Vi har valt att undersöka hur Nyemissioner påverkar aktiekursen. Detta eftersom det den senaste tiden genomförts ett antal Nyemissioner på stockholmsbörsen. Undersökningen genomfördes genom en kvantitativ eventstudie av ett antal Nyemissioner genomförda på stockholmsbörsen mellan åren 2000-2007. I undersökningen delades de identifierade bolagen upp efter storlek och bransch för att därigenom försöka finna eventuella mönster. För att kunna dra konkreta slutsatser beräknades, med hjälp av ett t-test, konfidensintervall för de olika kategorierna fram.

Vi utför en fallstudie där vi studerar 108 annonseringstillfällen av Nyemissioner under åren 1993-2001 på företag listade på Stockholmsbörsen. Vi undersöker om det föreligger någon överavkastning kring annonseringsdagen. Den effekt vi eventuellt observerar används sedan som den beroende variabeln i regressionsmodeller där vi försöker ta fram förklarande variabler. Vi utför kompletterande test såsom t-test och stabilitetstest för att öka reliabiliteten av resultaten..

Studien undersöker om annonsering av Nyemissioner genererar en onormal avkastning på svenska aktiemarknaden. Studiens avsikt är även att ge bättre förståelse för i vilken grad faktorer som bolagsstorlek och emissionsbelopp påverkar den onormala avkastningen. Undersökningen är av kvantitativ art och genomförs med hjälp av en eventstudie. För att besvara undersökningen beräknas den onormal avkastningen vid annonsering om nyemission. Resultatet visar att bolag som annonserar om nyemission genererar negativ onormal avkastning på eventdagen.

Tidigare studier har visat att företag väljer tidpunkten för Nyemissioner och emitterar när företagsledningen anser att företaget är övervärderat, vilket innebär att aktiesparare betalar ett högt pris för aktierna. Enligt tidigare studier, främst från USA och England, har detta visat sig leda till långsiktiga negativa effekter på aktiekursen. Forskning har även visat att det förekommer redovisningsmanipulation i samband med Nyemissioner på den amerikanska och engelska marknaden. Vinster tidigareläggs i ett försök att missleda marknaden att övervärdera aktien och företagsledningen kan därmed sätta en högre emissionskurs. Studien har två syften.

Syfte: Studien undersöker om det finns ett samband mellan ekonomiska indikatorer och den årliga aktieavkastningen ett år framåt på den svenska marknaden för företag som genomfört nyemission och jämförs med en benchmark som består av företag som inte genomfört nyemission.Metod: Uppsatsen utgår från en kvantitativ undersökning där multipel regressionsanalys används för att undersöka sambandet mellan indikatorer och aktieavkastningen vid Nyemissioner under tidsperioden 2002 ? 2010.Slutsats: Utifrån resultaten kunde vissa signifikanta samband konstateras mellan indikatorerna och totalavkastningen för nyemissionsgruppen. Det visade att totalavkastningen sjunker det året företag genomför nyemission jämfört med totalavkastningen året innan nyemissionen. Det kunde konstateras att marknaden är ineffektiv till en viss utsträckning i samband med Nyemissioner. För benchmark kunde resultaten dock inte säkerställas på grund av att statistisk felkälla förekom i regressionsmodellen..

Sammanfattning Titel: Kursreaktioner på tillkännagivande av nyemission Författare: Caroline von Arronet, Johan Källlstrand och Mikael Tarnawski-Berlin Handledare: Hossein Asgharian Problem: En nyemission är en stor händelse för ett företag och kan motiveras av flera olika anledningar. Går det att fastställa någon kursreaktion och hur ser den i så fall ut och hur länge håller den i sig? Vidare är det av intresse att utreda om det finns likheter mellan företag i samma bransch avseende hur en aktiekurs utvecklas när de tillkännager Nyemissioner. Hur skiljer sig detta förhållande branscherna emellan? Finns det likheter mellan de nordiska länderna? Syfte: Undersökningens syfte är att undersöka hur aktiemarknaderna i Norden reagerar på tillkännagivande av Nyemissioner.

I denna studie undersöker vi om det förekommer earnings management i resultathöjande syfte bland svenska börsnoterade företag vid tiden av en nyemission. Studier om earnings management vid Nyemissioner har gjorts förut av exempelvis av (Shivakumar, 2000). Han kommer fram till att earnings management förekommer tiden precis innan en nyemission. Vi hittar dock ingen studie utförd på svenska företag, vilket vi vill undersöka närmare. Syftet med resultatet av studien är att visa intressenter till företagen att de kan bli vilseledda när de ska investera sitt kapital när earnings management förekommer..

Ett av de viktigaste beslut som en företagsledning står inför är hur de ska gå tillväga för att finansiera företagets framtida investeringar. En mycket vanlig finansieringsväg är genom Nyemissioner, vilket innebär att man ökar aktiekapitalet och antalet aktier i ett bolag genom att erbjuda aktieägarna eller andra investerare att mot betalning teckna aktier i bolaget. Kapitalanskaffningen genom Nyemissioner på börsen har ökat i takt med att intresset för aktiemarknaden ökat. Det har gjorts många undersökningar av framstående forskare som testat den priseffekt som uppstår vid Nyemissioner. Majoriteten av dessa undersökningar visar på att annonseringar av Nyemissioner har negativ effekt på aktiekurserna.Det problem vi undersökt lyder på följande sätt:Sker en kursreaktion hos aktier noterade på OM, Stockholmsbörsen, vid annonsering av Nyemissioner och i så fall i vilken riktning? Gör det någon skillnad om nyemissionen är öppen eller riktad?Syftet med denna studie har varit att undersöka om förändringarna är signifikanta samt undersöka om det finns något samband mellan ett företags risk (beta) och avkastningen på annonseringsdagen.Avsikten med studien har varit att beskriva och förklara resultaten.

