Denna studie undersöker erfarenheter och upplevelser avoro, Nervositet och musikalisk prestationsångest hos elever som studerarmusikimprovisation på högskolenivå. Respondenter var studenter vidmusikerutbildning inriktning improvisation på Högskolan för scen ochmusik, Göteborg. En kvalitativ intervjustudie genomfördes enligt criticalincident technique och tematiserades med tematisk analys. Intervjudeltagarebeskrev olika typer av oro och Nervositet inför musikaliska prestationer ochdet föreslogs att detta kan förstås som 4 potentiella subtyper av musikaliskprestationsångest; Publik, Social, Teknisk och Kreativ musikaliskprestationsångest. Negativa och positiva konsekvenser, olika sätt att hanteraoro och Nervositet samt tankar om utbildningen och lärarnas roll beskrevsockså.

Detta arbete handlar om musikelevers Nervositet inför uppträdanden samt vilken relation, elever och lärare inom ämnet musik har till detta problem. Syftet var att få en fördjupad förståelse för hur eleverna upplever Nervositeten, hur det påverkar lärandet och hur lärare kan arbeta för att förebygga detta. Våra intervjufrågor har behandlats av både elever och lärare för att få ett bredare perspektiv av deras livsvärd, samt för att kunna jämföra olika erfarenheter. Detta genomfördes i form av en kvalitativ intervjustudie. Vi studerade Nervositet inom ämnet musik, men fann att det finns betydligt mer forskning kring Nervositet inom idrottens värld.

Syftet med denna studie är att undersöka för vem gymnasieelever som studerar sång/instrument på gymnasiet presterar och hur olika yttre faktorer påverkar såväl motivationen som prestationen samt hur gymnasieelever upplever prestationsångest inom instrument- och sångundervisning. Fyra gymnasieelever deltog i denna kvalitativa intervjustudie.Resultatet visar på att bekräftelse och uppmuntran anses vara viktigt för informanterna, där bekräftelse från omgivande personer som exempelvis lärare, familjen och kompisarna har ett starkt inflytande. Bekräftelsen i sig bidrar med ökad motivation att fortsätta spela/sjunga och att sträva längre. Prestationsångest tycks vara ett mindre problem. Informanterna upplever mest Nervositet vid konsertsammanhang till skillnad på lektionssituationer.

Studiens syfte var att undersöka möjligheten till att ta kontroll över min Nervositet och atteffektivisera min instudering av Intrada av Arthur Honegger.Bakgrunden är att jag alltid har varit intresserad av att lära mig nya saker och vad jag har velat meddetta arbete är att utveckla min kompetens som trumpetare och det har jag gjort genom mentalträning. Samtidigt som jag har utnyttjat mental träning för att bli mer mottaglig för inlärning så harjag tränat mig i att hantera Nervositet. Allt detta har jag gjort för att bli en bättre trumpetare.Min metod har varit att jag läst litteratur om minnesträning, mental förberedelse och ens egeninställning till att utvecklas inom ett område. Jag har sedan använt mig av övningar som jag hittat iböckerna, antingen som de är eller så har jag ändrat på dem för att passa mig och mitt syfte bättre.Arbetets konstnärliga del presenterades i form av en inspelning där jag spelar Intrada utanackompanjemang och jag valde att göra inspelningen utan ackompanjatör för att visa på hur minvardagliga övningssituation såg ut. Det ger dessutom en väldigt naken bild av hur jag spelat och detär lätt för åhöraren att höra vad som har fungerat bra och vad som jag inte har lyckats med.

Studien syftar till att få djupare insikt i hur några klarinettpedagoger förbereder sina elever inför musikaliska framträdanden. I bakgrundskapitlet presenteras tidigare forskning om Nervositet och prestationsångest, samt olika strategier för att hantera det. Vidare presenteras studiens teoretiska utgångspunkt som utgörs av ett didaktiskt perspektiv. Den forskningsmetod som används i studien är kvalitativ forskningsintervju och det är fyra klarinettpedagoger som har intervjuats. Intervjuerna transkriberades, bearbetades och analyserades och de svar som framkommit utgör studiens resultat.

