Studiens syfte var att undersöka Observationsmaterialen Läsutvecklingsschema (Allard, Rudqvist & Sundblad, 2001), Relationsutvecklingsschema (Erixon et al. 2007) och Tidig registrering av språkutveckling (Espenakk et al. 2013) i förhållande till vad Lpfö98/10 tillskriver uppdraget. Genom att använda en kvalitativ innehållsanalys, med främsta fokus på observationspunkterna, var avsikten att synliggöra vilken språksyn som konstrueras i materialen ur ett en- och flerspråkigt perspektiv. Genom att använda Vallberg Roth och Månssons (2010) didaktiska frågor undersöktes materialet utifrån vem som bedömn, vad för något som ska bedömas och varför detta bör ske. Det sociokulturella perspektivet har agerat teoretisk ram för analysen.

Förskola och skola kostar samhället stora summor och det finns en osäkerhet hur resultatet av denna verksamhet ska mätas. Därför har behovet av pedagogiska verktyg och redskap för hur man bl.a. observerar, kartlägger och stimulerar barns språkutveckling ökat. Huvudsyftet med denna studie är att belysa några pedagogers och föräldrars beskrivning och värdering av TRAS-materialet (Tidig Registrering Av Språkutveckling). På vilka sätt kan Observationsmaterialet påverka förskolans verksamhet? Författaren genomför studien med hjälp av intervju- och enkätundersökning.

Syftet med studien är att undersöka samspelet mellan de yngsta barnen och pedagogerna i matsitua-tionen på en förskola. Vilket inflytande barn ges är nära sammanlänkat med pedagogernas medve-tenhet om makten de har i rollen som vuxna. Frågeställningarna är:? Hur samspelar pedagogerna och barnen i matsituationer?? Vilket inflytande ger pedagogerna till barnen i matsituationer?För att få svar på våra frågeställningar har vi använt oss av videoobservationer. Observationerna har gjorts på en avdelning med nio tvååringar.

Under dagen på förskolan finns många stunder för lärande, det sker lärande i omsorgssituationer, i leken och i de planerade aktiviteterna. Syftet med denna studie är att studera om och hur pedagoger tar vara på de lärtillfällen som finns i vardagen, fokus är att studera detta i tamburen. Vi har gjort en kvalitativ studie, samt använt oss av tidigare forskning och gjort en fältstudie som bestod av observationer med efterföljande intervjuer för att få en ökad förståelse för hur pedagoger interagerar med barnen. Resultatet vi kom fram till är att det sker mycket lärande i tamburen, vid vissa tillfällen mer än vid andra. Pedagogerna vi studerade hade ett medvetet sätt att förhålla sig till lärtillfällena och tog vara på dessa i de flesta fall.

Syftet med undersökningen är att ta reda på om förskollärare i förskola och förskoleklass arbetar medvetet med motorik och rörelse för att främja barns inlärning och utveckling. Det finns forskning som visar att barn idag är mer stillasittande än förut och att det hämmar deras motoriska utveckling och koncentrationsförmåga. Frågeställningen är vilken kunskap förskollärarna har om barns motorik, om kunskapen skiljer sig mellan dem och om de medvetet använder motorisk träning i deras verksamheter. För att ta reda på resultatet gjordes en kvalitativ forskning med åtta förskollärare som intervjuades enskilt där intervjufrågorna var öppna för att ge förskollärarna möjlighet att utveckla sina svar. Resultatet visar att förskollärarna har viss kunskap om barns motoriska utveckling och arbetar aktivt för att främja fortsatt fysisk aktivitet, men det är få som arbetar vidare medvetet med barns specifika svagheter.

Syftet med uppsatsen är att utveckla förståelse av villkor som är specifika för den kontext samhällsentreprenörer verkar i och som påverkar dem att utveckla en samhällsentreprenöriell anda. Den frågeställning jag sökte svar på var vad verksamma samhällsentreprenörer upplever som väsentliga kontextuella villkor för sitt agerande, sina tankar och sina attityder för att kunna utveckla en samhällsentreprenöriell anda. Uppsatsen har en etnografisk ansats, då intresset har varit att skapa förståelse och en beskrivning av samhällsentreprenörskap ur samhällsentreprenörernas synvinkel. Det empiriska materialet utgörs av 10 intervjuer, samt Observationsmaterial av informanternas agerande på internet. Materialet har tolkats med hjälp av en tolkningsram.

