Syftet med denna studie är att undersöka hur Nyexaminerade lärare ser på ledarskap i klassrummet, samt vilken forskning det finns om ledarskap i klassrummet. Studien inleds med en litteraturstudie där det presenteras några definitioner av begreppet ledarskap samt vad ledarskap i klassrummet består av. Litteraturstudien behandlar även olika ledarstilar, vad Nyexaminerade lärare kan ha svårt med samt hur en duktig lärare skall vara. Därefter följer en redovisning av en empirisk studie i form av kvalitativa intervjuer med fem stycken lärare. I den efterföljande diskussionen har frågeställningarna nedan utgjort grund för jämförelsen mellan de empiriska resultaten och teorin.

Syftet med undersökningen är att ta reda på hur tre Nyexaminerade grundlärare med inriktning mot arbete i fritidshem uppleveler första tiden i arbetet. Uppsatsen behandlar frågeställningarna: På vilket sätt uppfattar de Nyexaminerade lärarna mot fritidshem att utbildningens innehåll har haft betydelse för yrkesutövandet inom skola respektive fritidshem? Hur upplever de Nyexaminerade lärarna mot fritidshem att deras utbildningskompetenser tas tillvara av skola och fritidshem? Vad finns det för villkor i verksamheten som begränsar eller möjliggör lärarna mot firitidshems egna förväntningar på arbetet? Undersökningen består av kvalitativa intervjuer från tre grundlärare med inriktning mot arbete i fritidshem. Resultatet visar att utbildningens teoretiska och praktiska innehåll till stor del bidragit att ge en grund för de Nyexaminerade lärarna mot fritidshem i yrkesutövandet. Undersökningen visar också att de tre lärarna mot fritidshems utbildningskompetenser tas tillvara utefter skolans behov och förutsättningar.

Ett bra introduktionsprogram är grundläggande för en lång framgångsrik karriär och gör det lättare för den Nyexaminerade att lära sig, då övergången från studier till att börja arbeta som en legitimerad röntgensjuksköterska kan vara en stressig period.Syftet med denna studie var att undersöka Nyexaminerade röntgensjuksköterskors upplevelse av introduktionen på en ny arbetsplats. Data samlades in till denna studie genom att intervjua nio röntgensjuksköterskor som tagit examen sommaren 2014. Dessa röntgensjuksköterskor arbetar på röntgenkliniker i mellan- och södra Sverige.All insamlad data analyserades med hjälp av innehållsanalys och det resulterade i tre kategorier: Introduktionsprogrammet, Handledarnas kunskap och egenskaper och Sociala relationers betydelse och påverkan.De Nyexaminerade röntgensjuksköterskorna upplevde att introduktionen var tillräcklig och bra. Det fanns vissa delar som var mindre bra, till exempel att de blev räknade som en av den ordinarie personalen medan de hade introduktion. Alla informanter ansåg att det blir bäst ifall de har en specifik handledare i början av introduktionen, då det lätt kan bli förvirrande med flera handledare..

Sammanfattning Syftet med detta examensarbete är att undersöka ifall Nyexaminerade studie- och yrkesvägledare har större möjlighet till anställning på en arbetsförmedling i jämförelse med skola, då vi tror att på en arbetsförmedling finns fler tjänster tillgängliga för dem som har en studie- och yrkesvägledare examen i grunden. I denna studie undersöker vi möjligheter till anställning i södra Sverige för Nyexaminerade studie- och yrkesvägledare inom skola, eller arbetsförmedling. Vi har valt att begränsa oss till studie- och yrkesvägledare som examinerades tidigast år 2003. För att genomföra denna studie valde vi att använda oss utav kvalitativ metod, då vi ansåg detta vara den mest lämpliga metoden för vårt arbete. Totalt har vi utfört sju intervjuer, varav med fyra studie- och yrkesvägledare på gymnasieskolor, samt tre med anställning på arbetsförmedlingar.

