Objektivitet i journalistiken är viktigt för demokratin, men i rapporteringen om Sverigedemokraterna finns det mycket osäkerhet. Detta påverkar bilden väljarna får av SD. Syftet med denna studie är att granska Objektiviteten i Dagens Nyheter och Hallandspostens konstruktion av Sverigedemokraterna kring valet 2014. Här används Westerståhls definition av Objektivitetsbegreppet för att svara på om rapporteringen var sann, relevant, balanserad och neutral. Det diskuteras även om nyhetsrapportering kan sägas vara objektiv utan att uppfylla alla fyra kategorier.

Syfte: Revisorers Objektivitet är ett krav samt en av de grundläggande principerna för att revisorer ska kunna upprätthålla god yrkes- och redovisningssed. I samband med de stora redovisningsskandalerna i början på 2000-talet har revisorers Objektivitet ifrågasatts. Flertalet studier har gjorts för att se vad det är som påverkar revisorernas Objektivitet bland annat har det forskats på hur klientidentifkation, erfarenhet och andra personlighetsfaktorer påverkar revisorernas Objektivitet. Vår avsikt med denna studie är att bidra med ökad kunskap om vad som påverkar revisorers Objektivitet genom att undersöka flera olika faktorer och dess påverkan på revisorernas Objektivitet. Vi kommer att undersöka följande faktorer:Transformativt ledarskapDen etiska kulturenDen moraliska identitetenMetod: Data samlades in genom en enkätundersökning där vi mätte det transformativa ledarskapet, den moraliska identiteten, den etiska kulturen och revisorernas Objektivitet.

En kvalitativ studie har genomförts där syftet var att undersöka personalchefers känsla och åsikter kringsubjektivitet och Objektivitet under rekryterings-och bedömningsprocesser. Telefonintervjuer har gjortsmed fem personalchefer inom kommunal verksamhet,både i stora och små kommuner. Teorier som lyfts fram i litteratur har behandlats och jämförts med intervjuers resultat. Utgångspunkten för resultatet ligger i det empiriskt insamlade materialet som visade att både subjektivitet och objetivitet i rekryterings-och bedömningsprocesser har en betydande rol.

I ett snabbt förändrande medielandskap finns det fog för att undersöka vilken plats de gamla journalistiska idealen har i dagens journalistiska arbete. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur svenska sportjournalister med fokus på fotbollsjournalistik ser på Objektivitetsidealet och hur de anser att deras förhållande till Objektivitet ser ut i arbetet.Varför just fotbollsjournalistik? För att sportjournalistiken är en genre som har ansetts haft ett speciellt förhållande till Objektivitet och för att det saknas forskning som beskriver området. Eftersom det handlar om en kandidatuppsats vore det orimligt att ge sig på att försöka beskriva all sportjournalistik, varför jag har begränsat mig till fotbollsjournalistik som är den största subgenren inom sportjournalistiken. Uppsatsen bygger på fem kvalitativa intervjuer med fem olika journalister från fem olika medier. De har i längre semistrukturerade intervjuer fått svara på frågor som kretsar kring Objektivitet, hur de själva anser att man borde bete sig och hur de anser att andra fotbollsjournalister agerar.

 Syfte: En revisors oberoende är en grundläggande faktor för att säkerställa god kvalitet och hög tillförlitlighet på revisionen.  Denna studie skall belysa en egenskap som har ett samband med en högkvalitativ revision, och som utgör en stor och betydelsefull del av revisorsyrket; professionell skepticism. Syftet med uppsatsen är att undersöka om där finns några samband mellan professionell skepticism och tre andra faktorer:Objektivitetklientidentifikationkvalitetsförsämrande handlingar Metod: Vi har vid genomförandet av studien använt en kvantitativ metod där vi skickade ut en enkät till 3337 auktoriserade samt godkända revisorer, varav 178 av dem besvarades. Svaren analyserades statistiskt för att kunna testa hypoteserna som utformats i studien. Resultat & slutsats: Resultatet av undersökningen visar ett positivt samband mellan Objektivitet och professionell skepticism. Slutsatsen visar att en ökad professionell skepticism stärker Objektiviteten hos revisorer. Förslag till fortsatt forskning: Tid är i många fall en begränsande faktor, vilket också är fallet i denna uppsats. Längre tidshorisont skulle kunna resultera i en högre svarsfrekvens på enkäterna och därmed möjlighet till fler eller tydligare samband.