Syftet med denna studie är att undersöka hur utbildningsdeltagare påverkas av en klarspråksutbildning på Skatteverket. Frågeställningarna är: Vilka skrivdiskurser aktualiseras under utbildningen? Vilken klarspråksbild förmedlas under utbildningstillfället? Vad förväntar sig deltagarna av klarspråksutbildningen och hur motsvaras dessa förväntningar?Studien genomförs med en etnografisk ansats och utgår från en sociokulturell syn på lärande och kunskap. Datainsamlingsmetoderna som används är kvalitativa intervjuer och observation, vilket resulterar i primärmaterial bestående av 200 minuter ljudmaterial och Observationsmaterial från ett utbildningstillfälle som omfattar 90 minuter. Detta primärmaterial analyseras tematiskt.

 Syftet med detta arbete är att kunna utforska sambandet mellan undervisningsmoment och ungdomars mobiltelefonanvändning under lektionstid.I uppsatsen har undersökningar med både kvalitativ och kvantitativ karaktär genomförts. Genom observationer och intervjuer har vi fått fram ett kvalitativt material som har belyst elevers förhållningssätt till hur man använder mobiltelefoner vid olika typer av undervisningssituationer.  Vi har också nått en viss kvantitativ kvalité på vår undersökning då vi använt oss av vårt Observationsmaterial för att uppskatta hur många av eleverna i varje observationsklass som är höganvändare.Hermeneutiken har legat som grund för vårt tillvägagångssätt i denna uppsats. Vi har utgått från våra egna erfarenheter, både från de perioder då vi har haft verksamhetsförlagd utbildning, men även de slutsatser vi kommit fram till i den C-uppsats som vi tidigare har skrivit angående elevers användande av mobiltelefoni. Utifrån detta har vi skapat nya frågeställningar, som gett upphov till både observationer och intervjuer. Utifrån det material vi fått fram har vi sedan jämfört med den forskning som tidigare har bedrivits på området.Mobilen har blivit en del av vårt samhälle och via den tekniska utvecklingen som hela tiden sker med våra telefoner innebär nya möjligheter att interagera med andra människor trots avstånd.

Den debatt som har varit aktuell den senaste tiden i samhället, om jämställdhet mellan könen samt folkets ökande inaktivitet som leder till ohälsa och fetma, har väckt vårt intresse, då i synnerhet barnens situation. Med dessa indikationer i åtanke tyckte vi att det kändes angeläget att undersöka hur förskolepedagogerna arbetar inom dessa områden. Vi har valt att fokusera på rörelseleken i utemiljön och hur pedagogerna agerar och resonerar om sitt förhållningssätt till barnens lek. Syftet med vår uppsats är att undersöka hur pedagogen sett ur ett genusperspektiv förhåller sig till barns rörelseaktiviteter på förskolan i utemiljön. Vår undersökning bygger på intervju- och Observationsmaterial av tre förskolepedagoger.

Studiens syfte var att undersöka om, och i så fall hur, det norska Observationsmaterialet Tidig Registrering av Språkutveckling (TRAS) följs upp på de förskolor vi valt ut, samt att undersöka i vilken utsträckning samarbete mellan specialpedagog, pedagoger och föräldrar förekommer.Som metod har använts semistrukturerade intervjuer som tagits upp via diktafon. Specialpedagog, pedagoger och föräldrar har delgivit oss tankar och åsikter kring de frågor som ställts. Sammanlagt gjordes fjorton intervjuer, varav två med huvudansvariga specialpedagoger i vår utvalda kommun, åtta stycken med pedagoger samt fyra med föräldrar.Studien bygger på artiklar, avhandlingar och annan litteratur kring barns språkutveckling, samt det norska Observationsmaterialet TRAS. I vår litteraturgenomgång kring tidigare forskning har vi redovisat en del av de studier som pågått kring barns språkutveckling från 1800-talet och framåt. Vi har också intresserat oss för hur tidiga insatser i förskolan kan påverka barns språkutveckling och vad det kan leda till längre fram i barnens läs- och skrivutveckling.