Våren 2008 startade på ett Naturbruksgymnasium ett förbättringsprojekt kallat ?Ökad måluppfyllelse 2008-2010?. Projektets utgångspunkter är att skolan under en tvåårsperiod aktivt ska arbeta för att öka andelen elever på Naturbruksprogrammet som når målen i de kurser som ingår i deras studieplan. De mål som anges i projektplanen är att fler elever ska nå betyget godkänd eller bättre i samtliga kurser och att de i större utsträckning ska göra det inom ramen för kurstiden. Betygens likvärdighet ska kvalitetssäkras och resultaten följas upp bättre.

Arbetet behandlar hur elever, skolledare och speciallärare uppfattar fenomenet stöd påPlönninge Naturbruksgymnasium. Angreppssättet är av fenomengrafisk karaktär, dvs. detviktiga är hur individerna själva uppfattar sin omvärld, inte hur den verkligen är.Analysmaterialet består av tolv djupintervjuer som jag har gjort med ovan nämndagrupper. Jag har ställt deras uppfattningar mot skolan olika styrdokument. En avförgrundsfigurerna inom det fenomenografiska området är Ference Marton vars vikt intenog kan betonas.

In all types of learning situations, it is important to find each student where they are at the moment in knowledge. I have reflections about  what animal experience students have with them when they begin their education. This thesis is about what home environment and in home environment acquried animal experience student at agricultural college have. This work is based on data collected through questionnaire survey done in two agricultural colleges in middle Sweden in the spring of 2007. Questions were divided into four blocks, historical data such as on the environment in which pupils are growing up, animal habit, why they read on agricultural school and future data on what plans students have for future education and careers.

Ett brinnande intresse för både gestaltning och ätbara växter utgör grunden för detta kandidatarbete inom landskapsplanering. Arbetet består av en genomgång av grundläggande designverktyg och principer för att nå fram till ett hållbart permakulturdesign, för de internatboende på Naturbruksgymnasiet i Vreta Kloster i Östergötland. Arbetet baseras på kriterier för hur en permakulturdesign byggs upp, samt önskemål från kunden. Målen för att skapa denna utemiljö har varit att samla ett varierat ätbart växtmaterial och att skapa en plats som blir en viktig social mötesplats via ett gestaltningsförslag. Arbetet beskriver hur ätbara växter praktiskt kan användas och ta plats i vid internatboendet.

Syftet med studien är att få en fördjupad kunskap om hästens betydelse för tjejerna  under studietiden och hur viktiga Naturbruksskolorna är för många elever och då framförallt tjejer. Har hästen betydelse för motivationen till studierna? Studien baseras på kvalitativa intervjuer där jag valt fem elever som går eller har gått på Naturbruksgymnasium med inriktning häst. Inom detta område har det varit svårt att finna tidigare studier och det har forskats mycket lite inom detta område. I mitt resultat har det framkommit att hästen har betydelse för val av skola men den har också betydelse för att frigöra sig från föräldrarna.

Människan tvingas idag ta ställning inför viktiga miljöfrågor mycket p.g.a. vår användning av fossila bränsle. Detta ställer krav på kunskapsmässiga verktyg för att tackla problematiken. Det är därför intressant att studera elevers förståelse kring ekologiska processer. Arbetet syftar till att undersöka 18-åringars förståelse om villkor för växande och nedbrytning i naturen samt hur elever använder sig av ett integrerat kretsloppstänkande där ekologiska processer beaktas och relateras till varandra.

Gymnasieskolans uppdrag enligt Lpf 94 är att förmedla kunskaper och har som utgångspunkt de fyra F:n Fakta, Förståelse, Färdighet och Förtrogenhet. Detta ska även ske i en kontinuerlig diskussion kring begreppet kunskap, vad som är viktig kunskap idag och vad som kan komma att bli viktig kunskap i framtiden. Syftet med studien var att undersöka kunskaps-och människosynen hos gymnasielärare som undervisar elever inom Naturbruksprogrammet inriktning häst-ridsport inför att de ska göra Yrkesprovet för diplomerad hästskötare. Sju stycken kvalitativa intervjuer genomfördes med yrkesverksamma gymnasielärare på Naturbruksgymnasium och Ridgymnasium med inriktning häst- ridsport. Resultatet visade att gymnasielärarna utgår från de fyra F:n och lär eleverna en bas av fakta och förståelse kring hästen, de låter dem öva de praktiska färdigheterna och ger dem möjligheter för att de ska bli väl förtrogna med det som görs med hästarna. De förslag som de intervjuade lärarna delgett är bland annat att det skulle kunna vara mer fallbeskrivningar, gruppdiskussioner och fler moment där eleverna får visa hantering av hästar istället för att redogöra för endast vissa baskunskaper samt att de fakta som efterfrågas ska vara relevant för yrket hästskötare. Samtidigt gör Yrkesprovets utformning att gymnasielärarna använder sig av en något gammalmodig människosyn där eleven ses som ett objekt som ska formas och styras till att kunna agera och säga saker på ett så liknande sätt som de utomstående examinatorerna önskar se när eleverna sedan ska göra Yrkesprovet för diplomerad hästskötare..