Syftet med denna studie är att undersöka hur instrumentallärare bemöter och undervisar nervösa elever. Fyra lärare har intervjuats, två från en kulturskola och två från en musikhögskola. Resultatet visar på vikten av att sätta relationen mellan läraren och eleven i centrum. Läraren har stora möjligheter att påverka en elevs Nervositet både på ett positivt och negativt sätt, beroende på hur man är som person och genom sitt sätt att bemöta eleven. Det är viktigt att lära känna eleven och vara uppmärksam och lyhörd på hur denne är och mår.

Jag har som instrument- och ensemblelärare egna erfarenhet av Nervositet och prestationsångest inför lektioner med mina elever och undrar om jag är ensam med dessa känslor. Jag har valt att fördjupa mig i begreppen stress, Nervositet, ångest och coping genom att läsa litteratur inom personlighetspsykologi, klinisk psykologi, socialpsykologi, arbetspsykologi, idrottspsykologi, kognitiv psykologi och motivationspsykologi. Denna litteraturstudie ledde sedan fram till mitt syftet för min undersökning som är att ta reda på om instrument- och ensemblelärare blir nervösa i samband med lektioner och om de har tankegångar som kan leda till prestationsångest samt hur de hanterar sin Nervositet. Som metod valde jag att göra en enkät som jag delade ut till 50 lärare. Resultatet visade att lite mer än hälften av lärarna blir nervösa och att det fanns en majoritet av negativa känslor i samband med Nervositeten.

SammanfattningTitel: Ishockeypublikens påverkan ? ?När det är bra tryck i arenan så är de ju som en sjätte spelare!? (Citatet i titeln är hämtat från intervjun med respondent 6)Nyckelord: Motivation, Självförtroende, Nervositet, Ängslan, Ishockeyspelare, Publikpåverkan.Till varje lag i elitserien finns det publik som vill stödja sitt lag. De använder sig utav olika metoder för att hjälpa sitt lag till framgång. Stödet från publiken påverkar naturligtvis spelarna men det finns en begränsad tidigare forskning som kan visa på vilket sätt de reagerar psykologiskt. Syftet med studien var att undersöka hur eltishockeyspelares motivation, självförtroende och ängslan/Nervositet påverkas av publiken under matchdagar.

SammanfattningTitel: Ishockeypublikens påverkan ? ?När det är bra tryck i arenan så är de ju som en sjätte spelare!? (Citatet i titeln är hämtat från intervjun med respondent 6)Nyckelord: Motivation, Självförtroende, Nervositet, Ängslan, Ishockeyspelare, Publikpåverkan.Till varje lag i elitserien finns det publik som vill stödja sitt lag. De använder sig utav olika metoder för att hjälpa sitt lag till framgång. Stödet från publiken påverkar naturligtvis spelarna men det finns en begränsad tidigare forskning som kan visa på vilket sätt de reagerar psykologiskt. Syftet med studien var att undersöka hur eltishockeyspelares motivation, självförtroende och ängslan/Nervositet påverkas av publiken under matchdagar.

Föreliggande uppsats har haft ett syfte som utgått i att undersöka utvecklingssamtalets natur i den svenska skolan. Med hjälp av en systematisk litteraturstudie har en analys av utvecklingssamtalet med interkulturell betoning gjorts. Frågor som berörts är skolans flexibilitet och skolans kulturella kommunikationskanaler med vårdnadshavare. Det har även gjorts en jämförande analys gällande kulturella skillnader mellan olika utvecklingssamtal. Resultaten visar att fördomar gentemot invandrarföräldrar finns på flera plan i den svenska skolan.

