Om elevers uppfattningar om Ordning och reda; vad det innebär, vad eleverna själva har för ansvar, vad läraren har för roll och hur betygen spelar in..

Studien presenterar ett resultat av en kartläggning av vad tio betygsättande lärare anser om innebörden i begreppet Ordning och Uppförande.Bakgrunden till arbetet är Folkpartiets förslag om att införa ett omdöme i Ordning och uppförande i skolan. Syftet med studien är att belysa vad lärarna anser om den specifika innebörden i Ordning och uppförande. Två frågeställningar ställs för att besvara arbetets syfte:Hur uppfattar lärare innebörden i begreppen Ordning och uppförande?Vilka aspekter i begreppet Ordning och Uppförande anser lärarna vara viktigast att bedöma?Den empiriska datainsamlingen är baserad på en samtalsmetod. Samtal fördes med tio lärare av varierande bakgrund.Resultatet för studien öppnar för en tvådelad slutsats.

Varje år träder ca 50 000 människor ur Svenska kyrkan och avsäger sig därmed rätten att begravas i Svenska kyrkans ceremoniella Ordning och lokaler. Man träder ut ur kyrkans Ordning, och ut ur kyrkans rum, men man träder inte in i något annat. Mitt kandidatarbete är ett försök att visa på en annan Ordning och andra rum. .

Syft?t m?d mitt ?rbete a?r ?tt underso?k? la?rar?ns syn pa? disciplin, Ordning och ansvar i klassrummet. Exam?nsarbete a?r ja?mfo?rand? studi? ?m hur la?r?rer i ?lika la?nd?r na?mlig?n Ryssland och Sv?rige s?r pa? begr?pp dis?iplin och Ordning i skol?. Vilka mo?jlig? faktor?r kan pa?verka la?r?rens upplev?lser av disciplin i Sv?rige och Ryssland? J?g obs?rverade ?ch int?rvjuade sex la?r?re fra?n a?rskurs 6-9 i ?n grundskol?.

Lundquist, John. (2008) Ordning och reda ur ett elevperspektiv (Order and discipline from the pupils point of view). Skolutveckling och ledarskap, Lärarutbildningen 90 p distans, Malmö högskola. Syftet med denna undersökning är att ta reda på vad elever i anser om frågor som rör Ordning och reda i skolan. Jag har genomfört en kvalitativ undersökning med hjälp av halvstrukturerade intervjuer. Eleverna i undersökningen anser att Ordning och reda innebär lugn och ro i klassrummet samt att man följer lärarens anvisningar. Intervjupersonerna tycker att det är väldigt viktigt med Ordning och reda i skolan. Niondeklassarna som deltog anser att det är stökigt i klassrummet relativt ofta.

Den här uppsatsen har som syfte att undersöka vad elever och lärare på en gymnasieskola har för åsikter i frågor som rör Ordning, fostran och disciplinering i dagens skola. Den övergripande frågan som uppsatsen har försökt att besvara är: Vad har elever och lärare för åsikter i frågor som rör Ordning, fostran och disciplinering i skolan?Den empiriska undersökningen har gjorts i form av en enkätundersökning som har besvarats av 54 elever och 7 lärare. När resultatet av enkätundersökningen har diskuterats har det skett utifrån Michel Foucaults teorier om makt och disciplinering samt utifrån forskning kring läroplaner och skolans värdegrund kopplat till Ordning, fostran och disciplinering.Resultatet av undersökningen visar att elevernas och lärarnas åsikter om Ordning, fostran och disciplinering i skolan i huvudsak överensstämmer med varandra. Båda grupperna anser att skolan ska ha ett fostrande uppdrag, att fostran ska ske med stöd av gemensamma regler och, vid behov, påföljder om dessa inte följs.

SammanfattningDen här uppsatsen är skriven för att undersöka vad gymnasieelever anser om en eventuell bedömning av Ordning och uppförande i den svenska skolan. Den huvudsakliga forskningsfrågan är: skiljer sig elevernas uppfattningar inom ämnet beroende på om de går ett yrkesförberedande program eller ett studieförberedande program? Genom en enkätundersökning som totalt 127 elever från 3 gymnasieskolor i Gävleborgs län fyllt i har jag fått fram min empiri. Det huvudsakliga resultatet av undersökningen visar att elever från yrkesförberedande program är mer för en bedömning av Ordning och uppförande än elever från studieförberedande program.     De har den gemensamma åsikten att bedömningen skall ske som ett separat dokument.

Abstract Abstract Hultqvist, Erik & Sköld, Johan (2011). Debatten om Ordning reda. The debate on order in school. Syftet med studien är att beskriva och analysera den skolpolitiska debatten om Ordning och reda. Den tidigare forskningen har visat att media ger en bild av skolan där oOrdning har tilltagit samt att läraryrket har tappat i status.

