Sök:

Sökresultat:

24 Uppsatser om Nötkreatur,extensivt - Sida 1 av 2

Vegetationsetableringen pÄ ett platsbyggt extensivt grönt tak : Sparta, Lund

Det platsbyggda extensiva gröna taket pÄ Sparta i Lund anlades i augusti 2006. Taket Àr det första i Sverige som designats för att integrera ekologiska principer och estetiska vÀrden med varandra. I detta examensarbete Àr de planterade sedumskotten, pluggplantorna och frösÄdden pÄ takets tre huvudsektioner inventerade och utvÀrderade. Vid inventering Àr stor- och smÄruteanalysmetoden anvÀnd. Utöver de planterade vÀxterna Àr Àven de spontanetablerade vÀxterna inventerade.

Att skapa en hemsida med fokus pÄ mÄlgrupp och uppdateringsmöjligheter

Sverige har varit medlemmar i EU sedan 1995. Sedan dess har stora förÀndringar skettbÄde i EU:s gemensamma jordbrukspolitik (GJP) och inom Sveriges jordbruk. Tidigarestudier har undersökt de ekologiska och ekonomiska effekterna av GJP med kvantitativametoder och modellering. Denna studie undersöker hur GJP har pÄverkat lantbrukaresbeslut i deras jordbruksverksamhet samt hur detta pÄverkar landskapet i samhÀlletBettna, Södermanlands lÀn. Empirin som ligger till grund för uppsatsen har samlats ingenom semistrukturerade intervjuer med boende i Bettna som Àr involverade ijordbruket som heltids- eller deltidslantbrukare.

EU:s gemensamma jordbrukspolitikoch dess effekter pÄ lantbrukaresbeslut samt landskapet : En fÀltstudie i Bettna, Södermanlands LÀn

Sverige har varit medlemmar i EU sedan 1995. Sedan dess har stora förÀndringar skettbÄde i EU:s gemensamma jordbrukspolitik (GJP) och inom Sveriges jordbruk. Tidigarestudier har undersökt de ekologiska och ekonomiska effekterna av GJP med kvantitativametoder och modellering. Denna studie undersöker hur GJP har pÄverkat lantbrukaresbeslut i deras jordbruksverksamhet samt hur detta pÄverkar landskapet i samhÀlletBettna, Södermanlands lÀn. Empirin som ligger till grund för uppsatsen har samlats ingenom semistrukturerade intervjuer med boende i Bettna som Àr involverade ijordbruket som heltids- eller deltidslantbrukare.

Riskredovisning omkring ekonomisk turbulens: Longitudinell studie av tre bolag inom skogs- och tillverkningsindustrin

Trenden Àr att det stÀlls högre krav pÄ börsnoterade bolag att redovisa mer omfattande extern bolagsinformation genom Ärsredovisningen. En del av informationen behandlar bolagens exponering och hantering av risker, ett omrÄde som fÄtt större utrymme med Ären eftersom riskredovisningen har stor betydelse för bolag som sÄvÀl anvÀndare. Syftet med studien Àr att skapa förstÄelse för hur börsnoterade bolag genom extern redovisning av risk kan efterstrÀva minskad informationsasymmetri och ökad legitimitet omkring en ekonomisk turbulent tidsperiod. För att adressera studiens syfte har en longitudinell flerfallsstudie i svenska börsnoterade skogs- och tillverkningsbolag genomförts mellan Ären 2006-2012. Ett aktörssynsÀtt antogs dÀr bolagens Ärsredovisning analyserades genom diskurs- och innehÄllsanalys.

Sveriges kompletterande normgivning kring periodiseringsfrÄgan : En rÀttsfallsstudie av fem prejudicerande domslut

Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att beskriva och analysera svÄrigheter, risker och möjligheter angÄende den kompletterande normgivningen som tillÀmpas vid periodiseringsfrÄgan.Metod: I uppsatsen anvÀnds en kvalitativ ansats för att uppfylla det formulerade syftet. En rÀttsfallsstudie anses ge den bÀsta utgÄngspunkten för att svara pÄ problemstÀllningen. Denna rÀttsfallsstudie har gjorts pÄ fem prejudicerande rÀttsfall. Utöver denna empiriinsamling har referensramen utvecklats genom en rÀttsdogmatisk metod ur ett företagsekonomiskt perspektiv med hjÀlp av gÀllande rÀtt, doktrin och vetenskapliga artiklar.Resultat: Studien visar att realisationsprincipen och rÀttspraxis har den största inverkan för argumentationen vid domsluten. Principerna mÄste sÀttas i ett sammanhang för att möjliggöra att beslut kan fattas i varje enskilt fall.

