Uppsatsen syftar till att utifrån receptionsstudier studera huruvida det finns en koppling mellan ungdomstidningarnaFRIDA och Veckorevyns framställning av sina Omslag och tonårsflickors (i åldern 14 år och läsare av tidningarna) tolkning av respektive tidnings Omslag. Utifrån tidningarnas Omslag vill vi göra en semiologisk bild- och textanalys för att undersöka hur tidningarna valt att konstruera dessa.

VeckoRevyn är en av Sveriges största tidningar som har förändrats genom åren. En del forskare menar att de har varit för sexiga och att de har utnämnt sig själva till unga kvinnors läromästare. Ett Omslag är en tidnings ansikte utåt och ska både sälja lösnummer och berätta om innehållet. I november 2011 blev VeckoRevyn en månadstidning och genomgick en del förändringar. Hur kan VeckoRevyn uppfattas idag utifrån sina Omslag? Den här uppsatsen undersöker tre Omslag av "nya" VeckoRevyn ur ett feministiskt perspektiv..

Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur tidskriftsredaktioner utformar sina Omslag efter målgrupp. Detta har undersökts genom kvalitativa intervjuer med chefredaktörer, art directors och redaktörer vid sju olika tidskriftsredaktioner. Dessa resultat har kompletterats med en analys av 19 olika tidskriftsOmslag. Analysen är genomförd som en slags överblick där de olika Omslagen granskats utifrån teorier om de olika element som förekommer på ett tidskriftsOmslag. Dessa har sedan sammanställts i tabeller där eventuella likheter och skillnader framträder tydligare.Resultaten från denna undersökning visar att tidningar som måste sälja bra i butik alla utformar sina Omslag på liknande sätt.

Författare: Linda HallqvistHandledare: Gabor BoraProjekt: C-uppsatsTitle: The Big Picture: En kvalitativ undersökning angående första intrycket av datorspelInnehåll: Undersökningens syfte är att se föräldrarnas första intryck av ett datorspel, dess Omslag. De metoder som används i undersökningen är en bildanalys med en semiotisk inriktning samt gruppintervjuer med fokusgruppen föräldrar. Materialet som förekommer är tre stycken slumpmässigt utvalda Omslag till spel för barn i åldrarna 3-6 år (PEGI 3). En enskild bildanalys har gjorts av författaren samt en analys av föräldrarnas åsikter av de det ser på Omslaget. Detta resulterar i att föräldrarna förknippar det de redan känner till som någonting positiv då de känner trygghet av det tack vare sina erfarenheter medan i andra fall kan det de redan känner till leda till någonting negativt.Nyckelord: Datorspel, föräldrars syn på datorspel, bildanalys, semiotik, Omslag..

Tidskrifter som vänder sig till unga tjejer och kvinnor är många och diskussioner om deras påverkan tycks ständigt vara aktuell. Skönhetsideal och vilken betydelse medierna spelar i sammanhanget väcker både intresse och känslor.Denna uppsats har utifrån gestaltningsteorin studerat hur de tre största tjejtidningarna i Sverige FRIDA, SOLO och Veckorevyn använt sig av sina Omslag och textpuffar för att locka till sig sina läsare. Uppsatsen bygger på en kvantitativ innehållsanalys av tidningarnas textpuffar och Omslag, där fem årtal mellan 2000 och 2010 har undersökts. Detta för att försöka se en utveckling hos tidningarna.Undersökningen har visat att den typiska Omslagspersonen är en känd tjej/ kvinna som är blond eller icke-blond. Hon är oftast påklädd, poserar, ler och tittar in i kameran.

Den digitala ljudboken blir allt mer populär bland konsumenterna. Förlaget Bonnier Audio har en hypotes att den fysiska ljudboken kommer försvinna och att den digitala ljudboken kommer ta över. Men hur ser egentligen den digitala ljudbokens Omslag ut? Skulle man kunna kombinera olika målgrupper och ändå få fram ett säljande Omslag? Jag tog kontakt med tre olika fokusgrupper för att förstå vad målgruppen med normalseende hade för behov och tankar kring ljudböcker. Därefter kontaktade jag även en synskadad för att ta reda på vad av mitt material från fokusgrupperna jag skulle kunna använda för att binda samman de två skilda behoven. Med hjälp av litteratur har jag sedan diskuterat kring olika aspekter som kan tilltala, hjälpa eller tydliggöra de digitala Omslagen. Det viktigaste jag kommit fram till i min undersökning är att färg har olika betydelse för den synskadade och personer med normalseende. Att de två olika målgrupperna använder sig av färg på olika sätt anpassat efter deras egna specifika behov. Men att man kan formge ett digitalt ljudboksOmslag genom att använda sig av ljusvärde och kontraster för att få fram ett funktionellt Omslag som tilltalar båda målgrupperna..

Utbudet av tidningar är idag brett. Inom tidskriftsbranschen konkurrerar magasinen om konsumenternas uppmärksamhet i hopp om att konsumenterna ska köpa just deras tidning. En faktor som kan påverka dem att konsumera är Omslagets utseende. För tidningsmakare gäller det att utforma ett attraktivt Omslag vad gäller bild, färg och textpuffar. Omslagets utseendet är av stor betydelse för lösnummerförsäljningen, vilken i sin tur utgör en stor del av tidningsupplagan.Syftet med undersökningen är att undersöka utseendet på fyra modemagasins Omslag.