Syftet med vårt examensarbete är att få syn på elevinflytandets eventuella betydelse för arbetsro och Ordning i klassrummet utifrån tio elevers subjektiva upplevelser kring elevinflytande och Ordning. Vi utgår från ett sociokulturellt perspektiv på lärande med teorier av bland andra John Dewey, Olga Dysthe, Gunvor Selberg och Christer Stensmo. För att få en inblick i elevernas subjektiva upplevelser och erfarenheter har en kvalitativ metod använts i form av halvstrukturerade intervjuer för att samla in empiri till studien. Vi har tolkat elevernas utsagor som att det både finns Ordningsproblem i deras klassrum samt brist på elevinflytande i undervisningens innehåll. Vi har också uppmärksammat och påpekat att följden av det kan vara att eleverna tar mindre ansvar, tappar tilltron på sin egen förmåga och inte blir motiverade att delta i undervisningen.

Under senare år har en negativ bild av den svenska skolan målats upp i media, med stöd av den nu regerande borgerliga alliansen. Här har Folkpartiet liberalerna skaffat sig en position som talesman för denna avseende skolfrågor. Som relativt nyblivna lärare blir vi förvånade över slagsidan mot det nattsvarta i debatten. Detta har väckt vårt intresse att undersöka bilden av den svenska skolan. Vårt fokus har varit Ordning och reda.

Syftet med arbetet var att beskriva och öka förståelsen för hur lärare i sitt arbete påverkar Ordningen i klassrummet. Vår empiriska del av arbetet grundar sig på en kvalitativ metod. Under två dagar följde vi en högstadieklass i Luleå kommun för att observera de lärare klassen mötte och därigenom kunna analysera lärarnas arbete och förhållningssätt till Ordning. Resultaten visade att Ordningen i klassen skiljde sig avsevärt beroende på lärarens personliga ledarskap och arbetssätt. De lärare som främst åstadkom Ordning använde sig av lugnt kroppsspråk, ett varierat röstläge, var konsekventa, samt arbetade utifrån tydliga rutiner.

Syftet med studien är att undersöka lärares och politikers attityder kring disciplinär bedömning i skolan, samt hur de ser på ett eventuellt införande av Ordningsbetyg. Foucaults teorier om makt och kunskap ligger som utgångspunkt för studien och den undersökningsmetod som använts är semistrukturerade personliga intervjuer. Sju aktiva lärare från de årskurser då betyg ska sättas, det vill säga årskurs sex på grundskolan till sista året på gymnasieskolan, har intervjuats. Även en diskursanalys görs av politiska dokument, i form av motioner samt av materialet från intervjuerna. De forskningsfrågor vi utgick från är följande: ? Hur behandlas frågan om Ordning och uppförande i de politiska motionerna?? Hur ser aktiva lärare på Ordning och uppförande i skolan?? Hur ställer sig aktiva lärare till ett eventuellt införande av Ordningsomdöme och betyg i Ordning och uppförande? Samtliga politiker i de motioner som granskats är överens om att problem angående Ordning och uppförande finns i skolan, vilket även stödjs av tidigare forskning och respondenterna.

Denna uppsats syftar till att undersöka inställningen till ett eventuellt betyg i Ordning och uppförande bland ett urval av elever från gymnasiet och högstadiet. För att få klarhet i åsikterna hos eleverna har en kvantitativ metod använts. Undersökningen har genomförts genom att en enkät med ett antal frågeställningar har delats ut till 81 elever. Frågorna på enkäten har alla varit antingen direkt riktade för att få fram elevernas åsikter kring betyg i Ordning och uppförande eller varit relaterade till betygsfrågan i allmänhet. Elevernas samlade åsikter i frågan har studerats men också eventuella skillnader dels mellan genus och dels mellan de olika skolstadierna har undersökts.De mest intressanta resultaten som undersökningen har visat på är att en relativt stor majoritet av de tillfrågade eleverna är positiva till ett betyg i Ordning och uppförande.

Vi har undersökt attityder gentemot Ordningsbetyg/omdöme ur verksamma lärares synvinkel. Vidare ville vi ta reda på vilka faktorer de ansåg vara viktiga för att kunna skapa en bra skolmiljö. För att försöka ta reda på detta genomförde vi en kvalitativ undersökning i form av ostrukturerade intervjuer med 7 lärare. Resultatet visar att det fanns både positiva och negativa inställningar till betyg/omdöme i Ordning och uppförande. Undersökningen visar också att de verkar lägga det mesta av ansvaret på en stökig skolmiljö på föräldrar och lärare..

Det pågår en het mediedebatt kring att det råder brist på Ordning och uppförande i skolan. Debatten handlar framför allt om brist på Ordning och uppförande i grundskolans senare år, varför det är av intresse att göra en studie kring Ordning och uppförande i grundskolans tidigare år. Läraren har ett stort ansvar i fostrandet av morgondagens samhällsmedborgare och med det i åtanke är det intressant att se hur lärare arbetar med fostransuppdraget. I detta uppdrag ingår mycket arbete med att lära eleverna att inordna sig och att uppföra sig. Frågan är då vad lärarna lägger i dessa begrepp? Syftet med vår studie är att synliggöra lärares normer och värderingar kring Ordning och uppförande för att på så sätt ge en bild av hur de arbetar med och ser på sitt fostransuppdrag.