Vid flertalet studier har det framkommit att ordförrådets storlek och förmågan till Nonordsrepetition påvisar samband med nyordsinlärning. De prosodiska egenskapernas inverkan vid nyordsinlärning är emellertid inte lika studerad. Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur barn mellan 4:5 och 6:0 år med typisk språkutveckling presterar på nyordsinlärning i relation till ordförråd och repetition av nonord samt att utforska vilken inverkan prosodiska egenskaper har på förmågan till nyordsinlärning. I studien deltog 15 barn vilkas resultat på nyorden, ordförrådstestningen och Nonordsrepetitionen uträknades. Nyordsinlärningsuppgiften bestod av sex ord vilka sammankopplades med sex olika föremål.

Arbetsminnet består av flera komponenter, där den fonologiska loopens akustiska och artikulatoriska system samverkar då auditiv information tas emot och bearbetas. Testning av loopens funktion kan ske genom undersökning av arbetsminnesspannet vid Nonordsrepetition. Förmågan att repetera nonord kan berätta något om både barns och vuxnas språkliga utveckling och förmåga. Motoriska begränsningar kan hindra hand- och artikulationsförmågan. Hypoteserna är att: Begränsningarna borde påverka prestationen vid arbetsminnesspanntestning, i form av en längre tidsåtgång vid återgivning av en nonordssekvens på grund av den handmotoriska begränsningen, samt hindrandet av det artikulatoriska undersystemet till den fonologiska loopen genom den finmotoriska begränsningen.

Få studier finns om små barns fonologiska förmåga relaterat till arbetsminne. Det råder också en brist på test av arbetsminne för små barn. Föreliggande studie syftade därför till att studera relationen mellan visuellt arbetsminne, fonologiskt arbetsminne och förmåga att hantera fonologiska representationer hos treåringar. Detta har gjorts genom att samla in jämförelsedata för treåringars resultat på det nyutvecklade surfplatte-testet KUBEN (Kognitiv utveckling hos små barn), som testar förmågorna visuellt och fonologiskt arbetsminne samt fonologisk diskrimination. Dessutom har test för fonologisk produktion, även det testat med hjälp av surfplatta, och Nonordsrepetition använts.

Prosodi kan sammanfattas som talets rytmiska, dynamiska och melodiska aspekter. Utan prosodi skulle talet förefalla monotont och kommunikationen kunna kompliceras. Syftet med föreliggande studie var att undersöka prosodiska aspekter av nonordsproduktion hos barn med cochleaimplantat och barn med språkstörning. Tidigare studier av prosodi hos nämnda grupper har inte i detalj beskrivit vilka typer av fel som förekommer varför detta var intressant att undersöka.Föreliggande studie baseras på redan insamlat material av Nonordsrepetition av sammanlagt 41 barn vilka deltagit i tidigare studier. Av dessa var 27 stycken barn med språkstörning i åldrarna 4:6-7:6 år och fjorton var barn med CI i åldrarna 3:0-13:4.

Syftet med studien var att underso?ka imitationsfo?rma?gan fo?r auditivt och visuellt presenterat material hos typiskt utvecklade barn mellan fyra och a?tta a?r. Den visuella imitationen underso?ktes i form av meningsfulla samt icke-meningsfulla handlingar. Den auditiva imitationen underso?ktes i form av meningsfull meningsrepetition samt icke-meningsfull Nonordsrepetition.

Previous research has confirmed that the ability to repeat non-words has a close connection to a child?s language acquisition (Adams & Gathercole, 2000; Gray, 2003; Sahlén, Reuterskiöld-Wagner, Nettelbladt & Radeborg, 1999). It is also known that a repetition task is aided if the word is well known to the child (Roy & Chiat, 2004; Sahlén, m.fl., 1999). A relatively under-investigated area is that of the influence of prosodic variables on repetition of words and non-words.In the current study, 44 Swedish children between the ages of four and six years with typical language development were tested regarding word- and non-word repetition abilities. The words and non-words were matched based on stress, tonal word accent and number of syllables.