Civilsamhället har på senare tid kommit att spela en allt större roll i biståndspolitiken. Att arbeta för att skapa eller stärka civilsamhället har fått en central roll i relation till hur bistånd ska fördelas. Men samtidigt är begreppet civilsamhälle problematiskt. Definitionerna har skiftat under årens gång och dess innehåll fortsätter att förändras.Den här studien har sin utgångspunkt i den kritiska diskursanalysen och fokuserar på hur sex publikationer på SIDA: s hemsida tar upp och berör begreppet civilsamhälle.I analysen av dessa publikationer har det framkommit att det finns tre dominerande diskurser som relateras till civilsamhället. Dessa diskurser tar upp vad civilsamhället är och hur det definieras, rollen som civilsamhället spelar eller kan spela samt hur SIDA arbetar för att stödja civilsamhället.

Den globala turismnäringen har kommit att bli en av världens mest lukrativa branscher. Hundratusentals svenskar turistar i Thailand varje år. Vad representerar Thailand i turistens ögon? Hur ser turisten på sig själv i förhållande till det han/hon möter och hur förhåller sig turisten till det lokala och globala? Uppsatsen utgår från en kritisk hållning till fenomenet turism. Teorier om Postkolonialism och Orientalism samt kritisk turismforskning blir därmed centrala i förståelsen av det undersökta materialet.

Konsumenter har tämligen lite insyn i omständigheterna kring produktionen av de varor de dagligen konsumerar. I en värld av global handel är det till synes oundvikligt att människor och miljö blir lidande när privata, vinstdrivna företag bara har intresse för just vinst, och statliga myndigheter inte mäktar med, inte har intresse av, eller helt enkel inte anses legitima, att lägga sig i de förhållanden under vilka världshandeln sker. Mot bakgrund av detta har mängder av så kallade NGO:s (non-governmental organizations) bildats för att certifiera varor som lever upp till de specifika organisationernas krav. Dessa organisationer tävlar sedan om konsumenters och finansiärers gunst. Denna uppsats undersöker frågan; Hur framställer märkningsorganisationerna Fairtrade, Rainforest Alliance, KRAV och UTZ Certified den egna organisationens verksamhet och målsättning? Dessa fyra organisationer har av olika skäl valts ut som exempel i denna uppsats.

 Denna uppsats innehåller min tolkning av filmen Import/Export (2007) av Ulrich Seidl i syfte att skapa ökad förståelse för människan och kulturen i dagens Öst- och Västeuropa och att få fram de föreställningar som präglar kulturmöten mellan öst- och västeuropéer. Undersökningen genomfördes med hjälp av en hermeneutisk metod i kombination med Emile Durkheims funktionalistiska teori, postkoloniala teorier och Geert Hofstedes teori om kulturdimensioner. Undersökning visade att både öst- och västeuropeiska samhällen i filmen präglas av anomi. Värden grupperade kring dikotomierna individualism/kollektivism, maskulinitet/femininitet och osäkerhetsundvikande framställs tydligast i filmen. Livsåskådningsanalys visade att en materialistisk verklighetsuppfattning dominerar i både Öst- och Västeuropa tillsammans med övervägande pessimistisk och negativ grundhållning, vilket i sin tur påverkar både karaktärernas människosyn och deras handlingar.

Turismbranschen är en bransch som förefaller vara på väg framåt. Detta är givetvis bra, framförallt ur ekonomisk synvinkel, för olika typer av besöksmål runt om i Sverige och världen. Samtidigt så hårdnar dock konkurrensen om besökarnas tid och uppmärksamhet då fler och fler aktörer kliver in på scenen. För att möta den konkurensen så har en del av de äldre besöksmålen, exempelvis museerna, börjat modernisera sin produkt för att passa den moderna besökaren. Men kan det vara så att detta sker på bekostnad av, i fallet med museer, autenticiteten hos det som presenteras?I den här uppsatsen undersöks det som presenteras på ett modernt, upprustat, museum i form av Flygvapenmuseum i Linköping.