Det första Baselfördraget har kritiserats kraftigt för sin okänslighet för låntagares riskattribut. Empiriska undersökningar så som Arak, Corcoran 1996 visar hur låga risker hos kreditvärdiga aktörer passerar ouppmärksammade av banker. Hos Obligationsmarknaden premieras dock de låga riskerna vilket speglas i lägre kreditkostnader för de kreditvärdiga aktörer som sökt sig dit. Uppsatsen utreder de förmodade framstegen inom Baselfördragen i deras förmåga att kvantifiera samt prisjustera för kreditrisk. I detta syfte definieras och testas tre kreditprissättningsmodeller.

Uppsatsen behandlar den svenska bankmarknaden och hur den har utvecklats under de senaste åren. Den tar bland annat upp finanskrisen 2008 och vilken effekt den hade på den svenska bankmarknaden. Syftet är att analysera konkurrensen (och vinsterna) på den svenska bankmarknaden. Vi har använt oss av en litteraturstudie och kvantitativ data för att beräkna olika konkurrensmått, samt analysera bankernas vinster. Marknadsstrukturen är en tydlig oligopolmarknad, med ett Cournot- samt Stackelbergbeteende.

Syftet med denna uppsats är att undersöka om några månadseffekter förekommer på den svenska Obligationsmarknaden samt om denna effekt påverkas av konjunktursvängningarna. På så sätt hoppas vi kunna framlägga ytterligare forskning som bidrar till debatten om den sedan länge omdiskuterade effektiva marknadshypotesen. Utgångspunkten i denna uppsats är den kvantitativa metodansatsen, rättare sagt multipel regressionsanalys och dess hypotestester. Utifrån de empiriska resultaten kan vi fastställa att de undersökta statsobligationerna visar högre avkastning i oktober förutsatt att det råder lågkonjunktur. När endast månadseffekten undersöks (utan hänsyn till lågkonjunktur) visar endast de tvååriga statsobligationerna på en signifikant överavkastning i april och juni.

Introduction: Interplay between all the different subsystems of the financial markets is currently considered as an important internal force in the market. In a financially liberalized economy exchange rate stability is a basis for a wellbeing stock market. If these interactions between all the different subsystems of the financial markets are not detected, this means that there is information inefficiency in the markets.Problem: Can we find any correlation between changes in currency, interest rate and bonds with the stock market index? If so, how do these changes affect the Stockholm Stock Exchange?Purpose: The purpose of this study is to examine if there is any linkage between the interest rate, currency and bonds with the stock market. The researchers wanted to find out how these variables affect the stock market index OMX S30 which consists of the 30 largest companies on the Stockholm Stock Exchange.Method: This research has been based on a quantitative approach.

Denna studie undersöker huruvida aktiv strategi villkorlig en diskret regression modell (DRM) skapar mervärde relativt en passiv buy-and-hold strategi i form av avkastning, risk samt variationskoefficient. Modellens metod, en binär logistisk regression, estimerar den förväntade relativa avkastningen mellan en indexfond (AFGX) samt den korta riskfria räntan (SSVX). För estimera den relativa avkastningen mellan tillgångarna använder DRM data från aktiemarknaden, räntemarknaden, Obligationsmarknaden, inflationsindex samt industriproduktionsindex. Timingbeslutet görs vid varje månadsskifte och kapitalet placeras i den tillgången med högst förväntad avkastning under kommande månad med start den 1:e januari 2002 och slut den 31:e december 2005.Den empiriska diskussionen visar att mervärdet av DRM´s avkastning, risk och variationskoefficient kontra de fast viktade portföljerna uteblir. Således blir slutsatsen att DRM inte klarar av att mäta den förväntade relativa avkastningen mellan tillgångarna och den passiva strategin i denna kontext förblir ett bättre alternativ..

