The purpose of this essay is to find an answer to whether the methodology used by the Naturskolan conduces to learning and also if the Naturskolan, as a method of its own, leads to an increased interest in natural science for the pupils participating in the classes at the Naturskolan.The method which has been used to reach the results of the study is a quantitative opinion poll. The results reached through the study has been compared to previous research in the subject. Deeper studies were made to examine however the interest of the pupils was influenced by their visit at the Naturskolan.The results of the study show an increase of interest in natural science after visiting the Naturskolan. It also shows that the teachers? interest in natural science and outdoor pedagogy has increased by the visit at the Naturskolan.Through this study we came to the conclusion that the Naturskolan is a good method to learning..

Syftet med denna studie har varit att försöka ta reda på hur lärarna uppfattar besöket på Naturskolan och hur de använder och efterarbetar kunskapen de får med sig. Hur tar de tillvara den gemensamma upplevelsen, de praktiska och sinnliga erfarenheter de fått och hur reflekterar de över besöket när de kommer tillbaka till skolan. Det jag har velat studera närmare är denna växelverkan mellan upplevelse och reflektion, grundat på konkreta erfarenheter i autentiska situationer.Naturskolan erbjuder genom handledning i praktiken pedagogerna kompetensutveckling inom utomhuspedagogik tillsammans med sina elever. Dagen ska ge dem möjlighet att tillsammans med sina elever reflektera, diskutera och jobba vidare när de kommer tillbaka till skolan.I min kvalitativa undersökning har 6 lärare från 4 olika skolor intervjuats som har gemensamt att de ofta besöker Naturskolan med sina elever. Resultatet visar på att lärarna ser Naturskolan som ett konkret verktyg för lärandet vilket ger eleverna praktiska kunskaper för ökad förståelse och sammanhang.

Uppsatsen tar sin utgångspunkt i sex lärares uppfattningar om utedagar vid två olika naturskolor.Syftet med uppsatsen är att undersöka hur lärare beskriver elevernas lärande och sin egen roll under utedagen på Naturskolan. Syftet är också att se vilka kopplingar som finns mellan utedagen och skolans ordinarie verksamhet och dess styrdokument. Ett bisyfte är att beskriva vilka förutsättningar som lärarna ser till utomhuspedagogik runt den egna skolan, då i form av hinder och möjligheter.Metoden är etnografisk och bygger på en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer samt en observation.Resultatet visar att lärarna i studien ser naturskoledagen som en dag för lärande som är utforskande, upplevelsebaserat, praktiskt och bygger på samarbete och delaktighet. Lärarna ser en variation gällande utevana och mognad för utomhuspedagogik hos eleverna. Lärare integrerar utedagen i sin ordinarie undervisning eller låter den vara mer fristående.

Detta examensarbete utgör en del av Enabygdens Naturskoleverksamhets (ENV) utvecklingsarbete av lärarfortbildning i utomhuspedagogik. I syfte att inspirera lärare till att använda mer utomhuspedagogik i undervisningen har ENV påbörjat ett samarbetsprojekt mellan Naturskolan och ett lärararbetslag. Detta examensarbete utgör en bakgrund för utvärdering av detta projekt. Genom kvalitativa intervjuer undersöktes de förväntningar, svårigheter och möjligheter som lärare respektive utomhuspedagoger upplever inom projektet. Resultaten visar att lärarna är positiva till utomhuspedagogik och att de regelbundet använder utomhuspedagogik i sin undervisning.

Det här arbetet är en undersökning av vad förskolor i kommunen har haft för nytta av Natur- och teknikskolan.Det är en kvalitativ undersökning baserad på sex intervjuer med pedagoger från tre skolområden i kommunen. Gemensamt för de sex förskoleavdelningarna är att de pedagoger som arbetar där har alla fått fortbildning på Natur- och teknikskolan i mer eller mindre utsträckning. Förskoleavdelningarna har tillhandahållit enkla material för att på ett variationsrikt sätt kunna arbeta med utomhuspedagogik vid både skogsutflykterna och hemma på gården. Natur- och teknikskolan har haft stor betydelse för verksamheten genom att inspirera och fortbilda pedagoger till arbete med barn i utomhusmiljö. Då kan en bra grund läggas för en positiv relation till naturen..

