Vi har studerat möjligheten om det går att tjäna pengar på kort sikt genom att imitera insidertransaktioner efter det att information om transaktionen har publicerats offentligt. Studien begränsades till att endast undersöka köp- och säljtransaktioner för Oljebolag som kan handlas på Stockholmsbörsens huvudlistor samt First North. Studien genomfördes i form av en eventstudie där vi med hjälp av statistiska tester undersökte om det existerar en signifikant skillnad i den dagliga avkastningen före och efter en viss insidertransaktion ägt rum. Detta visade sig inte vara fallet utan de fluktuationer som påvisades var ej enhetliga och kunde inte bevisas bero på insynstransaktionerna..

I denna uppsats undersöks om världshändelser skapar abnorma effekter hos Oljebolags aktiekurser och om dessa effekter ter sig olika beroende på företagens olika storlek. Undersökningen utförs med hjälp av en eventstudie som genomförs på sex Oljebolag med tre världshändelser som utgångspunkt. De valda världshändelserna bestod av två naturkatastrofer och en större ekonomisk händelse. Företagen som valdes delades in i två grupper om tre företag, där ena gruppen innehöll de större företagen och den andra gruppen de mindre.Slutsatserna som har kunnat dras av undersökningen är att händelserna i två av de tre undersökta fallen orsakade signifikanta abnorma under- eller överavkastningar hos Oljebolagens aktier vilket bevisar en viss ineffektivitet hos marknaden. Det generella utfallet var att den ekonomiska händelsen visade sig ha en större påverkan på aktiekurserna än de två naturkatastroferna hade.

Uppsatsen studerar hur aktiekurser i oljerelaterade bolag har reagerat vid kraftiga svängningar av oljepriset och undersöker hur oljepriset och aktiekurserna följer varandra under en längre period. Uppsatsen använder sig av en event studie samt ett korrelationstest som metod. Det ingår totalt 8 bolag i studien som undersöks mot Brent råolja. Studien visar att företagen reagerar vid en kraftig rörelse i oljepriset samt att det finns en stark korrelation mellan oljepriset och aktiekurserna i majoriteten av företagen..

Vi har valt att undersöka om Oljebolagens krav är högre än hamnstatens eftersom vi under vår tid till sjöss har kommit i kontakt med ämnet ett flertal gånger. Ombord i fartygen pratas det mycket om inspektioner och de anses många gånger vara onödigt petiga.Resultatet i vår studie har visat att inspektionerna medför en ökning av säkerheten och medvetenheten av risker som kan föreligga. Vi redogör även för om det finns en möjlighet att slå samman inspektionerna för att reducera påfrestningen hos besättningen.För att få en inblick i organisationernas arbete har vi valt att göra en kvalitativ studie, grundad på strukturerade intervjufrågor som har ställts till Oljebolag, ombordbefäl och inspektörer från Transportstyrelsen.Vid framställningen av resultatet transkriberade vi intervjuerna och delade sedan upp materialet i kategorier för att läsaren på ett enkelt sätt skall kunna följa studien från början till slut..

Examensarbetet har genomförts på uppdrag av Preem Petroleum AB i Stockholm (Preem), som är ett Oljebolag med två raffinaderier samt har en stor distribution och försäljning inom Sverige. Preem köper in råolja som raffineras till olika petroleumprodukter med höga miljökrav vid de två raffinaderierna i Göteborg och Lysekil, Preem Raffinaderi AB and Scanraff AB. Preem säljer en del av sina raffinerade produkter till andra Oljebolag, både inom Sverige och till export. Inom Sverige distribuerar Preem till både egna och andras depåer runt om i landet, mestadels med båt. Ifrån depåerna distribueras Preem sina raffinerade oljeprodukter dels till sin bensinstationskedja dels direkt till slutkund, vilket sker både med egna eller inhyrda tankbilar.

I denna studie används en multifaktormodell för att utvärdera hur ett urval av yttre ekonomiska faktorer driver Oljebolagens markandsvärde. Dessa faktorer utgörs av förändringar i växelkurs mellan USD och lokal valuta, lokal aktiemarknadsavkastning och förändringar i oljepris. Samtliga variablers påverkan granskas på lång och på kort sikt för att utforska eventuella skiljaktigheter av modellens resultat beroende på tidshorisont. Fokus riktas även på huruvida oljepriset är en mer betydelsefull drivkraft under tidsperioder med stigande eller sjunkande prisnivåer. Granskningen av inverkan av oljans pristrend samt fokuseringen på skillnader i resultat under olika tidsperioder gör att studien delvis avviker från tidigare empiri.

Företag publicerar allt mer information om deras sociala miljömässiga och ekonomiska ansvar.Denna information presenterar de i sina årsredovisningar under avsnittet Corporate Social Responsibility. Idenna studie undersökt har vi undersökt hur rapporteringen i en bransch påverkas efter en incident och omdet finns spridningseffekter och imitationsbeteende när det gäller CSR-rapporteringen. Som utgångspunkthar vi valt incidenten i Mexikanska golfen den 20 april 2010. Då skedde ett stort oljeutsläpp i sambandmed att oljeföretaget British Petroleum's plattform Deepwater Horizon exploderade. Oljeutsläppet varomfattande och hade stor effekt på BP's rykte hos allmänheten.

I denna uppsats undersöker författaren kapitalstrukturens i de svenska Oljebolagen. Syftet med uppsatsen är att undersöka är hur kapitalstrukturen utvecklats under perioden 2001 till 2009 i de svenska Oljebolagen, vilka metoder för kapitalanskaffning som använts under perioden, om bolagsrisken påverkar kapitalstrukturen, samt hur Oljebolagen förhåller sig till Peak Oil och alternativabränslen och energikällor.Följande slutsatser kan dras från undersökningen: Mellan 2001 till 2009 har det egna kapitalet i bolagen legat i en stigandetrend, medan de långfristiga lånen varit i en nedåtgående trend. Bolagen har finansierat sin verksamhet med minst 50% eget kapital under perioden.? Bolagen har mest använt sig av nyemissioner när de tagit in nytt kapital, följt av olika former av lån och slutligen konvertibellån. En statistisk undersökning har visat att risk påverkar eget kapital. När risken ökar, så ökar det egna kapitalet.

Examensarbetet har gjorts i samarbete med SP, Sveriges tekniska forskningsinstitut. De vill genom denna rapport börja få svar på frågan, om det är lönsamt att odla alger till biodieselframställning under svenska förhållanden, för att sedan möjligen påbörja en forskning inom området.Rapporten granskar till en början, via informationssökning, vad som är gjort tidigare och vilka företag och forskare som arbetar inom området idag. Därefter undersöks de steg som algerna genomgår för att bli biodiesel, det vill säga odling, skördning, utvinnande av algolja och slutligen framställningen av biodiesel ifrån algoljan.Olika alger, utrustningar och metoder studeras och ekonomiska siffror sammanställs vad gäller produktionen av alg-biodiesel. Slutligen undersöks vilket intresse området har hos olika svenska företag. Problemområden tillsammans med effektiviseringar diskuteras.Resultatet är ett flödesschema över en önskemodell för svenska förhållanden.