I denna uppsats undersöks, utifrån 23 nationella prov i svenska B, formella aspekter som ortografi, Ordbildning och lexikon på gymnasieelevers skrivande. Uppsatsens syfte är att undersöka vilka typer av stavfel, Ordbildningsfel och lexikala problem som är mest förekommande bland gymnasieelever idag.Resultaten visar att felaktig dubbeltecknad/enkeltecknad konsonant och reduktion hör till de vanligaste ortografiska feltyperna medan felaktig vokal och felaktig konsonant/konsonantkombination är mindre förekommande. När det gäller Ordbildning är särskrivningar vanligast förekommande, medan felaktiga sammanskrivningar och egna ord är ovanligare. På lexikal nivå är det vanligast med felaktiga ordval som t.ex. och istället för att men även med felaktiga idiomatiska uttryck och kollokationer..

Studiens syfte är att undersöka hur lärare arbetar för att utveckla sfi-elevers ordförråd. Materialet består av fem intervjuer och fem klassrumsobservationer. Materialinsamlingen är genomförd med metoden semistrukturerad kvalitativ personlig intervju och strukturerad icke-deltagande observation. Observationerna bekräftar informanternas uttalanden i intervjuerna.     Resultatet visar att lärarna har en varierad ordkunskapsundervisning där eleverna får lära sig nya ord genom textläsning, skriftliga uppgifter, film, sånger, körläsning, bollek, ordlistor, samtal och diskussioner. Lärarna undervisar om Ordbildning när det kommer upp i ett naturligt undervisningssammanhang snarare än att fokusera på att undervisa om generella regler för svensk Ordbildning under särskilda lektioner.     Samtliga lärare som deltar i studien undervisar om fraser, synonymer och motsatser.

I denna uppsats redovisas resultatet av gymnasieelevers formella stavnings- och Ordbildningskompetens, baserat på 22 slumpmässigt utvalda nationella prov i svenska B från 1997 och 2007. Syftet med uppsatsen är att undersöka om och i så fall hur, gymnasieelevers formella stavnings- och Ordbildningskompetens har förändrats över tid samt att undersöka huruvida den formella kompetensen i fråga om stavning och Ordbildning skiljer sig mellan könen.Resultatet indikerar att stavnings- och Ordbildningskompetensen har försämrats något mellan åren 1997 och 2007. Vidare visar resultatet för 1997 års texter att flickorna stavar bättre än pojkarna, medan förhållandet för 2007 års texter är det omvända. Resultatet visar också att det vanligaste stavfelet inom den ortografiska feltypen, i både 1997 och 2007 års texter, är felaktigt enkel- eller dubbeltecknad konsonant, medan de vanligaste stavfelen inom feltypen Ordbildning är särskrivningsfel..

Studiens syfte är att kartlägga yrkesverksamma sfi-lärares kunskaper om ordförråd och Ordbildning i svenska språket och vad de anser vara bra undervisning i detta ämne. Frågeställningarna är vilka grundläggande kunskaper sfi-lärare har om ordförrådets uppbyggnad och organisation hos enskilda språkanvändare, vilka grundläggande kunskaper de har om det svenska Ordbildningssystemet och vad man anser vara god undervisning i ordkunskap. Materialet som har använts för att besvara frågeställningarna är en enkätundersökning som också innehöll en kunskapskartläggning. Denna undersökning kompletterades med fyra intervjuer, genomförda några veckor efter den skriftliga undersökningen. I undersökningen deltog tio sfi-lärare, yrkesverksamma inom två olika kommunala vuxenutbildningar.Resultatet visar att sfi-lärare har grundläggande kunskaper om det svenska Ordbildningssystemet och om ordinlärning men att det finns utrymme för kunskapsförbättringar.

I denna uppsats undersöks stavfel i 43 nationella prov i svenska somandraspråk skrivna av elever i åk 9. Stavfelen har delats in i trehuvudkategorier; ortografi, Ordbildning och stavfel som beror på brist pågrammatiska kunskaper. Syftet med uppsatsen är att titta på vilka typerav stavfel som är vanligast förekommande i de undersökta uppsatserna.Jag kommer också att titta på antal stavfel i relation till uppsatsernasbetyg och skillnaden mellan flickor och pojkar.De resultat jag får fram visar att flest stavfel görs i kategorin ortografidär tillägg eller utelämnande av bokstav är den absolut störstaunderkategorin. Vad gäller Ordbildning är felaktiga särskrivningar devanligaste felen. När det kommer till stavfel som kan kopplas tillelevens grammatiska svårigheter återfinns de flesta felen inom kategorinkongruens.