Syftet med studien är att undersöka hur Nyexaminerade lärare beskriver sina erfarenheter och kunskaper vad gäller hantering av konflikter mellan elever samt hur de genom sin utbildning har förberetts för sådana utmaningar. Frågeställningarna är följande:-          hur definieras och beskrivs konflikter?-          vilka strategier har lärarana för att lösa konflikter mellan elever?-          vilka kunskaper i konflikthantering har lärarna fått från lärarutbildningen på Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping?För att få svar på dessa frågor genomförde vi halvstrukturerade kvalitativa forskningsintervjuer med  åtta Nyexaminerade tidigarelärare. Datamaterialet analyserades samt tolkades och tre huvudkategorier gick att urskilja, Konflikt och konflikthantering, Känslor samt Förberedelser från lärarutbildningen.Resultatet visar att de Nyexaminerade tidigarelärarna känner sig osäkra på hur de ska hantera konflikter mellan elever och att de saknar metoder och strategier för hur de ska gå tillväga i en konfliktsituation. De upplever att små konflikter, som till exempel tjafs är svårare atthantera än stora konflikter som innehåller våld.

Sammanfattning:Framför dig har du nu en uppsats som handlar om hur fyra Nyexaminerade speciallärare upplevde den nya speciallärarutbildningen och hur denna har format deras yrkesroll. Med Nyexaminerade menas de speciallärare som tagit ut en speciallärarexamen efter att speciallärarutbildningen återinfördes år 2008. De Nyexaminerade speciallärarna kan således sägas utgöra en ny kollegial yrkesgrupp inom skolans pedagogiska verksamhet. Detta är vad som ligger till grund för denna kvalitativa studie. En ambition med studien är att problematisera speciallärarnas nya yrkesroll.Resultatet har kommit till genom intervjuer med fyra Nyexaminerade speciallärare.

Att vara nyexaminerad sjuksköterska är förenat med hög stressnivå och känsla av kunskapsbrist. Sjuksköterskor upplever även att den nya situationen är överväldigande och att bristen på stöd är påtaglig. Samtidigt har den Nyexaminerade sjuksköterskan med sig en teoretisk grund att stå på, men saknar erfarenhet att handla efter i olika situationer. Detta kan komma att få konsekvenser för patientsäkerheten, om rätt stöd och vägledning inte finns. Stöd och vägledning kan komma att hjälpa Nyexaminerade sjuksköterskor i början av yrkeslivet.

För att bli en demokratisk medborgare behövs kunnande i matematik, då samhällsinformation ska förstås och kritiskt kunna granskas för att ha möjlighet att fatta välgrundade vardagsbeslut. Denna kunskap behövs även för fortsatta studier samt för att få ett fungerande yrkesliv. Fenomenet matematik¬undervisning kan av olika lärare beskrivas, upplevas och uppfattas på kvalitativt skilda sätt. Studiens syfte var att undersöka och beskriva Nyexaminerade lärares uppfattningar av fenomenet matematikundervisning samt att nå en ökad förståelse för och kunskap om Nyexaminerade lärares första tid som lärare i matematik. Studiens fenomenografiska ansats var kvalitativt analytisk och beskrivande.

Tidigare forskning har visat att Nyexaminerade lärare upplever svårigheter under första tiden i yrket. Som konsekvens av detta ska alla Nyexaminerade lärare sedan 2011 genomgå en intro-duktionsperiod, där en erfaren lärare är mentor för en ny lärare. Än har ingen forskning hunnit studera detta, vilket motiverar vår studie. Vi undersökte Nyexaminerade lärares upplevelser av mentorskapet som stöd och huruvida den obligatoriska introduktionsperioden påverkar upplevelsen. Vi genomförde intervjuer och utifrån en kvalitativ analys har vi kommit fram till att mentorskapet utformas olika beroende på relationen till mentorn och arbetslaget, synen på mentorskapet och kunskap om syftet av introduktionsperioden.

Bakgrund: Motivation är viktigt för att driva en till handling vilket alla har erfarenheter av. Oavsett vad det är för handling så ligger där alltid någon form av drivkraft bakom denna. Vi fann motivationsfaktorer inom den offentliga sektorn som mycket intressant och då främst polisyrket med deras unika arbetsuppgifter. Detta gjorde att vi ville undersöka vad poliser motiveras av. Problemformulering: Vilka motivationsfaktorer driver Nyexaminerade poliser? Syfte: Syftet med denna studie är att söka en förståelse vad det är som motiverar Nyexaminerade poliser. Metod: Studien som gjorts är genomförd med en kvalitativ forskningsdesign.