FörÀndring av kÀrlvÀxters artsammansÀttning vid Äterupptagen hÀvd i skogligt avgrÀnsade Àngs- och hagmarker

I det Àldre jordbrukslandskapet finns en biologisk mÄngfald som man bl.a. försöker bevara genom att via EU:s miljöstöd stimulera lantbrukare att hÀvda betesmarker och slÄtterÀngar med gammaldags metoder. Men Àr ÄtgÀrderna effektiva och uppfyller de sitt ÀndamÄl? Syftet med denna studie var att Äterinventera 10 stycken provytor frÄn 2002 pÄ gÄrden Brofallet, för att se hur artsammansÀttningen hos kÀrlvÀxter hade pÄverkats av nio sÀsongers Äterupptagen hÀvd. GÄrden ligger helt omgiven av skog, isolerad frÄn annan jordbruksmark.

Stora bostadsfastigheter i glesbygd : En studie av rÀttsfall och praxis

För att frÀmja landsbygdens utveckling och till följd av förÀndringar i markpolitiken tillÀts genom lag bildandet av stora bostadsfastigheter pÄ landsbygden 1990. Detta skulle ske genom att öka den enskildes möjlighet att utforma sin fastighet efter egna önskemÄl. Glesbygd, som Àr landsbygd karaktÀriserad av gles befolkning, Àr mer utsatt för de problem som landsbygden stÄr inför. Syftet med studien Àr att undersöka om det finns eller borde finnas en skillnad mellan lands- och glesbygden vid fastighetsbildning av stora bostadsfastigheter. Studien utförs genom en genomgÄng av rÀttskÀllor, tolkning av rÀttsfall och analys av LantmÀteriets praxis.

Rangordningens inverkan pÄ beteendet hos nötkreatur (Bos taurus) och dess konsekvenser för djurtillsynen :

Extensively kept animals for meat production have the right to live in a good environment. Cattle (Bos Taurus) as social animals live in small herds in the wild. When holding animals extensively new problems have arisen regarding human ? animal interactions. One welfare problem is to be able to come close enough to the animals to investigate their health condition.

Är kĂ€mpagravarna pĂ„ Gotland ett tecken pĂ„ tidig statsbildning? : ett försök till tolkning av gravfynd, stengrundshus, stenstrĂ€ngar och fornborgar

Jag har gjort en jÀmförande studie mellan utvecklingen i Danmark och utvecklingen pÄ Gotland under romersk jÀrnÄlder. Som underlag har jag framförallt anvÀnt Lotte Hedeagers avhandling Danmarks jernalder ? Mellem stamme og stat (Hedeager 1992) och Kerstin Cassels redovisning av det arkeologiska kÀllmaterialet frÄn Gotland i hennes avhandling FrÄn grav till gÄrd ? romersk jÀrnÄlder pÄ Gotland (Cassel 1998). Syftet med studien var att undersöka om Hedeagers slutsats att det etablerades en centralmakt med territoriell kontroll, en tidig stat, i Danmark redan i övergÄngen mellan Àldre och yngre romersk jÀrnÄlder, Àven skulle gÄ att dra vad gÀller Gotland baserat pÄ det gotlÀndska kÀllmaterialet, och i sÄ fall om detta kunde förklara uppkomsten av stengrundsbebyggelse och fornborgar. Jag har jÀmfört det arkeologiska kÀllmaterialet frÄn Danmark och Gotland avseende gravfynd och offerfynd, bebyggelseutveckling och landskapsutnyttjande samt vapenoffer och försvarsanlÀggningar.

Trafikverkets val av trÀdarter : hÄllbart ur ett klimatperspektiv?

