Ett problem med ekproduktion i Sverige är att trädslaget har en förhållandevis lång Omloppstid i jämförelse med övriga trädslag. Spekulationer har funnits om man genom en hårdare gallring kan påskynda ekarnas tillväxt och skapa en effektivare ekskogsskötsel. Dessa aspekter, tillsammans med behovet av ett gallringsförsök inom landets gränser, medförde att forskare vid institutionen för sydsvenskt skogsbruk i Alnarp anlade försöket. I det här arbetet analyserar vi hur och om en alternativ skötsel av ek påskyndar diametertillväxten och därmed förkortar Omloppstiden, samt vilka effekter det får för volymproduktionen. Genom regressionsanalys skapades tillväxtfunktioner för diametertillväxten av huvudstammarna för de olika skötselmetoderna som använts.

Jordbruksföretagen i Sverige och övriga världen strävar hela tiden efter ett mer rationellt brukande och ökad effektivitet. De små gårdarna minskar i antal samtidigt som gårdar över 100 hektar ökat kraftigt. På lång sikt har däremot åkerarealen i Sverige minskat på grund av igenplantering av åkrar som blivit svårbrukade med dagens moderna teknik och de sjunkande spannmålspriser som varat en bit in på 2000-talet (www, Lansstyrelsen , 2011). (se figur 3) På senare år har dock priserna på spannmål ökat och åkrarna som tidigare planterats igen har blivit intressanta att ta tillbaka till lantbruket. Även mark som aldrig tidigare varit jordbruksmark har i vissa fall blivit intressanta för nyodling. Syftet med detta arbete är att ta fram det högsta nuvärdet för nyodling respektive en ny generation granskog på en högproducerande mark i Östergötlands och Västergötlands slättbygder.

Vid gallring kan två huvudmetoder urskiljas, nämligen gallring med stickvägsgående- eller med beståndsgående maskiner. Allt fler avverkningsmaskiner för småskaligt skogsbrukande har under den senaste tiden utvecklats, bland dessa utvecklare finns maskintillverkaren Vimek AB i Vindeln. Syftet med denna studie var att kvantifiera skillnader i gallringsresultat i tio bestånd gallrade med beståndsgående maskin typ Vimek, ?Vimekbestånd?, och i tio bestånd gallrade med stickvägsgående konventionella maskiner, ?Stormaskinbestånd?. Jämförelsen avsåg gallringsuttag, stickvägsareal, skador på kvarvarande träd samt totalproduktion och avkastning under en Omloppstid för tre olika gallringsregimer. Analysen grundades på en provyteinventering där 5 provytor med en radie av 8 m och en total area av 0,10053 ha inventerades per bestånd.

Cycle time has a direct influence on number of returnable crates needed and therefore a crucial parameter for cost structure and pricing of the user fec in the pool system.For providing the growing market, number of crates has to increase as well as the utilization of existing crates. To accomplish this aim, cycle time for the whole supply chain has to be fully unravelled and understand.The purpose is to map cycle time and stock movements, to see how, where and when crates are being used in the supply chain. The goal is to make a method of cycle time calculation, together with suggestions of improving the pool system and decrease cycle time.The study has been a combination of qualitative and quantitative research and comprises the three biggest wholesalers in Sweden; ICA, Coop and Axfood. Furthermore have 65 grocery shops, connected to the wholesalers, been investigated and mapped.The study has come to a conclusion that cycle time for an average returnable crate is 19 days. The full-size and half-size crates have a bit longer cycle time, 21-22 days, while Dual Height-crates and shallow haif-size crates have 17-18 days.

Rapporten är en ekonomiskt jämförande studie mellan produktion av hybridasp och eukalyptus. Skötselprogram har tagits fram för att få ut ett nuvärde. För hybridaspen kommer skötselprogrammet från ett skogsförvaltningsföretag i Skåne. Skötselprogrammet för eukalyptus kommer från en privat skogsbrukare i Brasilien. Det är räknat på flera Omloppstider, två för hybridaspen och sju för eukalyptusen, vilket blir 50 år framåt i tiden.