Syftet med vårt arbete var att kritiskt granska hur pedagogerna på en förskola i Västra Sverige förhåller sig till den förändrade utemiljön på förskolan, något vi valt att benämna den ?moderna? utemiljön. Vi ville också undersöka vad de anser orsakade förändringen och dess utformning. Vi genomförde en kvalitativ intervjustudie samt läste in oss på litteratur och den tidigare forskning som finns kring utemiljön i förskola och skola. Vi kunde av analysen av vårt resultat se att samtliga pedagoger var positiva till förändringen, trots att de kunde finna ett fåtal nackdelar med den.

Jag har gjort en undersökning i form av en textanalys av en lokal skolplan samt en kvalitativ intervju. Bakgrunden till arbetet kommer från tidigare undersökningar som visat att skolorna har svårt att nå upp till det nytänkande som kursplanen i geografi kräver. Syftet med min undersökning är att se om jag genom den kommunala skolplanen kan finna stöd för att man i denna kommun satsar på att stärka skolämnet geografi. Min undersökning visar att den lokala skolplanen 2005 ? 2008 i kommunen inte lägger stor vikt att satsa på geografiämnet som helhet i skolan. Däremot har jag fått fram resultat som visar att skolorna genom den lokala skolplanen får extra stöd i att utveckla undervisningsmetoder för begreppen demokrati och jämställdhet. Positivt är även att jag funnit att kommunen, genom Naturskolan, satsar på just de geografiska begrepp som många elever enligt tidigare forskning anser svåra, nämligen de naturvetenskapliga..

Outdoor education is a teaching method which has several advantages to traditional classroom tuition. Its ideas have a long tradition and find support in the current Swedish curriculum. The place for the tuition is a central aspect within outdoor education. This essay aims to investigate what good places for outdoor education look like as well as discussing how the characteristics of such places can be used when designing schoolyards. Previous research shows that nature has characteristics that suit outdoor education well.

Syftet med uppsatsen är att synliggöra och analysera en del av den mångfald som finns blandnågra lärares utomhuspedagogik. Samtidigt vill jag försöka att bidra till en större kunskap omhur lärare kan övervinna de praktiska svårigheter som de möter i sin utomhuspedagogik. Jag haranvänt observation och semistrukturerade kvalitativa intervjuer i min undersökning. Resultatetvisar att lärarnas lektioner bestod av lärarstyrda aktiviteter och fri lek i olika kombinationer.Aktiviteterna kunde kopplas till flera skolämnen; idrott, matematik, biologi, svenska och musik.Många av aktiviteterna övade sociala kunskaper. Lärarna hade lättare att se möjligheter än hittahinder i sin utomhuspedagogik.

Detta examensarbete utgör en del av Enabygdens Naturskoleverksamhets (ENV) utvecklingsarbete av lärarfortbildning i utomhuspedagogik. I syfte att inspirera lärare till att använda mer utomhuspedagogik i undervisningen har ENV påbörjat ett samarbetsprojekt mellan Naturskolan och ett lärararbetslag. Detta examensarbete utgör en bakgrund för utvärdering av detta projekt. Genom kvalitativa intervjuer undersöktes de förväntningar, svårigheter och möjligheter som lärare respektive utomhuspedagoger upplever inom projektet. Resultaten visar att lärarna är positiva till utomhuspedagogik och att de regelbundet använder utomhuspedagogik i sin undervisning.

För pedagoger är det viktigt att se det som skapar framgång och ger positiv perspektiv.Min undersökning kan hjälpa till att fördjupa förståelsen för vilka faktorer som främjar utbildning för hållbar utveckling. Syftet med studien är att ta reda på faktorer som är viktiga för att främja och förbättra utbildning för hållbar utveckling. Enligt styrdokumenten är hållbar utveckling en nödvändig komponent i utbildning. Materialet erhölls genom kvalitativa djupintervjuer med 6 lärare, inkluderar förskollärare, grundskollärare, gymnasielärare, representanter från Håll Sverige Rent, Naturskolan som har av erfarenhet i praktiskt arbete med hållbar utveckling inom framgångsrikt Grön Flaggs certifieringsprogram. Det analyserades och sammanställdes sedan i löpande text.

This study reviews outdoor educational activity, its contents and qualities, whose basis rests on reform educators as Dewey and Freire. These pedagogues? methodology is based on the interaction between theory and practice, reflection and action. It appears from previous research that: Nature has beneficial effects on human health; Physical activity has positive effects on schoolchildren's health and on their test scores in mathematics and swedish. Training in outdoor education for teachers has contributed to outdoor education having become part of elementary schools´ activities.The purpose of this study is to find out to what extent a School of Nature is useful for three primary school teachers´ activities.