Denna uppsats har skrivits inom landskapsarkitektprogrammet och faller inom ramen för landskapsplanering. Uppsatsen Àr skriven pÄ 30 högskolepoÀng vid lÀrosÀtet Sveriges lantbruksuniversitet, Alnarp. Uppsatsen har haft för avsikt att visa pÄ hur Trafikverket och tre utvalda kommuner, Malmö, Göteborg och Stockholm, arbetar med trÀdval lÀngs vÀgarna och om de arter som har valts och det resonemang som förts kan klassas som hÄllbart i förhÄllande till det framtida förÀndrade klimatet. Fokus har varit Trafikverkets arbetssÀtt och kommunerna har anvÀnts som jÀmförelse. Enligt regeringen (2007) mÄste transportinfrastrukturen anpassas till ett förÀndrat klimat redan nu och medel för att finansiera detta mÄste avsÀttas. Det Àr ocksÄ av yttersta vikt att omrÄden som riskerar att drabbas kartlÀggs sÄ att ÄtgÀrder redan nu kan pÄbörjas. För att kunna avgöra om ett vÀxtval Àr hÄllbart eller inte behövs aktivt arbete gÀllande vÀrnandet av den biologiska mÄngfalden, utförliga vÀxtlistor med vilka arter det Àr som har planterats, i vilken utstrÀckning de har planterats samt ett lÄngsiktigt klimatarbete gÀllande vÀxtval.

Robotens och andra grÀsklipparmaskiners utveckling och framtida potential i hemtrÀdgÄrden

Detta arbete har undersökt om grÀsmatteskötsel kan förenklas genom modern teknik i form av robotgrÀsklippare. Idén till uppsatsen bottnar i hur trÀdgÄrdsÀgare skall kunna förenkla arbetet i trÀdgÄrden. IstÀllet för att lÀgga ner massor av tid och arbete pÄ grÀsklippning ska man kunna ha sin trÀdgÄrd mera som rekreation. Uppsatsen trycker Àven pÄ hur grÀskvaliteten skall bli den bÀsta med minsta möjliga anstrÀngning. Utöver detta nÀmns Àven grÀsmattans historia, grÀsarter och hur den framtida utvecklingen av robotgrÀsklippare skulle kunna se ut. Idag anvÀnds olika grÀsklipparprodukter beroende pÄ hur stor yta som behöver klippas.

Upplysningar om finansiella risker -En fallstudie av Sandvik och AB Volvo

Bakgrund: Alltmer integrerade ekonomier har gett upphov till nya behov sÄsom ettinternationellt standardiserat redovisningssystem. I EU gÀller sedan 2005 för noterade bolagIASB:s system kallat IFRS. Detta regelsystem styr bl.a. vilken information som ska lÀmnasom finansiella risker och dÀr IFRS 7 blev obligatorisk 2007. Bolag Àr i flera avseendenexponerade mot finansiella risker t.ex.

Hantering av extensivt hÄllna nötkreatur i mindre besÀttningar

Extensive cattle management was reintroduced in Sweden during the 1950ÂŽs and 60ÂŽs. Usually this term refers to suckler cows for meat production that is kept outdoors all year around. Suckler cow farms tend to become fewer but bigger over time. Still however most of the farms with beef cows are small. Extensive animal husbandry can lead to animals becoming shy which leads to difficulties when they are handled due to veterinary treatments, marking, transport etc.

En datadriven Play- och online video-marknad : SVT Plays mo?jligheter till sto?rre utnyttjande av data

Big data och datautnyttjande blir allt mer popula?rt bland videotja?nster pa? internet. SVT Play a?r en av de Play-tja?nster som har mo?jlighet att utnyttja mer data a?n de go?r fo?r tillfa?llet. I detta arbete var ma?let att underso?ka hur SVT kan fo?rba?ttra sitt datautnyttjande och genom det utveckla SVT Play.

Vad pÄgÄr pÄ taken? : en studie av gröna tak i Melbourne, Australien

Den ökande inflyttningen till stÀder stÀller oss inför ett oundvikligt stÀllningstagande angÄende hÄllbar stadsutveckling. StÀdernas förtÀtning minskar grönomrÄdena vilket gett vissa urbana miljöproblem, exempelvis översvÀmningar, lokala temperaturhöjningar och försÀmrad luftkvalitet. Ett sÀtt att förebygga dessa problem Àr att ÄterstÀlla de förlorade grönytorna genom att bygga gröna tak. I Sverige har utvecklingen av gröna tak pÄgÄtt i ungefÀr 20 Är, med störst fokus pÄ de miljömÀssiga positiva egenskaper de besitter. Det hÀr arbetet handlar om gröna tak i Melbourne, Australien och fokuserar, genom bland annat intervjuer, pÄ vilka sorts tak som byggts, nÀr, hur och varför. Det finns tre olika typer av gröna tak; extensiva, semi-intensiva och intensiva.

1 NĂ€sta sida ->