Abstrakt Wikner, E. (2015). Förutsättningar för vuxnas lärande: En Observationsstudie influerad av ramfaktorteorin. Högskolan i Gävle. Detta arbete är en Observationsstudie med syfte att undersöka vilka förutsättningar för lärande är vid tre specifika lärandesituationer i samhället samt att undersöka hur förutsättningarna varierar beroende på vad det är man ska lära sig. Observationerna som gjordes var semi-strukturerade och genomfördes utifrån en observationsguide vid tre icke-formella lärandesituationer.

Syftet med studien är att visa hur kommunikation går tillväga under rondarbetet som är den vanligaste plattformen för interkollegialt arbete mellan läkare och sjuksköterskor. Metoden som användes var icke-deltagande ostrukturerade observationer som analyserades med hjälp av innehållsanalys. Observationer gjordes vid sex tillfällen på en infektionsklinik i södra Sverige. Resultaten visar att kommunikationen mellan yrkeskategorierna tyder på att det finns en hierarkisk struktur men visar samtidigt att orsaken till viss del vilar på yrkeskategoriernas åtskilda kompetenser och ansvarsområden..

SammanfattningSyftet: Syftet med studien var att undersöka distriktssköterskans tillvägagångssätt vid planerade blodtrycksbesök avseende samtalsämnen, tidsåtgång, dokumentation och uppföljning.Metod: Studien var en kvantitativ Observationsstudie där populationen var distriktssköterskorfrån vårdcentraler i Dalarna. Studien bygger på 50 observationer av blodtrycksbesök utifrånen strukturerad checklista som utvecklats för denna studie.Resultatet: I genomsnitt ägnades 14 minuter åt patienten vid blodtrycksbesök. Samtal omlivsstilsfaktorer förekom oftare med yngre personer och en signifikant skillnad (p=0,024)påvisades mellan åldersgrupperna 51-64 år och 65-92 år. Fysisk aktivitet var den livsstilsfaktor som det samtalades oftast om, en signifikans påvisades (p = 0,002) mellan åldersgrupper och kön (p = 0,044). Alkohol och sömn samtalades det minst om.Blodtrycksläkemedel och biverkningar samtalades om i 74 procent av besöken.

Varje år drabbas tusentals patienter av vårdrelaterade infektioner. Dessa leder inte bara till en förlängd vårdtid och ett onödigt lidande för patienten utan kostar även samhället miljarder kronor årligen. För att förebygga smittspridning ska all vård-personal använda sig av en god basal hygien. För detta finns det föreskrifter som all personal inom sjukvården är skyldiga att följa. Syftet med denna studie var att undersöka hur hygienföreskrifterna följdes och i vilka situationer det förekom brister.

Det här är en Observationsstudie över barns lek. Syftet med studien är att studera barns lek med avseende på det sociala samspelet. Metoden för studien har varit av kvalitativ sort, där redskapen har varit rörlig videokamera kompletterat med anteckningar. I vår litteraturgenomgång har vi valt att redovisa de två dominerande synsätten, i förskolan, på barns sociala utveckling, det utvecklingspsykologiska synsättet och det sociokulturella synsättet. Vi har valt att göra en fördjupning av det sistnämnda då det är där vi har vår ståndpunkt.Vi kan, efter gjorda observationer av barns lek, konstatera att leken har en mycket stor betydelse för barnen i sitt utvecklande av sociala egenskaper.

Forskningen gällande pedagogens roll och lektionsinnehållets betydelse med utomhusmatematiken som grund bygger på en Observationsstudie. Litteraturen i fråga berör utomhuspedagogiken, pedagogens roll och elevernas roll i och för utomhusundervisningen. Den valda forskningsmetoden är deltagande observation.Observationen visar på ett resultat där pedagogens roll är mycket viktigt. Ett intresse för utomhusmatematiken är grunden för en lyckad utomhusundervisning. Utöver intresset så måste pedagogen planera sin utomhusmatematiska undervisning och ha långsiktiga mål med vad som ska uppnås.

Lindberg M & Lindstrii F. PVK in situ. En Observationsstudie av följsamhet till riktlinjer gällande skötsel, dokumentation vid fixeringsförband, komplikationssymptom samt tid in situ. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för vårdvetenskap, 2014. Bakgrund: perifer ven kateter (PVK) är ett mycket vanligt ingrepp inom sjukvården som medför risker för kateterrelaterade komplikationer.

Intensivvårdspatientens utsatthet är väldokumenterad. Deras livsvärld präglas bland annat av stress, maktlöshet, brist på kunskap och kommunikation, sårbarhet och inre kaos. Patienter som vårdas på intensivvården befinner sig i ett rum där det finns mycket avancerad teknisk apparatur och många stimuli från omgivningen. Detta kan upplevas som en trygghet men också som skrämmande och livshotande. Vårdpersonalen har olika arbetsuppgifter och vad de gör i periferin uppmärksammas av patienten, därför är det av intresse att undersöka vad vårdpersonalen arbetar med inne på patientrummet vid icke patientnära kontakt samt hur de arbetar.

