Samodling är en odlingsmetod som kan användas för att förbättra dagens Odlingssystem. Metoden innebär att två eller flera kulturer odlas tillsammans under en större del av växtsäsongen. Samodling kan användas på flera olika sätt för att förbättra odlingsförhållandena för antingen huvudgrödan eller hela odlingen. Den har en bevisad effekt på olika skadegörare och kan minska angreppen i odlingen. Samodling kan även användas för att minska ogrässpridningen, förbättra mikroklimatet, samt öka antalet maskar och naturliga fiender i odlingen.

Samodling är en odlingsmetod som kan användas för att förbättra dagens Odlingssystem. Metoden innebär att två eller flera kulturer odlas tillsammans under en större del av växtsäsongen. Samodling kan användas på flera olika sätt för att förbättra odlingsförhållandena för antingen huvudgrödan eller hela odlingen. Den har en bevisad effekt på olika skadegörare och kan minska angreppen i odlingen. Samodling kan även användas för att minska ogrässpridningen, förbättra mikroklimatet, samt öka antalet maskar och naturliga fiender i odlingen.

Syftet med den här uppsatsen är att redovisa för de effekter som kan sespå Odlingssystem samt livssituation hos småbrukande bönder i Östra Afrika efter ett införande av en liten biogasanläggning kallad "floating drum". Anläggningen genererar rötrester som används som gödslingsmedel i Odlingssystem och biogas som bränsle i matlagningssituationer. Resultatet baseras på uppgifter från litteratur, fältstudier och en enkätundersökning. Uppsatsen har sin utgångspunkt från en fältstudie hos en småbrukande familj på landsbygden. Studien genomfördes i ett område som heter Kadongo och ligger i nordvästra Kenya.

Humle, Humulus lupulus har under lång tid varit en viktig kulturväxt i Sverige. Den klättrande perennen producerar blomställningar som innehåller essentiella oljor och hartser, och används för att smaksätta öl. Förut var öl en mycket viktig källa till vätska och näringsämnen. Mot slutet av 1800-talet konkurrerades den svenska humleodlingen ut och det var först i början av 1900-talet som kommersiell odling av humle åter bedrevs i Sverige. Denna odling fanns främst i Näsumstrakten i Skåne och var aktiv mellan 1921-1959.

Människans näringar och kulturer har orsakat landskapsförändringar som på många håll i världen lett till flera ekologiska konsekvenser som erosion liksom övergödning av vattendrag och hav. Skogsbruk såväl som jordbruk har därutöver resulterat i stora utarmningar av den biologiska mångfalden på jorden. Sedan en tid har jordbrukets negativa konsekvenser fått alltmer uppmärksamhet inom bland annat politik, forskning och näringsliv, varav somliga människor aktivt försökt stoppa det negativa händelseförloppet som manifesterat många av världens odlingslandskap. Diskussioner som innefattar ekosystemet och dess så kallade tjänster för människans såväl som andra organismers överlevnad och välbefinnande erhåller därutöver mer och mer fokus i strävan mot miljövänligare alternativ för storskalig odling. I sökandet efter mer ekologiskt sunda Odlingssystem har intresset igen väckts för agroforestrysystem, som kombinerar vedartade växter med vanligt förekommande grödor. Etableringen av lähäckar på respektive intill odlingarealer i Skåne kan bidra med flertalet ekosysystemtjänster vilka bevisats stoppa ex.

Sedan täckrotplantornas introduktion i slutet av 1960 talet har man försökt att hittaodlingsätt som minskar rotformationer (t ex rotsnurr och rotknän) hos plantorna. Närrötterna är deformerade ökar risken för instabilitet, stamkrökar, tjurved, rotröta ochrotbrott hos trädet. Många olika behållartyper har tagits fram under åren. En av desenaste metoderna för att undvika deformationer går ut på att odlingsbehållarnas insidorbeläggs med en kopparbaserad färg. Metoden innebär att rötterna, då de kommer emotden belagda kanten, slutar att växa på längden, roten går som i dvala.

SAMMANFATTNINGMänniskans förbrukning av fossila bränslen har ökat drastiskt de två senaste seklerna. Detta har lett till en ökning av växthusgasutsläpp vilket i sin tur inneburit en höjning av jordens lufttemperatur, den så kallade växthuseffekten. Mellan 1970 och 2004 ökade de globalaväxthusgasutsläppen med cirka 70 %. (Naturvårdsverket 2008a). Ungefär 25 % av Sveriges klimatpåverkande utsläpp uppskattas komma ifrån matkedjan.

Denna uppsats syftar till att presentera erfarenheter av grönsaksodling på tak samt utreda klimatförhållanden och odlingsförutsättningar på Augustenborgs Botaniska Takträdgård i Malmö. Uppsatsen avslutas med förslag på förbättringar och åtgärder för grönsaksodlingen på taket i Augustenborg. Arbetetet omfattar således en generell och en platsspecifik del. Uppsatsen har tillkommit genom litteraturstudier, intervjuer och studier på plats i Augustenborgs takträdgård. Takodling av grönsaker anknyter till såväl gröna tak som stadsodling och dess popularitet ökar i världen. I Sverige förekommer gröna Sedum-tak alltmer och stadsodling har förankrats i våra storstäder. Tak är outnyttjade platser med god potential för odling.