I spåren av finanskrisen har under de senaste åren genomförts flertal större Nyemissioner, bland annat för att rädda företag som har gjort stora förluster. Det har blivit vanligt att fysiska personer vid Nyemissioner ställer upp som garanter och får ersättningar för sina garantiåtaganden i form av garantiprovision. Garanter i Nyemissioner berättigas ersättning för sina garantiåtaganden i form av garantiprovision som överstiger marknadsräntor.  Garantiprovisionerna uppgår normalt till 5-6 procent av det garanterade beloppet men kan i vissa uppgå till upp till 12 procent. Ett relativt stort intresse vid många Nyemissioner gjort att garanter sällan tvingas införliva sina åtagande för vilka de får relativ hög ersättning för utan att teckna aktier i nyemissionen.  Enligt 44 kap. 31§ andra stycket IL är ersättningen skattepliktig i inkomstslaget kapital som beskattas med en statlig skatt om 30 procent.

I spåren av finanskrisen har under de senaste åren genomförts flertal större Nyemissioner, bland annat för att rädda företag som har gjort stora förluster. Det har blivit vanligt att fysiska personer vid Nyemissioner ställer upp som garanter och får ersättningar för sina garantiåtaganden i form av garantiprovision. Garanter i Nyemissioner berättigas ersättning för sina garantiåtaganden i form av garantiprovision som överstiger marknadsräntor.  Garantiprovisionerna uppgår normalt till 5-6 procent av det garanterade beloppet men kan i vissa uppgå till upp till 12 procent. Ett relativt stort intresse vid många Nyemissioner gjort att garanter sällan tvingas införliva sina åtagande för vilka de får relativ hög ersättning för utan att teckna aktier i nyemissionen.  Enligt 44 kap. 31§ andra stycket IL är ersättningen skattepliktig i inkomstslaget kapital som beskattas med en statlig skatt om 30 procent.

Investor har i en skrivelse till Justitiedepartementet föreslagit att emissionsreglerna för aktiemarknadsbolag ses över. Ett ökat antal Nyemissioner tillsammans med tolkningssvårigheter av gällande regelverk anses föreligga. Vidare hävdas att svenska aktiemarknadsbolag har konkurrensnackdelar gentemot motsvarande bolag i andra europeiska länder. Mot den bakgrunden har de svenska reglerna avseende kapitalanskaffning för aktiemarknadsbolag analyseras. En jämförelse har gjorts med ett antal europeiska länder för att utröna huruvida påståendet stämmer.

Ett allt mer vanligt förekommande fenomen är att företag i samband med Nyemissioner anlitar företag eller privatpersoner som garanter. Om inte alla nyemitterade aktier tecknas av nuvarande aktieägare eller andra investerare och emissionen följaktligen riskerar att inte bli fulltecknad förpliktigar avtalet med garanten denne att teckna de resterande aktierna. Många garanter kräver i utbyte höga ersättningar, vilket gör att företag kan lägga upp till 12 % av emissionsbeloppet på kostnader för garanter. Problem uppstår då brister sker i kreditbedömningen av garanterna och dessa inte kan uppfylla sina förpliktelser, vilket också varit en orsak till att vissa av de företagen sedan har gått i konkurs. Om dessutom informationen till aktieägarna är bristfällig, kan dessa förledas att tro att en nyemission är garanterad, då i själva verket garanternas kreditvärdighet kan ifrågasättas.Vårt syfte är att beskriva den funktion emissionsgaranter fyller samt bedöma om företagens eller fondkommissionärernas prövning av deras tillförlitlighet är tillräcklig.

Aktiemarknadens mest grundläggande uppgift är att genom Nyemissioner förmedla nytt kapital till näringslivet för investering och utveckling. Inveserarnas incitament till att placera nytt kapital vid Nyemissioner kommer att minska om aktiekurserna inte helt återspeglar all tillgänglig information. En effektiv aktiemarknad är därför av stor betydelse för samhällsekonomin. Studier om marknadseffektivitet har pågått sedan 1950- talet. Eugen F.

Aktiemarknadens mest grundläggande uppgift är att genom Nyemissioner förmedla nytt kapital till näringslivet för investering och utveckling. Inveserarnas incitament till att placera nytt kapital vid Nyemissioner kommer att minska om aktiekurserna inte helt återspeglar all tillgänglig information. En effektiv aktiemarknad är därför av stor betydelse för samhällsekonomin. Studier om marknadseffektivitet har pågått sedan 1950- talet. Eugen F.

Syftet med uppsatsen är att utreda vilka förutsättningar som ligger till grund för att företag ska välja att bära kostnaden för användandet av en garant i samband med en nyemission. Genom en kvantitativ och en kvalitativ studie utreds när företag använder garanter, hur garantiåtagandet utformas och vilka kostnader och effekter detta leder till.Till den kvantitativa studien som baseras på utförda företrädesemissioner under perioden 2005-2009 ställs två hypoteser rörande när garanter används. Resultatet av den första hypotesen visar inget tydligt samband mellan användandet av garanter och motivet att tillföra rörelsekapital. Testet av hypotes två som söker ett samband mellan användandet av garanter och lågkonjunktur visade ett visst stöd för hypotesen. Efter storleksuppdelning visades ett starkt stöd för att större företag använder garanter mer vid både lågkonjunktur och för att få in rörelsekapital, medan samma studie inte ger något resultat för de mindre bolagen.