Det huvudsakliga syftet med detta examensarbete är att utröna vilka av de översättningsstrategier för hantering av egennamn som rekommenderas inom den befintliga översättningsteoretiska litteraturen som bäst kan appliceras på de typer av egennamn som förekommer i källtexten Radwandern in Schleswig-Holstein. Dessutom syftar undersökningen till att få en hänvisning om vilka översättningsstrategier som är vanligast förekommande i allmänhet för dessa typer av egennamn..

Studiens syfte är att kartlägga yrkesverksamma sfi-lärares kunskaper om ordförråd och Ordbildning i svenska språket och vad de anser vara bra undervisning i detta ämne. Frågeställningarna är vilka grundläggande kunskaper sfi-lärare har om ordförrådets uppbyggnad och organisation hos enskilda språkanvändare, vilka grundläggande kunskaper de har om det svenska Ordbildningssystemet och vad man anser vara god undervisning i ordkunskap. Materialet som har använts för att besvara frågeställningarna är en enkätundersökning som också innehöll en kunskapskartläggning. Denna undersökning kompletterades med fyra intervjuer, genomförda några veckor efter den skriftliga undersökningen. I undersökningen deltog tio sfi-lärare, yrkesverksamma inom två olika kommunala vuxenutbildningar.Resultatet visar att sfi-lärare har grundläggande kunskaper om det svenska Ordbildningssystemet och om ordinlärning men att det finns utrymme för kunskapsförbättringar.

Studiens syfte är att kartlägga yrkesverksamma sfi-lärares kunskaper om ordförråd och Ordbildning i svenska språket och vad de anser vara bra undervisning i detta ämne. Frågeställningarna är vilka grundläggande kunskaper sfi-lärare har om ordförrådets uppbyggnad och organisation hos enskilda språkanvändare, vilka grundläggande kunskaper de har om det svenska Ordbildningssystemet och vad man anser vara god undervisning i ordkunskap. Materialet som har använts för att besvara frågeställningarna är en enkätundersökning som också innehöll en kunskapskartläggning. Denna undersökning kompletterades med fyra intervjuer, genomförda några veckor efter den skriftliga undersökningen. I undersökningen deltog tio sfi-lärare, yrkesverksamma inom två olika kommunala vuxenutbildningar.Resultatet visar att sfi-lärare har grundläggande kunskaper om det svenska Ordbildningssystemet och om ordinlärning men att det finns utrymme för kunskapsförbättringar.

Syftet med denna uppsats är att lingvistiskt kartlägga, beskriva och analysera nybildningar av ord i några av Astrid Lindgrens barn- och ungdomsböcker. Undersökningen behandlar främst ordklasstillhörighet, Ordbildningssätt och några semantiska aspekter hos nybildningarna. Även det karakteristiska med de nya Ordbildningarna i respektive bok analyseras samt förhållandet mellan nybildningarna och barns sätt att skapa nya ord.Frågeställningarna var följande:- Vilka nybildningar av ord förekommer i Astrid Lindgrens böcker?- Hur förhåller sig nybildningarna till traditionella sätt att nybilda ord i svenskan?- Hur kan nybildningarna semantiskt förklaras?- Vad är karakteristiskt för nybildningarna i de olika böckerna?För att få svar på frågorna inventerades med hjälp av närläsning ord ur fjorton av Astrid Lindgrens böcker. Orden analyserades sedan systematiskt med hjälp av en mängd olika ordlistor för att så fastställa om de har funnits i svenska språket vid den tid då böckerna skrevs eller ej.

Japansk populärkultur får allt fler fans i Sverige och svenska ungdomar inspireras av popartister, japanskt mode och framför allt de speciella tecknade serieformerna - manga och anime. Den här uppsatsen behandlar språkandet inom den svensk-japanska subkulturen med fokus på slanguttryck, språkblandning och lånord. Syftet är att undersöka kommunikation inom subkulturen och ta fram de speciella ord som används där.Materialet som analyserats är bildtexter och kommentarer publicerade på internetcommunityt Dayviews. Tio deltagare i gruppen "Cosplayare" har bevakats under tre månaders tid och de ord som är speciella för deras kommunikation har tagits ut och sorterats i olika kategorier. Användningen av dessa ord har också analyserats ur både ett fonologiskt och ett morfologiskt perspektiv.Resultatet visar att studiens informanter har ett stort ordförråd med japanska ord som används som slangord i kommunikation som annars sker på svenska.