Detta examensarbete belyser ett mentorskap mellan en nyexaminerad lärare, adept, och en erfaren lärare, mentor. Utifrån forskningsrapporter och litteraturstudier har vi studerat hur mentorskap som modell och metod för Nyexaminerade lärare har framställts. I examensarbetets bakgrund definierade vi mentorskap samt mentorns och adeptens roll, dessutom presenterade vi teorier om reflektion och lärande samt tidigare forskning. Syftet med studien var att visa mentorskapets för- och nackdelar som metod och möjlighet för att stödja Nyexaminerade lärare i en framtida yrkesroll. Vår empiriska studie, som byggde på en kvalitativ metod, visade på vilka uppfattningar och förväntningar som 54 lärarstudenter har på mentorskap.

Detta examensarbete bygger till stor del på Arja Paulins avhandling från 2007 där hon i sinstudie visar vissa av de svårigheter nyutbildade lärare möter under sin första tid i yrket.Utifrån de svårigheter som Paulin redogör för är vårt syfte med examensarbetet att skapaförståelse kring om och i så fall hur den psykiska hälsan påverkas hos Nyexaminerade lärare.Vi har även valt detta ämne på grund av den avsaknad som vi anser finns inom forskningkring denna företeelse. I studien har fyra Nyexaminerade lärare, två kvinnliga och två manliga,intervjuats. Arbetets studie bygger på en kvalitativ metod med utgångspunkt från dethermeneutiska synsättet.Resultatet i vår studie påvisar att alla intervjuade lärare har upplevt stress i olika situationerunder sin första tid i yrket. Angående studiens slutsatser kan tydliga paralleller också dras tillPaulins (2007) avhandling angående de svårigheter hon menar nyutbildade lärare möter undersin första tid i yrket. En annan slutsats i studien är de brister som de intervjuade lärarnaupplevt i sin utbildning, där ibland avsaknad av de yrkesetiska kompetenserna..

Detta examensarbete är en studie av hur Nyexaminerade lärare uppfattar den första tiden i yrket. Vi har valt att undersöka vilka upplevelser lärare har, hur behovet av stöd har tillgodosetts, hur samarbetet med kollegor/arbetslag fungerat och slutligen vilka orsaker de intervjuade lärarna ser som skäl för att lämna yrket. För att få en bild av hur den första tiden uppfattas har vi valt att göra åtta kvalitativa intervjuer med lärare i grundskolan som arbetat upp till tre år i yrket. Intervjuerna fokuserar framför allt på det första året som yrkesverksam efter examen. Mycket av den tidigare forskning som gjorts på området visar att den första tiden är tung och krävande vilket också bekräftas i denna undersökning.

Bakgrund: Sjuksköterskan kan möta patienter i livets slutskede samt deras anhöriga i olika vårdsammanhang inom sjukvården. Upplevelsen av dessa möten varierar beroende på sjuksköterskans förvärvade erfarenhet som sjuksköterska, personlighet, livserfarenhet och stöd från omgivningen. Nyexaminerade sjuksköterskor saknar den erfarenhet som gör att hon/han kan se sina reaktioner och handlingar i ett större perspektiv. Ofta upplevs den första tiden som sjuksköterska som tuff och utmanande. Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva nyligen examinerade sjuksköterskors upplevelser av att möta patienter i livets slutskede och deras närstående.

Detta examensarbete är en studie av hur Nyexaminerade lärare uppfattar den första tiden i yrket. Vi har valt att undersöka vilka upplevelser lärare har, hur behovet av stöd har tillgodosetts, hur samarbetet med kollegor/arbetslag fungerat och slutligen vilka orsaker de intervjuade lärarna ser som skäl för att lämna yrket. För att få en bild av hur den första tiden uppfattas har vi valt att göra åtta kvalitativa intervjuer med lärare i grundskolan som arbetat upp till tre år i yrket. Intervjuerna fokuserar framför allt på det första året som yrkesverksam efter examen. Mycket av den tidigare forskning som gjorts på området visar att den första tiden är tung och krävande vilket också bekräftas i denna undersökning.