Inom större delen av norra Sverige verkar renskötsel och skogsbruk på samma marker, denna kombination av markutnyttjande kan i vissa fall leda till konflikter på grund av skogsbrukets påverkan på renens vinterbete. För att föra fram samernas talan har Svenska Samernas riksförbund gett ut policyprogrammet ?Ett renskötselanpassat skogsbruk? som ger förslag till anpassningar av skogsbrukets skötselåtgärder. Syftet med denna studie var att undersöka hur enskilda skogsägares ekonomi och möjligheter att producera virke påverkades vid en anpassning till detta policyprogram. Arbetet utfördes med hjälp av Heurekas applikation BeståndsVis genom att jämföra tre olika scenarier, med olika anpassningsgrad till policyprogrammet, på en lavrik tallmark med ståndortsindex T16 över en Omloppstid. Beståndet ansågs återspegla en typisk vinterbetesmark för ren längs Öreälven inom Lycksele kommun. Det intensiva skogsbruket med contortatall gav den högsta avkastningen, men det renskötselanpassade skogsbruket lönade sig ändå bättre än det standardiserade, samt gav det högsta nettot vid föryngringsavverkning. Man kan däremot ifrågasätta föryngringskostnaderna i det renskötselanpassade skogsbruket, i och med att plantering utan markberedning inte gav en lägre plantöverlevnad, vilket inte framkommer i prognoser med BeståndsVis..

Den produktiva skogsarealen i Sverige som är grandominerad utgörs av 9,5 miljoner ha(Skogsstyrelsen 2011). Varav knappt 0,2 miljoner ha står på torr mark (personlig kommunikation Göran Kämpe, 2015). Problematiken i södra Sverige är att gran planteras på allt för torra marker, eftersom att tall anses för osäkert pga av betestrycket av vilt. I undersökningen utreds om och när tillväxten avtar för granen på torrare marker i sydöstra Sverige med hjälp av bestämning av ståndortsindex (SI).  Höjdtillväxten har, med hjälp av borrning/kapning på olika trädhöjder, rekonstruerats i granbestånd för en hel Omloppstid. Detta har utförts på två olika lokaler där tall hade varit det naturliga valet och där granen bedöms lida av vattenbrist. Fokusområdet är ifall höjdtillväxten och SI avtar för granen på tall/torra marker under Omloppstiden, som kan ses som en indikation på granknytning.Resultatet visar att granbestånden har ett betydligt högre ståndortindex i ungskogsfasen jämfört med när beståndet är äldre.

Mekaniserad skogsplantering introducerades i Sverige på 1960-talet, och idag används främst Brackes planteringsaggregat av bland annat av Södra och Norra skogsägarna. Plantering med Brackes planteringsaggregat ger vissa fördelar jämfört med manuell plantering, såsom ökad överlevnad gentemot högläggning och ökad överlevnad och tillväxtökning gentemot harvning. Den här studien jämförde följande tre planteringssystem; manuell plantering med harvning; manuell plantering med intermittent högläggning; samt mekaniserad plantering. Data för tre olika föryngringssystem insamlades och jämfördes med hjälp av nuvärdesanalys för att se eventuella fördelar och nackdelar ur ett skogsekonomiskt perspektiv. Dessa system antogs ha olika systemkostnader och antal planterade plantor med olika överlevnadsgrader och tillväxttakter i ungskogsfasen vilket möjliggjorde en nuvärdesanalys på data från ett skötselprogram simulerat i Heureka PlanWise.

Syftet med detta examensarbete är att göra en analys för valet av emballagesystem som skall användas för distribution av presshärdade säkerhetsdetaljer av borstål från Plannja HardTech till kunder inom bilindustrin. I analysen tas hänsyn till kundkrav, transportekonomiska faktorer samt fysiska förutsättningar för emballaget. Leveranser till kunderna som finns lokaliserade i USA, Europa och Sydostasien sker i engångsemballage av trä eller till vissa kunder i Europa i returemballage av stål. Presshärdningstekniken som företaget använder i sin produktion medför att detaljer med hög hållfasthet och låg vikt kan tillverkas. Den produkt som säljs mest av är sidokrockskydd som monteras i dörrar till personbilar.

Östersjön är idag ett utsatt område med många miljöproblem. Det är ett av världens största brackvattenområden som bildades vid den sista istiden. Saltvatten når endast Östersjön genom smala och grunda sund, vilket gör att dess Omloppstid är mycket lång och tillförsel av nytt syrgasrikt vatten till bottnen kan vara sällsynt. De många geografiska delarna av Östersjön skiljer sig åt i salthalt, topografi och artdiversitet och påverkas således inte alltid på samma sätt av de miljöproblem som hotar brackvattnet. Ett av de största problemen i Östersjön är eutrofiering.

