Sök:

Sökresultat:

25 Uppsatser om Opioid - Sida 1 av 2

De sökte substitutionsbehandling-vad skiljde dem åt? : Jämförelse i bakgrundsfaktorer mellan opiat- och opioidberoende utifrån ASI-intervjuer

Through changes in the code of statutes, SOSFS 2009:27 (M), Opioid addicts are excluded since March 1 2010 from possibilities to be accepted for substitution treatment. Opiate addicts are solitary admitted for substitution treatment from that date. Opioid addicts are excluded admission for treatment regardless of the fact that they fulfil the ICD-10 diagnosis F.11.2, i.e. Opioid/opiate addictive criteria. The alteration in the statutes was carried out in reference to the fact that evidence for this kind of treatment intended for Opioid addicts was missing.Both groups i.e.

Kvalitet vid livets slut

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att i vetenskaplig litteratur utifrån sjuksköterskornas perspektiv undersöka vilken inställning sjuksköterskor har till Opioidbehandling i palliativ vård. Metoden baserades på systematisk granskning och analys av åtta vetenskapliga artiklar.Resultatet av denna litteraturstudie visar att kunskap och erfarenhet har en positiv påverkan på sjuksköterskornas inställning till Opioidbehandling i palliativ vård. Resultatet visade också att sjuksköterskor med kort arbetslivserfarenhet, sjuksköterskors ovana i omvårdnaden av svårt sjuka och döende patienter samt de sjuksköterskor som inte visar förtroende för Opioider som behandingsform är motvilliga till Opioidadministration..

Uppvisande av agitativt beteende hos hund under buprenorfinpåverkan

The intention of this study is to investigate possible excitation on dogs due to buprenorphine treatment. The reason for it to be about buprenorphine and not any other Opioid is due to its relevance being one of the most popular Opioids in animal care, as well as the authors own experience with what seems to be buprenorphine induced excitation in her own dog. The study consists of a literature review and an internet based survey containing thirty questions sent out to twelve animal clinics and animal hospitals. Significant agitative effects on behavior has been found in studies on horses, sheep, goats, rats and mice, but no one shows the effects of buprenorphine on dogs. The literature on opiod effects on dog behavior seems sparse.

När attiyder till opioider blir ett hinder för smärtlindring

Smärta är förenat med ett lidande, och sjuksköterskan har ett stort ansvar vid smärtbedömning och smärtbehandling av patienter. Trots dagens väl utvecklade metoder och preparat för smärtlindring behandlas inte patienters smärta på ett adekvat sätt, bland annat på grund av negativa attityder hos sjuksköterskan när det gäller narkotikaklassade läkemedel. För att åskådliggöra hinder hos sjuksköterskan att administrera Opioider till patienter med smärta genomfördes en systematisk litteraturstudie baserad på 18 originalartiklar. Resultatet visade att opiofobi hos både patient och sjuksköterska kunde verka som en barriär. Bristande kunskaper angående smärtbedömning och Opioid som preparat var ett hinder för tillräcklig smärtlindring Ett bra samarbete mellan sjuksköterska och läkare var av stor vikt för att uppnå goda resultat vid smärtbehandling.

Påverkar smärta toleransutvecklingen vid opioidbehandling?

Opioidtolerans innebär att dos-responskurvan är förskjuten åt höger. Det krävs en högre dos för att uppnå samma effekt som tidigare efter att toleransutveckling har uppstått. Tolerans utvecklas efter första administreringen och kan kvarstå under lång tid. Därför är det förvånande att flera studier ifrån kliniska situationer på humansidan visar att tolerans vid Opioidbehandling många gånger är ringa eller uteblir. Syftet med den här studien är att undersöka betydelsen av smärta för toleransutveckling vid Opioidbehandling samt om toleransutveckling skiljer sig åt mellan olika Opioider. När Opioidreceptorn har aktiverats av en agonist fosforlyseras den vilket leder till att den bli desensitierad. Fosforlyserade receptorer kan sedan endocyteras och antingen brytas ned eller resensitieras.