Denna uppsats syftar till att få insikt i hur några högskolestuderande på klassisk gitarr och klassiskt piano som spelar solo upplever en konsertsituation. Huvudfrågorna har varit: Vad känner de? Har de några problem/svårigheter och i så fall hur beskriver de upplevelsen av detta? Detta har undersökts genom kvalitativa intervjuer med fem musikhögskolestudenter. Resultatet visar på att samtliga informanter upplever att de delvis påverkas negativt av Nervositet i samband med en konsert. Nervositeten yttrar sig bland annat genom "fjärilar i magen", svettningar och negativa tankar innan konserten som handlar om att man inte är tillräckligt förberedd, att det kommer gå dåligt och att man skall spela fel.

Studien är en föremålsanalys med semiotik som metod, och är en jämförelse mellan det konceptuella konsthantverket och kläder från varumärket Viktor & Rolf som drivs av Viktor Horsting och Rolf Snoeren. Syftet är att analysera hur två utstyrslar från Viktor & Rolf kan definieras på olika sätt när de placeras inom olika områden. Dessa områden är klädkonst, mode och konsthantverk. Här tolkas även hur de sammanhang som utstyrslarna visas inom  (modevisning & museum) påverkar definitionen av dem. Frågeställningarna lyder:Hur påverkar sammanhanget föremålets identitet?Hur kan ett och samma föremål tolkas när det placeras in i områdena för mode, konst och konsthantverk?Vad krävs för att ett föremål ska kunna betraktas som ett superobjekt?Analysen uppmärksammar några aspekter av hur vi definierar och tolkar föremål.

teknik, skola, förskola, styrdokument, arbeta praktiskt.

Syftet med uppsatsen är att försöka förstå varför mentala problem vid ett framträdande i sång uppkommer samt att hitta lösningar till dessa. Bakgrunden till att jag vill skriva om detta är att jag under praktiker och arbeten med sångelever märkt att just mentala problem ofta hindrar människor från att bland annat framträda inför en publik. Dessutom känner jag mig själv hindrad av denna typ av problem vid framföranden. Mina frågeställningar har bland andra varit hur sångaren påverkas av sin Nervositet och vad kritik spelar för roll. Självförtroende och självkänsla är förutom Nervositet och kritik termer som dykt upp vid flertalet tillfällen under arbetets gång.

Syfte:Studiens syfte var att utifrån aspekterna stress, Nervositet och ängslan/oro undersöka om idrottsutövaren upplever dessa känslotillstånd som positivt eller negativt för prestationen.Studiens frågeställningar var: Hur kan positiv och negativ stress/Nervositet upplevas påverka prestationen hos manliga ishockeyjuniorer? På vilket sätt upplever de manliga ishockeyjuniorerna att människor i omgivningen påverkar deras stress-/Nervositetsnivå? Vad upplevs påverka prestationen mest positivt och negativt; somatisk oro, kognitiv oro eller tankar rörande självförtroende? Hur är de relaterade till varandra? Vad upplevs påverka prestationen mest; positiv eller negativ feedback? Vad händer med prestationen vid positiv/negativ oro?Metod:Metod som valdes till denna studie var dels ett påståendeformulär, CSAI-2R, (som undersöker hur olika känslotillstånd upplevs påverka prestationen) samt intervjuer. Formuläret låg till grund för intervjuerna, som studiens största tyngd lades på.Undersökningspersonerna var män i åldrarna 17-21 och spelade ishockey i ett juniorlag på elitserienivå. Påståendeformuläret fylldes i av 18 personer och av dessa valdes fyra stycken ut för intervju beroende på svar som av oss ansågs intressanta för studien. Kontakt med denna klubb togs via e-post och tillgång till J20-laget gavs.Sökningar efter relevant litteratur till bakgrundsdelen genomfördes i Idrottshögskolans bibliotekskatalog.Resultat och slutsats:Hela undersökningsgruppens resultat av påståendeformuläret kommer ej att redovisas.