The scarcity of qualified forest machine operators as well as the increased competition for competent machine operators among others from the mining industry in Norrland, were the reasons to investigate what attracts and what deters active and potential forest machine operators to the occupation. An interview study was conducted among four groups with four persons in each group. The groups were students in year 1 and 3 respectively at a forestry school at upper secondary school level as well as employees of a forest company and employees of contractors. The majority of all respondents were of the opinion that their interests in machines had been important for the choice of occupation. But for the active machine operators both the interest in the forest and their interest for machines have had importance for choosing this occupation.

Många i Sverige är negativt inställda till genmodifierad mat som har förändrats med hjälp av genteknik. Enligt gymnasieskolans styrdokument bör genetikundervisningen ge eleverna sådana kunskaper att de känner till olika gentekniker och kan diskutera möjligheterna och riskerna med dessa gentekniker. Syftet med studien var att undersöka om gymnasieskolans genetikundervisning förändrade elevernas inställning till genmodifierad mat. En enkätstudie med såväl öppna som slutna frågor genomfördes på 54 elever från ett Naturbruksgymnasium i nordvästra Skåne där 19 elever inte hade genomgått genetikundervisning och och 35 elever hade fått undervisning i genetik på gymnasiet. Vid analys av svaren framkom det att nio procent av eleverna som fått undervisning i genetik på gymnasiet ansåg det farligt att äta genmodifierad mat, medan 47 procent utav eleverna utan genetikundervisning ansåg det farligt.

SammanfattningVi som gjort denna studie vet inte vad lärarna och skolan gör för att inkludera elever ?i läs och skrivsvårigheter? i ?en skola för alla? inom klassens ram. Vi skall ta reda på vad lärarna i svenska, matematik och engelska samt eleverna ?I läs och skrivsvårigheter? säger att lärarna och skolan gör.Föreliggande studie görs i form av kvalitativa intervjuer av elever ?i läs- och skrivsvårigheter? samt deras lärare i svenska, matematik och engelska. Studien genomförs på två skolor, en friskola och ett kommunalt Naturbruksgymnasium.

Oestrus in dairy cattle has changed over the last decades; the intensity of oestrus has declined and the duration decreased. Several studies have shown that not all dairy cows stand to be mounted, and that oestrus expression in many cases may be characterized by other behaviours. The aim of this study was to investigate oestrus behaviour in a herd of todays? high producing dairy cattle. The study was carried out at Jälla Naturbruksgymnasium in Uppsala during one week in January 2011.

Mäkitalo, Sara. (2010). Flickors sociala skolmiljö på naturbruksprogrammets hästinriktning. (The social school environment for girls attending agricultural school with horse profile). Skolutveckling och Ledarskap (SOL), Lärarutbildningen, Malmö Högskola. Syftet var att studera flickors sociala skolmiljö på naturbruksgymnasiets hästinriktning.

Oestrus in dairy cattle has changed over the last decades, the duration has decreased and the intensity of oestrus has declined. A possible explanation can be their high and increasing milk production. Heifers ability to show oestrus is probably not affected to the same extent. The aim of this study was to estimate and compare oestrus duration and strength in heifers of the Swedish Red and Holstein breeds. Standing oestrus has been the primary oestrus sign during many years.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka klämkraftens betydelse för ensilagekvalitetenför rundbalar. Därför gjordes ett försök på Svalövs Naturbruksgymnasium i maj 2008. Vårstudie var en del i ett större försök med fler olika led. Vårt försök bestod av 4 olika led: 25 ?mplast med 100 bars klämtryck, 25 ?m plast med 140 bars klämtryck, 19 ?m plast med 100bars klämtryck och 19 ?m plast med 140 bars klämtryck.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka klämkraftens betydelse för ensilagekvalitetenför rundbalar. Därför gjordes ett försök på Svalövs Naturbruksgymnasium i maj 2008. Vårstudie var en del i ett större försök med fler olika led. Vårt försök bestod av 4 olika led: 25 ?mplast med 100 bars klämtryck, 25 ?m plast med 140 bars klämtryck, 19 ?m plast med 100bars klämtryck och 19 ?m plast med 140 bars klämtryck.