Syfte: Denna studie syftar till att unders?ka vilka m?jligheter och sv?righeter sjuksk?terskor p? en kirurgisk v?rdavdelning har i att bed?ma och hantera patienters postoperativa sm?rta. Metod: Tre semistrukturerade fokusgruppsintervjuer utf?rdes, d?r sammanlagt nio sjuksk?terskor deltog. Dataanalysen genomf?rdes med Graneheim och Lundmans (2004) kvalitativa inneh?llsanalys. Resultat: I resultatet framkom tv? huvudkategorier, den f?rsta var ?Utf?rande av sm?rtbed?mning? och det framkom att sjuksk?terskorna anv?nder NRS framf?r andra skattningsinstrument d? det ans?gs vara den snabbaste metoden och gav goda m?jligheter att bed?ma sm?rtan.

Debatten om Region Skånes budget har väckt en del funderingar hos oss. Vi undrar vad det kan bero på när kostnader tillåts skena iväg till den grad att budgetunderskott uppstår. Kan den uppstådda situationen förklaras med budgetprocessen i sig eller de aktörer som finns i organisationen, eller är Region Skånes organisationsstruktur orsaken. Med aktörer avser vi individer och grupper av individer i organisationen som deltar i den dagliga verksamheten och som antingen påverkar eller påverkas av budgetbeslut. När det talas om organisation eller organisationsstruktur åsyftas karakteristika för offentliga organisationer.

I den krigsvetenskapliga forskningen utgör offensiv och defensiv etablerade begrepp. Defensiven beskrivs regelmässigt som den starkare formen av krigföring, men endast som ett alternativ intill dess att offensiv är möjlig. För att nå ett avgörande måste en offensiv genomföras. Denna syn återspeglas i flertalet av dagens doktriner. Problemet utgörs av att denna teoretiska grund kan synas Orealistisk för många stater med begränsade militära resurser.

SammanfattningDenna studie har haft till uppgift att studera narcissism och aggression. Tidigareforskning har visat att låg självkänsla korrelerar med aggression. Senare forskning visarpå motsatsen att en hög instabil uppblåst självkänsla (narcissistisk) har ett samband medaggression. Detta eftersom personer med en narcissistisk personlighet är lätta attförolämpa och att de när de upplever att deras ego hotat, svarar med ett aggressivtbeteende. I studien undersöktes också om människor med höga narcissistiska värdenockså är Orealistiskt optimistiska och har en Orealistisk syn på sig själv och sin kontrollöver världen.

I denna uppsats studeras hur föreställningar om anställningsbarhet kommer till uttryck i, och genom, konstituerandet av jobbsökningskompetens. Studien utspelar sig inom en kompetens¬höjande verksamhet, i denna uppsats benämnd som Stödet. Stödet har som uppdrag att bidra med kompetenshöjande insatser inom jobbsökning för människor med försörjningsstöd. Denna praktik har jag valt att relatera till den omfångsrika idén om människors anställningsbarhet. Anställningsbarhet beskrivs ofta som människors förmåga att få och behålla ett jobb.