Denna uppsats behandlar åtta olika tidningsOmslag som har varit omtalade i media under de senaste trettio åren. Dessa Omslag kommer från de kända mode- och livsstilsmagasinen Vogue, Vogue Italia, och GQ. Omslagen analyseras utifrån ett feministiskt bildperspektiv, med semiotisk och ikonografisk bildanalys som analysmetoder för att svara på vår huvudfrågeställning; vad gestaltar Omslagen utifrån ett feministiskt perspektiv, då man andvänder semiotik och ikonografi som analysmetoder? Som en vidareutveckling av till den feministiska analysen har vi även studerat vad som sagts om Omslagen i olika medier. .

Syftet med den ha?r uppsatsen a?r att underso?ka pa? vilket sa?tt Omslagens form och inneha?ll fo?r tre olika livsstilsmagasin fo?r kvinnor: Veckorevyn, Damernas Va?rld och Femina, har utvecklats fra?n 1952 fram till 2012. Ett ytterligare delsyfte a?r att kunna diskutera varfo?r utvecklingen sett ut som den gjort. Underso?kningen har genomfo?rts med en kvalitativ ansats genom analyser av 39 olika tidskriftsOmslag, samt kompletterande intervjuer med tre grafiska formgivare vid de underso?kta tidskrifterna.

Detektivromanen är en genre som på senare år blivit omåttligt populär. Idag kan man köpa en deckare i nästan varje kiosk och matbutik. På detta följer att Omslagen i de flesta fall måste sticka ut ur mängden för att boken ska bli såld, vilket sålunda gör det intressant att undersöka vilka metoder man använder ? och har använt ? för att locka läsare..

Citat från bokrecensioner används på Omslagen till pocketböcker för att övertala till läsning av dessa. En journalistisk produkt utnyttjas alltså i ett senare skede för kommersiella syften. Recensenten kan därmed sägas ha förlorat kontrollen över sin text och därmed kan det uppstå en konflikt mellan journalistiska ideal och kommersiella krafter. Det blir då intressant att undersöka hur användandet ser ut och hur upphovsmännen till den journalistiska produkten resonerar kring fenomenet. Syftet med undersökningen är således att undersöka hur journalistiskt material - i form av citat från recensioner ? används i kommersiellt syfte på pocketböckers Omslag, samt hur ett antal recensenter ser på detta..

Syfte: Uppsatsens syfte är att analysera tidningen GQ:s Omslag mellan åren 1958-2013 för att ta reda på om patriarkala strukturer går att urskilja i Omslagens text- och bildspråk. Jag vill specifikt undersöka hur män och kvinnor framställs på Omslagen och hur detta kan ha förändrats mellan åren 1958-2013.Teori: Eriksson och Göthlunds Möten med bilder (2004) har legat som grund för att förstå hur jag skulle analysera mitt bildmaterial och Kuhn (1985), Mulvey (1999) och Tasker (2011) har bidragit med viktiga begrepp att använda som analysverktyg. Van Zoonens (2004) redogörelse för feminism har också varit en väsentlig del. Kompletterande relevant litteratur tas också upp i arbetet. Vidare har även Anja Hirdmans tidigare forskning i området med boken Den ensamma fallosen (2008) och doktorsavhandlingen Tilltalande bilder: genus, sexualitet och publiksyn i Veckorevyn och FIB aktuellt (2001) varit viktigt för att förstå mitt analysmaterial.Metod: Samtliga 599 Omslag från GQ:s arkiv mellan våren 1958-2013 har studerats innan jag valde ut 28 av dem att analysera semiotiskt.

Högskolan för Lärande och Kommunikation, HLKMedie & kommunikationsvetenskap 15 hpSammanfattningPopulärmagasin-vad kännetecknar ett säljande Omslag?Anna Larsson och Johanna AngeriaTidskriftsmarknaden har förändrats och utgör idag en betydande del av mediesystemet. Trots detta har det ägnats förhållandevis lite intresse inom medieforskningen. Det man vet är hur magasinOmslagens layout bör utformas och att detta har betydelse för försäljningen. En potentiell köpares uppmärksamhet måste fångas på några få sekunder och det är här som vår undersökning har en avgörande roll.Eftersom Omslagets layout och innehåll har en viktig roll.

Fenomenet att journalistiska omdömen används i marknadsföring av kommersiella varor är inget nytt. Exempelvis dvd-filmer säljs i dag i stort sett överallt och de flesta har nog vid något tillfälle stått i den lokala hyrvideobutiken och läst omdömena på Omslagen. Marknadsförarna lånar journalistiken för att sälja en produkt, samtidigt som medierna har att värna om sitt oberoende och sin integritet för att inte misstänkliggöras av sin publik. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka i vilken utsträckning journalistiskt material används i marknadsföringen av dvd-filmer, samt från vilka medier det härstammar. Vi försöker också tolka och förklara fenomenet utifrån olika teoretiska utgångspunkter.

SammanfattningTrots att magasin utgör en stor del av mediesystemet har det inte gjorts så mycket forskning på det området. Den forskning som finns handlar främst om magasinens innehåll. Vi har i stället undersökt Omslaget eftersom det är det som i första hand säljer magasinet. Livsstilsmagasinen har en bred målgrupp och många titlar innefattas i genren. Därför är deras Omslag om möjligt än viktigare än andra tidskrifters för att locka läsare.