 Arbetets art: Examensarbete i lärarutbildningen, Avancerad nivå, 15hpHögskolan i SkövdeTitel: Interaktionen i klassrummet ? En kvalitativ Observationsstudie ompedagogens interaktion med eleven i undervisningen.Sidantal: 38Författare: Linn-Marita JohansenEva SöhrmanHandledare: Eva DahlgrenDatum: Januari 2009Nyckelord: interaktion, kommunikation, pedagog, elev.Pedagogens interaktion med sina elever har stor betydelse för elevernas möjlighet tillgenuina lärandetillfällen och utveckling. Läroplaner och styrdokument betonar att samtligaindivider har rätt till en jämlik utbildning. Studien har sin utgångspunkt i interaktionenmellan pedagog och elev, med fokus på dess kvalitet. Studien har en didaktisk inriktningoch genomfördes som en Observationsstudie i en årskurs tre med två verksammapedagoger.

På en intensivvårdsavdelning vårdas patienter som är kritiskt sjuka och är i behov av intensivvård. Forskning visar att det är värdefullt att närstående är inkluderade i vården då de bidrar med ett sammanhang, mening, styrka och stabilitet för patienten. Närstående tillför därigenom en viktig emotionell aspekt i vårdandet. Intensivvårdssjuksköterskan anser att närstående blivit en allt mer central del i deras arbete de senaste åren och det är en betydelsefull arbetsuppgift att ge närstående stöd, vägledning samt möjlighet till delaktighet i den intensivvård som bedrivs. Närstående beskriver att de bär på känslor av hopplöshet och sårbarhet.

Bakgrund: Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska beskriver att det är sjuksköterskans ansvar att ge patienten en god och säker vård ur ett etiskt perspektiv samt genom beprövad erfarenhet. Patientnärmre vård är ett arbetssätt som sätter patienten och dennes problem och behov i centrum. Omvårdnadens kvalitet ökar och ger en snabbare rehabiliteringstid för patienten. Syfte: Att granska vad den patientnära tiden innebär för sjuksköterskan och se vad den innehåller. Hur mycket tid, totalt, läggs ner på patientnära tid under ett dagspass? Metod: Empirisk, strukturerad icke deltagande Observationsstudie med kvantitativ och kvalitativ ansats.

I sjuksköterskans arbete är rapportering och dokumentering två betydelsefulla moment. De fyller en viktig funktion, både gällande patientsäkerhet och kontinuitet i vården. Författarna har under den kliniska delen av sjuksköterskeutbildningen deltagit i olika former av rapportering. Enligt litteraturen är det viktigt att all dokumentering är noggrant och omsorgsfullt skriven för att den tillträdande sjuksköterskan skall kunna göra sig en klar bild av patienten och den vård som givits. Den muntliga rapporten skall få sjuksköterskan att fokusera på de faktorer i omvårdnaden som är viktigast.

Efterföljs handbokens riktlinjer vid kateterspolning? En Observationsstudie om följsamheten kring Handbokens riktlinjer och hygienrutiner vid kateterspolning. Patienter med urinkatetrar är frekvent förekommande inom stora delar av vården och är därför något som vårdpersonalen kommer i kontakt med. Momentet då katetern spolas är förenat med komplikationer och därför har en jämförande kvalitativ studie här genomförts utifrån Handbokens riktlinjer för hälso- och sjukvårdspersonal gällande hygien, material och tillvägagångssätt för att säkerställa en god och säker omvårdnad. Föreliggande studie syftar till att beskriva överensstämmelsen mellan hur kateterspolningar genomförs i praktiken och de riktlinjer som ges i Handboken avseende kateterspolning. Observationerna genomfördes på en vårdavdelning och deltagarna i studien bestod av undersköterskor samt patienter som bar kvarliggande katetrar.

Bakgrundentar upp tidigare studier att intensiwårdspatienter utsätts kontinuerligt forstress, högaljudnivåer och störd sömn, som tillsammans kan leda till en utveckling av IVAsyndromet. Syftetmed studien var attkartlägga larmstarter från teknisk apparatur ochandrastörande  ljud på en intensiwårdsavdelning. Metoden var enObservationsstudie dagtid undertre  dagar på två intensiwårdssalar och larmstartsprotokoll användes, for attdokumentera varje larmstartfrån teknisk apparatur. En ljudnivåmätare användes ftir att få enuppskattningav decibel på larmstarter från  den tekniska apparaturen. Resultaten belyser attteknisk apparatursåsom respiratorer, stod for 262larmstarter (cirka 33yo),övervakningsutrustning sommäter invasivt blodtryck, for 175 larmstarter (cirka 22%o) och saturationlarm ftir143 larmstarter (cirka18o/o) av alla larmstarter i studien. Ett medelvärde påvisar0,72larmstarter perminut.

Tidigare har ämnet genus inte varit lika omdiskuterat som nu i vårt Svenska samhälle. Under de tio senaste åren har det också blivit fler barn i Sverige som tar del av förskolans verksamhet. Forskning och litteratur visar att pedagoger i förskolan bemöter pojkar och flickor olika utifrån ett omedvetet bemötande som grundar sig i förväntningar på hur flickor och pojkar ska vara. Syftet med Observationsstudie är att undersöka pedagogers bemötande av pojkar och flickor i tamburen på en förskola. För att uppfylla vårt syfte observerade vi pedagogers bemötande på två avdelningar med videoinspelningar vid av och påklädnadssituationer.