Denna uppsats behandlar små och medelstora fastighetsföretags möjligheter att finansiera sigmed lånat kapital, till belåningsgrader som ligger högre än de som de traditionella bankerna vill låna ut till. Uppsatsen syftar till att kartlägga vilka finansieringsalternativ som finns på den  svenska  kapitalmarknaden  för  små  och  medelstora  fastighetsföretag  och  hur  dessa finansieringsalternativ kan utvecklas.Studien har en kvalitativ ansats. Kartläggningen baseras dels på sekundära källor, och dels på information  tillskansad  genom  intervjuer  med   personer   verksamma  inom   fastighets- finansiering, fastighetsägande eller inom akademin.Bland de alternativa finansieringsformerna på kapitalmarknaden för denna typ av företag finns  främst  mezzaninfinansiering  och  obligationsfinansiering.  Mezzaninfinansiering  är skulder som upptas med sämre säkerhetsläge än normala banklån.   Obligationsfinansiering upptas  på  kapitalmarknaden  genom  att  skulder  tas  upp  från  aktörerna  på  marknaden. Säljarreverser,  tilläggsköpeskilling,  banklån  med  hög  amorteringstakt  samt  kapital  från medinvesterare  är  andra  former  av  alternativa  finansieringsformer  som  förekommer  på marknaden, och som företag med framgång kan använda sig av i vissa situationer.Efterfrågan  av  alternativa  finansieringsformer  är  stor.  I  studien  menas  att  mezzanin- finansiering är den av de alternativa finansieringsformerna på kapitalmarknaden som fungerar bäst. Marknaden förväntas dock kunna utvecklas och det bedöms finnas plats för fler aktörer.

Uppsatsen beskriver junk bonds ur företagets perspektiv. Den första, teoretiska delen inleds med en genomgång av obligationsupplåning i allmänhet, där viktiga begrepp beskrivs. Därefter beskrivs den i detta sammanhang viktiga kreditvärderingen, med särskild tonvikt på junk bond-relaterade förhållanden. En beskrivning av den svenska räntemarknaden följer och den i detta sammanhang växande europamarknaden poängteras. Härefter sker en teoretisk genomgång av junk bond-marknadens uppkomst och historik, dess användningsområde, dess för- och nackdelar som finansieringsmetod samt den kritik som i många stycken har riktats mot den.

Bakgrund: Traditionellt sett har det svenska sparandet i företagsobligationer varit lågt. På grund av löpande budgetunderskott och en stor statsskuld har statlig upplåning dominerat den svenska Obligationsmarknaden i många år. På senare tid har det dock skett en förändring, i takt med ökade budgetöverskott och en reducering av statsskulden har den svenska statens lånebehov minskat. Detta i kombination med fallande marknadsräntor och en låg realränta har bidragit till ett växande intresse för företagsobligationer. Det finns endast ett fåtal tidigare studier av den svenska företagsObligationsmarknaden och inte en enda av dem berör och ifrågasätter rådande marknadsstruktur, en telefonbaserad mäklarmarknad, i någon större omfattning.Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka varför den svenska företagsObligationsmarknaden inte har utvecklats till en fungerande elektronisk auktionsmarknad i likhet med aktiemarknaden och dessutom undersöka vad som skulle krävas för att en sådan marknad skulle kunna uppstå.Avgränsningar: Studien fokuserar på marknaden för svenska företagsobligationer i Sverige.

Titel: Vin i var mans portfölj? En studie om vinets möjlighet till riskreduktionBakgrund: En portföljs totala risk kan härledas från både individuella tillgångars ackumulerade standardavvikelser och korrelationerna dem emellan. Genom att inkludera tillgångar med låg eller ingen samvarians kan portföljens risk sänkas utöver vad en diversifiering mellan ett stort antal tillgångar åstadkommer. Det uppstår således ett behov av att diversifiera mellan tillgångar med skiftande respons till marknadshändelser. Dock har olika marknader och tillgångsslag börjat korrelera allt mer vilket resulterat i att fördelarna med diversifiering har minskat.