Ett arrogant regelverk. En studie om hur vårdgivare inom läkemedelsassisterad behandling vid opiatberoende ser på och hanterar Socialstyrelsens föreskrifter.

The purpose of this study is to describe and analyze how health care providers, working at care facilities providing maintenance treatment programs for opiate dependence, perceive and manage the legal framework governing the treatment. The study is limited to a few particular rules within this framework which over the recent decade have been the subject matter of debate regarding i.a. their alleged lack of relation to scientific research and their frequently disastrous implications for program participants. The empirical material consists of interviews with five respondents working at four different care facilities and has been analyzed by using Lipskys theory on street-level bureaucrats as policymaking agents. The results of the study show that the rules are looked upon and dealt with in a liberal fashion and that the primary loyalty of the maintenance treatment staff is clearly directed towards promoting the well-being of their patients and helping them reach their treatment goals rather than strictly following the rules..

Buprenorfin till get : grundläggande farmakokinetik och påverkan på beteende

In this study the Opioid buprenorphine was given to 8 clinically healthy goats. The pharmacokinetics and behavioral effects were studied. Injections of buprenorphine, 0.02 mg/kg body weight was given both intramuscularly (i.m.) and intravenously (i.v.) with a cross over design. The results showed a short half-life of the drug in the plasma, 65.9 ± 17.4 min (mean ± SD), after i.v. injection.

Läckagets konsekvenser : En kvalitativ intervjustudie om illegalt bruk av buprenorfin

Title: Consequences of diversion ? a qualitative interview study regarding illicitbuprenorphine use.In year 1999 buprenorphine was introduced in Sweden and is used in treatment for Opioiddependence. An issue concerning substitution treatment programmes is the occurrence ofdiversion and the following illegal sails of buprenorphine on a black market. The aim of thisstudy was to explore how people who have used illicitly obtained buprenorphine describessuch abuse. The study was conducted using qualitative method, where a total of fiveindividuals were interviewed about past experiences of having used illicitly acquiredbuprenorphine.

  Opioid-inducerad obstipation i samband med postoperativ smärtbehandling : Förekomst och förebyggande åtgärder

Objective: The objective was to examine the incidence of constipation, and the preventive measures taken in relation with postoperative pain treatment with Opioids at two orthopaedic surgery wards.Methods: The participants were patients that had undergone surgery in the back, hip or thigh. They were selected through systematic selection and a total of 46 electronic health records were examined. The factors investigated and tested for correlation with constipation were the usage of laxatives, daily fluid-intake and early mobilisation.Results: Totally, 26.1 % of the patients became constipated, and laxatives were prescribed to 65.2 % of the patients. Doctors prescribed 53.3 % of the laxatives, nurses 33.3 % and for the remaining 13.3 % it was uncertain who had written the prescription. Usage of laxatives seemed to cause constipation (p=0,025), whereas there was no correlation between constipation and early mobilization.

Butorfanol till get : farmakokinetik efter subkutan injektion

Today there are no analgesic drugs approved to be used in goats. Drugs approved for use in other species are consequently being used without knowing the pharmacokinetics of these drugs in goats. The purpose of this study was to investigate the pharmacokinetics of the Opioid butorphanol when given subcutaneously in goats. Subcutaneous administration might extend the half-life compared to intravenous or intramuscular administration. Eight clinically healthy, non-pregnant 6 months old female goats were used.