Denna uppsats diskuterar det faktum att många lärarstudenter inom Religionsvetenskap och lärande är kristna eller, i mer sällsynta fall, bekänner sig till någon annan traditionell religion. Enligt läroplanen skall undervisningen i skolorna vara icke konfessionell, vilket skulle kunna uppfattas som något av ett problem om lärarstaben i det aktuella ämnet är aktivt troende. Länge bedrevs undervisningen av kyrkan men efterhand växte kraven på objektiv undervisning och statliga skolor tog över och sekulariserade undervisningen. På 1960-talet var kravet på Objektivitet så stort att många lärare blev rädda för att undervisa och på så sätt råka påverka sina elever med sina egna åsikter. Nu har kraven på Objektivitet mattats och detta kan ses i de undersökningar som ligger till grund för denna uppsats.

Detta examensarbete bearbetar Objektivitet och anonym rättning. Syftet med studien har varit att, efter ett försök där elever fått lämna in texter anonymt, få insikt i lärare och elevers uppfattningar och erfarenheter av området. Hur lärare upplever Objektivitet, huruvida elever någonsin utsatts för orättvis betygsättning och om anonym rättning är något som kan eller bör användas på gymnasienivå. Sju lärare har delgett sina uppfattningar via kvalitativa intervjuer och fem klasser har svarat på en enkät om samma område. Elevernas enkätsvar visar att det är relativt ovanligt med orättvis bedömning och att en knapp majoritet tyckte att anonym rättning var bra och vill göra det fler gånger.

Det här examensarbetet har gått ut på att ta reda på hur en ung tv-publik reagerar på effekter i samhällsprogram på tv och hur skillnaden mellan ett inslag utan effekter och ett med effekter upplevs. Jag ville också ta reda på hur man i två fokusgrupper diskuterar och resonerar kring Objektivitet på två olika genrer av tv-program. Forskningsfrågorna var: Hur ser två grupper av unga tv-tittare på redigerade effekter i samhällsprogram på tv? Hur upplevs skillnaden mellan ett nyhetsinslag och en dokumentär? Hur viktigt anser de Objektivitet vara inom tv-produktioner? För att ta reda på detta genomfördes en fokusgruppsundersökning där åtta personer i åldrarna 20-28 år i två grupper fick titta på ett inslag som redigerats på två olika sätt. Originalversionen har producerats för TV4Nyheterna i Luleå och är helt utan musik och andra effekter.

Syfte: Undersöka om opinionsbildande språkanvändning som förekommer i tidningarnas ledare även tar plats i nyhetsartiklarna.Material: Åtta utvalda publikationer från www.flamman.se och www.dn.se Metod: Kritisk diskursanalysSlutsatser: Språkanvändning och åsikter som förekommer i ledare för att skapa opinion, återfinns i de nyhetsartiklar som har analyserats..

Syfte: Syftet med uppsatsen är att se hur internrevisionens oberoende och internrevisorns Objektivitet kan komma att påverka samarbetet mellan den interna och externa revisorn. Vidare syftar uppsatsen till att studera vilken påverkan den interna revisorn och dennes arbete med intern kontroll kan ha på den externa revisorns arbetsuppgifter och om ett nära samarbete parterna emellan kan effektivisera granskningen.Metod: En studie har utförts med fem stycken respondenter i Stockholmsområdet. En kvalitativ metod har tillämpats vid insamling och bearbetning av data. För att uppfylla uppsatsen syfte användes semistrukturerade intervjufrågor.  Slutsats: Revisionen kan effektiviseras genom ett samarbete, det om det finns en tillfredsställande kommunikation och ett bra informationsutbyte. Vår studie pekar på att oberoendeproblematiken ständigt är aktuell och att den aldrig helt kan elimineras.