Kustgranen är ett snabbväxande trädslag som härstammar från nordvästra Nordamerika. IEuropa odlades den första gången i England och har sedan dess introducerats i fleraeuropeiska länder. I Danmark är kustgranen inte så ovanlig och odlas där främst längskusterna. I Sverige är kustgranen däremot väldigt ovanlig och odling har endast skett på ettfåtal lokaler i södra Sverige. Intresset får sägas vara mycket lågt för detta trädslag i Sverigetrots att det bevisligen kan producera väldigt bra här.

I nordöstra Lund planeras forskningsbyn Science Village Scandinavia (SVS). Stora avstånd mellan viktiga noder i området ses tillsammans med hårda vindar som utmaningar vid arbetet med att göra SVS attraktivt och besöksvärt under den långa exploateringstiden. På uppdrag av SVS AB och Lunds kommun presenterar detta examensarbete ett förslag för en förplantering av naturlik skogsvegetation på platsen. Ett koncept, där smala vegetationsridåer planteras längs de framtida rörelsestråken i SVS, föreslås i examensarbetet som en strategi för att klimatskydda platsen och samtidigt möjliggöra ett bevarande av vegetation som urban grönska i forskningsbyn. I enlighet med projektets stora hållbarhetsambitioner uttrycker konceptet även målet att presentera möjligheter för att använda avlägsnat växtmaterial som en resurs. Hur kan ett långsiktigt dynamiskt vegetationsbyggande, enligt det ekologiska tillvägagångssättet, förena värden såsom vindskydd, rekreationsvärden och ett ekonomiskt resursuttag, både tidigt och på lång sikt? En kunskapssammanställning görs kring vegetation som vindskydd samt hur ett långsiktigt dynamiskt vegetationsbyggande förhåller sig till smalare ridåplanteringar, ett upplevelsemässigt perspektiv, ett tidsperspektiv samt ett växtmateriellt resursuttag.

Informationen om vad poppel producerar i praktiska planteringar i södra Sverige är begränsad. De data som finns kommer ofta från SLU och Skogforsks försöksytor. Försöksytor är mer omsorgsfullt skötta jämfört med praktiska planteringar. Finns alltså en risk för överdriven optimism om trädslagets produktion. Det behövs därför undersökningar som visar vad poppeln producerar i praktiska planteringar. Motiven för att plantera poppel är flera, bland annat kort Omloppstid, hög tillväxt och ökande priser på energived.

Främmande trädslag har i modern tid intresserat skogsbruket i sin jakt på ökad produktion, minskad känslighet för skador, förbättrad anpassning med mera. Ett tidigare oprövat trädslag var banksianatallen (Pinus banksiana, Lamb.), en nordlig, välspridd, pionjär från Kanadas inland med en utpräglad etableringsstrategi för torra, nybrända sandjordar. Studiens övergripande syfte var att utvärdera utfallet från 22 år gamla försök av banksianatall och analysera banksianatallens odlingsvärde i norra Sverige genom att på fem lokaler jämföra överlevnad, tillväxt och skador med tall (Pinus sylvestris L.), contortatall (Pinus contorta var. latifolia Engelmann) och hybriden mellan contortatall och banksianatall. Ett ytterligare syfte var att utreda eventuella effekter av odlingslokalens temperatursumma och trädens latitudförflyttning från ursprungslatituden. I metoden har fältförsök använts där varje enskilt träd mätts och bedömts. Materialet var insamlat i naturbestånd i nordvästra Kanada från 12 provenienser med en latitudinell spridning av cirka fem breddgrader.

Uttaget av biomassa har ökat i det svenska skogsbruket. Energi från biomassa är en viktig del i att Sverige nu uppnått EU´s miljömål om att minst 50 % av vår energiförbrukning skall komma från förnyelsebara källor. I och med en ökad förbränning av biobränslen bildas också mer vedaska som idag till största del deponeras. Aska är starkt basverkande och innehåller alla de mineralnäringsämnen, förutom kväve, som träden under sin tillväxt tagit upp. Ett ökat biomassauttag och ett intensivare skogsbruk ger en ökad naturlig försurning, och en ökad bortförsel av mineralnäringsämnen.