Dagens jordbruksmark är till olika grad onödigt packad till följd av tunga maskinsystem. För att återskapa odlingsjordens optimala porositet måste jorden årligen luckras. Jag ville i mitt arbete undersöka om åkerjordens normala porositet kan återskapas om den generella jordpackningen begränsas och den optimala växtplatsen uppnås med hjälp av ny precisionsodlingsteknik och hur det i så fall påverkar den totala energiförbrukningen och lönsamheten under svenska förhållanden. Controlled Traffic Farming eller Kontrollerad trafik i fält innebär en minimering av den generella skadliga jordpackningen som verkar skördenedsättande. Odlingssystemet bygger på att man inrättar fasta spår i fälten dit all maskintrafik härleds.

Växtföljd är en av de viktigaste förebyggande åtgärderna mot ogräs och växtskyddsproblem och är en grundpelare i alla långsiktiga Odlingssystem med frilandsgrönsaker. Växtföljdens positiva effekter består av minskad ogräsförekomst, begränsning av växtskyddsproblem, förbättrad växtnäringsbalans samt ökad mullhalt och förbättrad markstruktur. Syftet med det här arbetet är att bidra med kunskap om hur ett planeringsverktyg till en växtföljd kan användas samt hur en grönsaksväxtföljd kan planeras för att minska ogräsförekomsten. Odlingsföretaget Hornudden används som fallstudie när ett förslag på en grönsaksväxtföljd med fokus på att minska ogräsförekomsten planeras med hjälp av ett etablerat planeringsverktyg. Resultatet av planeringen är ett förslag på en sjuårig växtföljd: år 1 gröngödsling (gul sötväppling+rödklöver), år 2 gröngödsling (gul sötväppling+rödklöver), år 3 broccolo/grönkål/vitkål, år 4 sallat, år 5 gröngödsling (bovete+havre), år 6 pumpa/squash, år 7 färskpotatis/rajgräs.

Söta körsbär, Prunus avium L, hör till familjen Rosaceae. Söta körsbär växer vilt i stora delar av Europa och odlas i stora delar av världen som förädlade sorter. Odling av söta körsbär i tunnel är ett Odlingssystem där svagväxande grundstammar spelar en betydande roll för att få hanterbara träd i lämplig storlek, samt att få plats med fler träd på en begränsad yta. Detta arbete är en litteraturstudie som handlar om hur man åtgärdar problem som kan uppstå i en odling av söta körsbär, och tanken är att detta material ska kunna fungera som underlag för rådgivning. Det finns flera problem med att odla söta körsbär, ett av de mest omfattande är att frukten spricker i vid kontakt med vatten, så att skydda frukten från regn är väldigt viktigt.

Mikroalger har en förmåga att reducera näringsämnen i näringsberikat vatten samtidigt som de kan producera kommersiellt intressanta ämnen. Att odla mikroalger i dräneringsvatten från växthusodling skulle kunna vara ett sätt för odlare, som inte använder recirkulerande Odlingssystem, att återvinna näringsberikat vatten. Om mikroalgerna producerar värdefulla metaboliter så kunde detta vara ett sätt för odlare att vinna ekonomiskt samtidigt som näringsläckaget reduceras. I detta arbete undersöks möjligheten att odla mikroalgerna Chlorella vulgaris och Haematococcus pluvialis i en näringslösning med ett näringsinnehåll som motsvarar det i returvatten från växthusodling av tomat. C. vulgaris har en hög proteinhalt och innehåller även fleromättade fettsyror och karotenoider.

Uppsatsen har skrivits på uppdrag av Lena Holm och Johan Arvidsson. Denna studie är en del av deras stora forskningsprojekt ?Fasta körspår- skördepotential och effekt på markstruktur? med ett långliggande försök som startades år 2010. Bakgrunden till denna studie är att klimatet ständigt förändras och jordens medeltemperatur stiger, vilket leder till brist på vatten i stora områden i världen. Det förändrade klimatet har lett till ett allt mer extremt tillstånd med kraftiga regn och extrem torka runt om i världen. Med dagens moderna odlingsmetoder kan odling i allt mer utsatta områden existera även i framtiden, men det kräver en förändring och en ökad kunskap kring olika tekniker.

Baljväxter kan utgöra ett hälsosamt och klimatvänligt alternativ till kött. Med lämpliga tillagningsmetoder utgör deras innehåll av osmältbara ämnen inget problem. I dagsläget importeras den största delen av färska och torkade baljväxter som konsumeras i Sverige. En ökad inhemsk ekologisk yrkesodling av baljväxter skulle föra med sig fördelar i form av minskad användning av gödningsmedel och gynnande effekter i ett växelbruk. I Sverige odlas i stort sett bara ärter och bruna bönor som livsmedel.

Kväve är en viktig byggsten i allt levande på jorden, och ingår i bland annat aminosyror,proteiner och DNA. Eftersom kväve återfinns i alla växtens celler har det en avgörande roll ivåra odlingssysystem för att få skördar med bra kvalitet. Kväve utgör också en av de storamiljöbovarna inom lantbruket. Överskott av kväve i odlingar medför risk för kväveförluster.Ett stort problem är kväveutlakning, som menas det kväve som följer regnvatten ner i undrejordlager och vidare till grundvatten, vattenströmmar och hav. Kväveutlakning kan ge storakonsekvenser på miljön, och reslutera i övergödning, döda havsbottnar och oballans i våraekologiska system.