Immobilisering och dess bieffekter på impala och trubbnoshörning

Det finns olika tekniker att använda sig av vid immobilisering av frilevande impalor, t.ex. kemisk immobilisering, snaror, nät eller fösning in i fållor med hjälp av bil eller helikopter. Vid immobilisering av frilevande trubbnoshörningar används uteslutande kemisk immobilisering. De olika immobiliseringsmetoderna innebär olika risker för impalan; att söva ett djur är alltid ett riskmoment men även stress framkallad av jakt och hantering kan ge patologiska förändringar som kan leda till döden. På både impala och noshörning utförs kemisk immobilisering med hjälp av olika typer av Opioider, antingen en Opioid ensam eller i kombination med andra läkemedel. Opioider ger både bra anestesi och analgesi, men kan medföra även oönskade effekter såsom excitering, hypoxi, respiratorisk depression, eller acidos.

Hantering av använda fentanylplåster: säkerhet och miljö

Fentanylplåster har sedan 1995 använts för smärtlindring hos i första hand patienter med kroniska cancersmärtor. Den transdermala administrationen innebär flera fördelar för patienten, både praktiskt och biverkningsmässigt. För att en fullgod smärtlindring skall uppnås under de 72 timmar plåstret sitter på huden krävs det att beredningen är överladdad, d.v.s. innehåller mer läkemedel än vad som tas upp av patienten. Fentanyl är en stark Opioid som är beroendeframkallande och begärlig för missbrukare.

Smärtlindring vid kejsarsnitt på tik : påverkas valpdödligheten av opioider?

Dystoki hos hund, dvs svår eller onormal förlossning där assistans krävs för att föda fram valparna, är ett vanligt problem som ofta kräver akut åtgärd i form av kejsarsnitt. Framför allt är det små och riktigt stora raserna som drabbas. Vid kejsarsnitt måste man vid anestesin ta hänsyn till de fysiologiska förändringar som tiken går igenom i samband med dräktighet samt till att det via placentan kan ske överföring av läkemedel till valparna. Det finns få jämförande studier av anestesimetoder hos hund vid kejsarsnitt. Vid operativa ingrepp är det allmänt vedertaget att ge smärtlindring pre- och postoperativt. Dock finns det begränsat med forskning om hur smärtstillande läkemedel påverkar valparna genom överföring via placenta och utsöndring i mjölken.

Metadon : farmakokinetik vid intravenös administrering till häst

Det har inte forskats lika mycket angående smärta och smärtlindring på häst som på smådjur och människa. Men i takt med att hästen övergått till att bli ett sällskapsdjur och det utförs fler och mer avancerad kirurgiska ingrepp så har intresset för smärtlindring till häst ökat. Opioider är en substansgrupp som använts för smärtlindring hos människa i århundraden och även (om än under mycket kortare tid) hos smådjuren och som ger kraftig smärtlindring. Användningen av Opioider till häst har dock varit begränsad på grund av rädsla för biverkningar (framför allt excitation).Metadon är en syntetisk Opioid som används till häst. Det finns dock inget metadonpreparat registrerat för häst och användandet sker därmed off label.

Betydelsen av koncentrationen av serum amyloid A (SAA) hos katt vid diagnostik av felin infektiös peritonit (FIP)

En operation framkallar en icke önskvärd fysiologisk reaktion hos patienten som benämns som kroppens stressvar. Stressvaret innebär att sympatiska nervsystemet aktiveras och att endokrina ändringar erhålls, bland annat minskning i sekretionen av TSH och insulin samt ökning i sekretionen av ACTH, kortisol och ADH. En viktig uppgift för en veterinär är att välja premedicineringsläkemedel innan en operation. Premedicineringsläkemedel har som främsta uppgifter att motverka det perioperativa stressvaret hos djuret, minska smärta och förstärka anestesimedlens effekt. Syftet med det här arbetet är att beskriva vad som händer i kroppen vid ett perioperativt stressvar och hur svaret kan motverkas med hjälp av premedicineringsläkemedel. Premedicineringsläkemedel väljs och kombineras från klasserna sedativa, analgetika och antikolinergika. De vanligaste använda sederande läkemedlen på svenska veterinärkliniker är dopaminantagonisten acepromazin och alfa2-agonisten medetomidin.

1 Nästa sida ->