Syfte: Tidigare studier har visat att Objektiviteten hos revisorer tenderar att brista i större utsträckning i små revisionsfirmor än i större revisionsfirmor. Det finns samtidigt forskning som fastställer att den etiska kulturen i en organisation har en stor inverkan på de enskilda individernas etiska handlande. Studier visar även att organisationskulturen kan skilja sig mellan stora och små organisationer. Vi har utifrån tidigare forskning valt att undersöka om den etiska affärskulturen skiljer sig åt i små och stora revisionsfirmor och om en starkare etisk affärskultur är relaterad till en starkare Objektivitet hos revisorer.Metod: Vi har valt att använda oss av en kvantitativ enkätundersökning i vår studie, eftersom vi önskat identifiera ett samband mellan revisionsfirmors storlek och dess etiska affärskultur och om den i sin tur har en påverkan på revisorers Objektivitet. Studien har genomförts med hjälp av Ardichvili, Jondle och Mitchells (2013) enkät för att mäta den etiska affärskulturen samt ett etablerat test för att mäta Objektiviteten hos revisorer som bland andra Bamber och Iyer (2007) har använt sig av.

SammanfattningTitel: Studie i företagsvärdering - En granskning av värderarens                         situation vid företagsvärdering.Datum: Västerås 2009-05-29Kurs: Kandidatuppsats i företagsekonomi. 15 hp.Författare: Daniel Bäckström, Lars Formgren.Handledare: Riitta Lehtisalo.Nyckel ord: Objektivitet, påverkan, värdering, köp- och säljsituationer,                         värderare, uppdragsgivare.Frågeställning: Hur ser värderare på Objektivitet vid företagsvärdering?Syfte: Vårt syfte är att ta reda på faktorer som kan påverka en värdering samt förklara dem.Metod: Uppsatsen bygger på primär- och sekundärdata då vi valt att använda en kvalitativ metod med tanke på att vi använder oss utav intervjuer för att besvara vårt syfte. Vi har även gjort litteratursökningar via olika databaser för att införskaffa material. Teori: Vi har valt att utgå ifrån, enligt vår mening, de vanligast förekommande värderingsmetoderna.

I denna studie undersöks polisstudenters och yrkesverksamma polisers bruk av evalueringar i avrapporterings-pm. Evalueringar är språkhandlingar som värderar, bedömer, uttrycker känslor eller ståndpunkter. Förekomsten av evalueringar har undersökts genom en Appraisal­analys, som är en form av textanalys. Materialet består av tio yrkestexter och tio studenttexter. Evalueringarna beskrivs och ställs i relation till de krav på Objektivitet som finns i Rikspolisstyrelsens riktlinjer för skrivande (2011).

Syftet med vår undersökning har varit att se vilken bild TT förmedlar av flyktingar och vem som får komma till tals. Vi vill undersöka hur nyhetsbyrån TT:s opartiskhet ser ut. Som fallstudie har vi valt att analysera hur TT skriver om flyktingar och asylsökande. I en kvantitativ undersökning har vi undersökt 159 artiklar. Vi har kompletterat med en kvalitativ textanalys där vi har analyserat tre nyhetsartiklar och en notis.

Denna studie syftar till att undersöka samhällskunskapslärares uppfattningar av den egna politiska ståndpunktens eventuella inverkan på Objektiviteten i undervisningen om politiska ideologier och partier. Den syftar även till att ta reda på hur samhällskunskapslärare arbetar för att upprätthålla Objektiviteten i undervisningen. I studien besvaras följande frågeställningar; hur uppfattar samhällskunskapslärare sin egen politiska ståndpunkts inverkan på Objektiviteten i undervisning om politiska ideologier och partier? samt hur arbetar samhällskunskapslärare för att upprätthålla Objektivitet i undervisning om politiska ideologier och partier?Studien genomförs utifrån en fenomenografisk metodansats med nio informanter som genom att skriftligt besvara ett frågeformulär uttrycker uppfattningar av samhällskunskapsämnets möjliga Objektivitet. Lärarna ger uttryck för skilda uppfattningar av innebörden av objektiv undervisning.